Recension: Resident Evil Village – Winters’ Expansion

Resident Evil Village var ett av fjolårets allra bästa spel och nu förlänger Capcom upplevelsen med Winters’ Expansion.

Tillhör du skaran som tycker om kameraförändringen från Resident Evil 7 – där serien fick en förstapersonsvy eller föredrar du Resident Evil-seriens klassiska tredjepersonskamera? Nu kan du helt enkelt välja själv.

Förstapersonsperspektivet skapar dramatik när vi får se vissa specifika sekvenser i närbild, men det känns faktiskt mer naturligt att se Ethan med kameran över axeln och jag känner igen rörelsemönstret från nyversionerna av Resident Evil 2 och 3. Även om jag utnämnde Resident Evil Village till årets spel i fjol, något jag fortfarande står fast vid, så känns det än mer naturligt att få spela i tredjepersonsperspektivet när jag börjar det stämningsfulla och skrämmande äventyret på nytt.


Men det är inte den stora nyheten i Winter’s Expansion, utan det är förstås Shadows of Rose – ett äventyr där vi får spela som Ethans dotter Rose. Hon är 16 år och blir retad i skolan för hennes krafter och får nys om en möjlighet som skulle kunna få hennes förmåga att försvinna. Det leder oss förstås tillbaka till den rumänska by där originalberättelsen av Resident Evil Village utspelade sig och även om vi får tillgång till vapen så känner jag mig ännu mera utsatt i denna expansion, speciellt till en början.

Det blir en extra tung och skrämmande upplevelse när vi hör hur panikslagen Rose är samtidigt som vi ställs inför det skrämmande äventyrets läskigaste moment och även om pusslen aldrig blir svåra, så fick de mig att stanna upp och tänka till en liten stund. Shadows of Rose fortsätter med starka antagonister, tunga strider och även om berättelsen inte kan slåss med de mest välskrivna manusen på marknaden så är det stämningen – precis som i huvudspelet – som får mig att verkligen uppskatta denna expansion.

Det gläder mig att vi får vandra omkring i de miljöer vi kom att ”lära känna” i Resident Evil Village, men med ett nytt upplägg som återigen gör det spännande. Med hjälp av Rose kraft kan vi få fiender paralyserade, vilket är ett trevligt tillskott för spelmekaniken, samtidigt som vi får använda den till att lösa lättare pussel genom att torka ut blommor vars rötter hindrar vår väg fram. Det enda jag hade önskat mig är att vi hade fått dröja oss kvar lite längre på de olika platserna – för det går på tok för fort. Knappt tre timmars speltid är egentligen en väl avvägd längd för den här typen av expansion, men när det levereras sådan skrämmande och bra underhållning hade jag knappast tackat nej till ett längre äventyr. Några fler isande situationer på dessa hemska och spännande platser hade förgyllt upplevelsen ytterligare.


Winters’ Expansion ingjuter också mer variation i Mercenaries-läget där vi tidigare endast kunde spela som Ethan själv, men nu får vi även möjlighet att slåss med Lady Dimitrescu, Chris Redfield och Heisenberg. Det betyder inte bara att vi får springa runt med andra karaktärer, utan de har också sina egna specialiteter där Heisenberg exempelvis kan ladda upp sin stora hammare och utdela skada medan Chris till exempel är inriktad på automatvapen. Och hur spännande är det inte att få slåss med Lady Dimitrescu?

Det är däremot det berättelsedrivna äventyret Shadows of Rose som är stjärnan i Winters’ Expansion, men de andra ingredienserna kommer lite som grädden på moset. Det hade inte varit fel om vi hade fått dröja oss kvar lite längre på de olika områdena, men det är ändå ett underhållande och skrämmande äventyr verkligen är värt att spela igenom.

Betyg 8/10

Testat till Xbox One X

Finns även till:
Xbox Series X/S
PlayStation 5/4
PC