Speltest: Invokyr – skrämmande brädspel kommer till liv för upp till fyra vänner i coop

Invokyr är ett skräckspel som tar oss till en herrgård som för tankarna till Resident Evil, men där upp till fyra vänner kan delta i förhäxade brädspel för att hjälpas åt att ta sig igenom husets faror. Jag fick chansen att testa Invokyr i coop tillsammans med bland annat spelets regissör César Grislain, och jag bjöds på en härlig blandning av skräck, skratt och en mystik som får mig att vilja veta vad som gömmer sig bakom varje hörn.

Jag minns när jag var liten i början av 90-talet och bjöd hem några vänner som skulle sova över, och vi försökte skrämma varandra med läskiga spökhistorier. Sedan satte vi oss med ett spännande brädspel, och Invokyr känns som en god mix av detta som kommer till liv i digital form. Det frambringar både nostalgi och riktigt spännande spelmoment där ingen mindre än Baldur’s Gate 3-röstskådespelaren Amelia Tyler ger sin röst till spelledaren.


Det hela börjar med att vi står framför ett brädspel och vi greppar en tärning som vi kastar för att röra en spelpjäs framåt på spelbordet. Här måste vi sedan samarbeta för att låsa upp minst en ny tärning för att fortsätta röra oss mot målet, och vi ställs inför många faror. När vi sedan börjar leta runt i den gamla herrgården är det ibland ett mörker som döljer vad som gömmer sig i rummen och vi fattar ficklamporna för att få en bättre blick.

Här möter vi ett varierande spektra av fiender. När vi tror att allt är lugnt för stunden och försöker hoppa upp på herrgårdens möbler för att leta efter nya träningar och små statyer med olika attribut, så dyker det upp någon som hör oss och avlossar sin bössa. Här kan det gälla att inte göra ljud när denne är nära, och vi får gömma oss för fiender som mer än gärna går till attack – som en vild krokodil eller hemska mannekänger som rör sig så fort någon inte tittar på denne. Teamwork är verkligen A och O för att ta sig ur herrgården levande.

Efter varje tärningskast som för spelpjäsen framåt får vi en ledtråd (som ni ser på bilden ovan) till vad omgången kommer att erbjuda.

Kreativiteten är väldigt god och man vet aldrig vad som väntar. Jag plockar upp en statyett som jag ska föra tillbaka till spelbordet, om jag nu hittar dit. Någon av dessa gör att allt blir mörkt, förutom ett par steg från min blick. Här behöver någon av medspelarna hjälpa till att lotsa mig tillbaka till spelbordet – om nu denne hittar genom herrgårdens slingrande mörka rum där det givetvis är lätt att gå vilse samtidigt som man tar sig framåt med en skräckblandad förtjusning. Paniken är total när det dyker upp en fara som jag inte kan se om jag inte kastar ifrån mig statyetten för att hålla mig vid liv. Det är förstås inte samma skräck som vi hittar i exempelvis Resident Evil Requiem, utan mer utav typen ”mysskräck” där paniken ofta brister ut i rena skrattsalvor. Det är helt enkelt oerhört kul och underhållande och vi kan också ”sno” en medspelares valda karaktär genom en spegel, om denne skulle dö. Överallt finns det spännande funktioner och händelser som hela tiden fångar min uppmärksamhet


Jag har haft väldigt kul med denna tidiga version av Invokyr och spelet överraskar mig hela tiden med dess olika moment. Ibland gör jag allt för att undvika fiender, nästa gång försöker jag och mina medspelare ta mig förbi fällor på ett enormt schackbräde med lika stora pjäser. Andra gånger hamnar vi i en sekvens som påminner mig om Gröna Lunds Lustiga Huset och sedan ställs vi inför utmaningar som för tankarna till Squid Games där vi faller ned till avgrunden om vi misslyckas. Samtidigt kan vi hitta tärningar som helar oss eller väcker våra lagkamrater till liv – men även här finns det faror som lurar. En av sidorna på tärningen kan trigga ett ordentligt hot istället för det tärningskast som vi hoppas på, och spänningen är väldigt stor när det är dags för ett nytt kast som för pjäsen framåt på brädspelet och en ny sekvens skall överlevas.

Invokyr påminner en del om R.E.P.O som jag spelade en hel del i fjol. En av skillnaderna som jag uppskattar väldigt mycket i Invokyr är att man kan spela igenom ett bräde, och faktiskt göra progress utan att framstegen raderas. Vi kan exempelvis spela igenom ett bräde en kväll och känna att vi faktiskt genomfört något. Lyckas vi överleva genom ett helt brädspel bjuds vi på belöningar och kan ta oss ann en mängd olika bräden med teman som jungel, isberg och enorma leksaker. Dessa kommer dessutom med olika svårighetsgrader, och den som verkligen vill testa på sina färdigheter kan testa ett bräde där vi endast har en enda hälsopoäng (HP) där det gäller att ta sig igenom äventyret oskadd. Sedan bör man, precis som med R.E.P.O, spela detta i Invokyrs in-game-chatt. Kommer vi för långt bort från varandra så kan vi förstås inte höra vad någon säger, och det skapar såklart en skrämmande stämning när vi inte kan kommunicera och exempelvis inte varna någon annan för hemskheterna som sker – eller be om hjälp.


Det märks att César Grislain och hans team på Ludogram är väldigt kreativa och har väldigt många spännande idéer. Invokyr är ett brädspelsäventyr som kommer att uppdateras med nya bräden samt material och efter att ha fått ut så mycket kvalitativ speltid hittills så ska det bli oerhört spännande att få uppleva alla andra händelser och event som spelet kommer att erbjuda. Jag har fått extremt mycket spelunderhållning hittills, och var överväldigad över hur spännande upplevelsen var. Det blandar skrämmande element som övergår till rent och skärt skratt när någon av oss exempelvis råkar bränna en annan spelare med en viss statyett som sprutar eld relativt okontrollerat, och andra händelser som lockar fram nyfikenheten.

Testversionen har gjort det tydligt att Invokyr verkligen kommer att bli en härlig mix av skräck, spänning och mystik där paniken mynnar ut i härliga skratt tillsammans med vänner. Brädspelen kommer verkligen till liv, och vi vet aldrig hur det hela ska sluta.

Invokyr utvecklas av Ludogram och släpps till PC under 2026.

Förhandstest: Kingdom Come Deliverance 2

Jag har fått möjlighet att testa de första timmarna av Warhouse Studios ambitiösa actionrollspel Kingdom Come: Deliverance 2.

Det börjar med att jag finner mig i en medeltida borg där en fullskaligt mullrande invasion närmar sig. Snart känner jag hur paniken hos soldaterna sprider sig, någon säger sina sista ord efter att en pil borrat sig igenom rustning och kropp och jag har sällan känt en sådan närvaro – att bli uppslukad och känna så mycket direkt i ett så tidigt skede av spelet händer verkligen inte ofta. Snacka om ”immersive.” När jag fattar armborsten, och missar mer eller mindre varenda pil, känner jag själv paniken komma och det medeltida krigets intensitet mullrar så hårt att jag känner hur mina hörlurar vibrerar – trots att de egentligen inte har någon skakfunktion. Det känns verkligen inte som att jag är där och ser händelserna på skärmen, utan som att jag är där och upplever dem på plats i 1400-talets Böhmen.

Fortsätt läsa Förhandstest: Kingdom Come Deliverance 2

Intervju med Retro Sumus om det kommande Mega Drive-spelet Sovietborgs

Den spanska indiestudion Retro Sumus som gav oss det fantastiska Xenocider till Dreamcast och arbetar med ett nytt spel till Sega Mega Drive – Sovietborgs (även till Dreamcast).

Precis som med Xenocider rör det sig om ett actionspel i klassiskt och retrodoftande stuk, men istället för en Space Harrier-hyllning går de mer åt The Chaos Engine-hållet. Vi får en top-down-vy där vi hamnar i en västvärld som ödelagts av kärnvapen och fylls av muterade varelser som uppkommer ur den strålning som trängt sig in i alla skrymslen. I klassisk retrofuturistisk anda så har KGB:s elektroiska hjärna Tovarishch-Prime blivit självmedveten och tagit kontrollen över kärnvapensilos och helt enkelt sprängt de i luften. Mänsklighetens försvar? Sovietborgs – till hälften människa och till hälften maskin och mina tankar går osökt till RoboCop.

Fortsätt läsa Intervju med Retro Sumus om det kommande Mega Drive-spelet Sovietborgs

Vi testar No Rest for The Wicked (Early Access)

No Rest for the Wicked jämförs med Dark Souls och Diablo, men även en skvätt av Animal Crossing. Vilken härlig mix! Utvecklarna bakom Ori-spelen – Moon Studio – har släppt sitt charmiga, färgglada och mörka actionrollspel i Early Access och vi får ta del av ett långt första kapitel.

Året är 841 i denna fiktiva spelvärld och ordet om att kung Harol har dött ekar genom hela kungadömet samtidigt som regentposten går till hans arrogante son Magnus. Vad som är än värre är att Pestilence – en farsot som har varit utrotad i tusen år – har återvänt och korrumperar allt i sin väg, inte minst människor och djur som blir riktiga bestar. Spelaren får skapa och ta kontrollen över en Cerim som tillhör en grupp heliga krigare som svurit att förgöra farsoten en gång för alla. Men precis som i Dark Souls och andra typer av spel i denna subgenre väntar ond bråd död för oss spelare.

Fortsätt läsa Vi testar No Rest for The Wicked (Early Access)

Banishers: Ghosts of New Eden är ett lovande actionrollspel som släpps snart

Banishers: Ghosts of New Eden är en riktigt spännande doldis och actionrollspelet ser ut att kunna bli lite av en ”hidden gem”.

Se gärna Banishers: Ghosts of New Eden-videon på vår Youtube-kanal SpelPaus.

Banishers: Ghosts of New Eden är inte långt bort, det släpps till PlayStation 5, Xbox Series X/S och PC den 13 februari. Det har visats upp på flera olika spelevent genom 2023, men har hamnat lite i skymundan av tungviktarna, men det är något som verkligen har fångat mitt intresse.

Fortsätt läsa Banishers: Ghosts of New Eden är ett lovande actionrollspel som släpps snart

Detta vet vi om Ghost of Tsushima

Ghost of Tsushima utvecklas av Sucker Punch Productions, och de är bland annat kända för sin Infamous-serie. Den här gången lämnar de emellertid framtiden bakom sig och i deras kommande äventyr kommer vi att få besöka det feodala Japan.

Se gärna videon där vi berättar om allt vi vet om Ghost of Tsushima hittills.

Äventyret utspelar sig på Tsushima Island under den första mongoliska invasionen och vi kommer att få ta kontrollen över Jin Sakai – den sista samurajen. Under en strid med det mongoliska imperiet stryker han nästan med, och större delen av hans familj dör. Men, för att kunna slå sig tillbaka behöver han lära sig nya tekniker och strategier. Han kommer att kallas för Ghost of Tsushima och sätter skräck i fienden genom att han dödar dem i det fördolda precis som en riktig samuraj.  Därmed inte sagt att vi inte kommer att slåss ansikte-mot-ansikte med fiender, men smygmomenten kommer definitivt att ha stor betydelse. Dessutom kommer vi att kunna delta i dueller, en-mot-en, med olika karaktärer i spelvärlden.

Av det vi fått se hittills ser det oerhört snyggt ut, med löv som viner i luften, blod som stänker och eld som lyser upp på ett fantastiskt sätt. Vare sig det rör sig om film- eller rena spelsekvenser så ser det oerhört snyggt ut när det kommer till detaljer, ljussättning och animationer.

Efter att Sucker Punch var klara med Infamous First Lights ville studion skapa en ny öppen spelvärld eftersom att de vill ge spelarna egna val. Därför kommer det inte heller att finnas några vägledande markörer som säger var vi ska gå, utan vi kommer att få utforska världen på egen hand.  För att ta oss fram genom det stora landskapet har vi möjligheten att rida på en häst och vi kommer också att ha tillgång till en enterhake för att nå platser högre upp.

Sakai är emellertid inte ensam om att slåss mot det mongoliska imperiet utan vi har även fått se hur han slåss sida vid sida med en annan överlevare – Masako. Hon är en fantastisk pilbågsskytt, men efter att de räddat en munk från ett tempel visar det sig att munken förrått hennes familj, och detta kommer att starta ett stort bråk mellan de båda karaktärerna som emellertid kommer att avbrytas av mongoliska trupper som anfaller.

Utvecklarstudion har lagt mycket kraft på att hela upplevelsen ska kännas autentisk genom att ta hjälp av kulturexperter som har stor kunskap om den här tidsepoken och den verkliga ön där Ghost of Tsushima faktiskt utspelar sig. Sucker Punch skickade också ut ett ljudteam till Japan för att spela in olika sorters ljud – bland annat fågelsång. För att vi ska få en mer genuin känsla kommer vi också att kunna spela med japanskt tal och engelska undertexter även om det givetvis är möjligt att spela med engelskt tal. Dessutom har studion inspirerats av klassiska japanska samurajfilmer, inte minst Akira Kurosawas Seven Samurai (1954) och Sanjuro (1962).

Under en intervju med Gamespot berättade regissören Chris Zimmerman att Ghost of Tsushima kommer att ha med saker som inte stämmer överens med den verkliga historien. De är emellertid väldigt måna om att när det skiljer sig från verkligheten så ska det verkligen vara avsiktligt.  Zimmerman sa att rustningarna karaktärerna bär inte kommer att se ut som de gjorde under den här tiden, och anledningen är att alla redan har en uppfattning om hur en samuraj ska se ut. Dessutom är den mongoliska invasionen bara en språngbräda till en skönlitterär berättelse.

Vi blir också lovade att ön Tsushima kommer att inkludera ett helt gäng av färgstarka karaktärer och varierade områden så som snötäckta bambulundar, bloddränkta stridsfält och djupa skogar. Det intressanta är att vi kan gå precis var vi vill, och mina förhoppningar är verkligen att varje del ska innehålla något spännande och att Ghost of Tsushima ska vara fritt från en massa utfyllnad.  Öppna världar är bara spännande om de fylls med spännande innehåll, men jag tror att Sucker Punch verkligen har ett fantastiskt spel på gång. Det känns genuint, intressant och väldigt lockande, och jag vill bara att det ska bli sommar nu så att jag kan kasta mig över Sonys kommande storspel.

Ghost of Tsushima släpps exklusivt till PlayStation 4 någon gång i sommar.

Decenniets bästa spel – här är topp 5

Vilka är egentligen de bästa spelen som släppts under detta decennium? Det är en fråga som såklart får olika svar beroende på vem som får den, men undertecknad och Oskar ”SpelPåven” Sthålberg slog våra påsar ihop och nu presenterar vi varsin lista i en ny video.

Vilka är dina favoritspel som kommit under det gångna decenniet?

Fokus: Sin and Punishment: Successor of the Skies till Wii

Tommy har spelat Sin and Punishment: Successor of the Skies – en gömd pärla till Wii. Bakom den actionpackade rälsskjutaren står Treasure som också stod för originalet som lanserades till Nintendo 64 i Japan under 2000, samt till iQue Player i Kina under 2004.

Det handlar om ett ordentligt kulregnsös, tuffa bossar och en upplevelse som utnyttjar Wiimoten på bästa sätt.

Ni ser den nya Sin and Punishment: Successor of the Skies-videon nedan.

Fokus: Cannon Spike till Dreamcast

Psikyo släppte sitt Cannon Spike till arkad under 2000, och senare samma år lanserade Capcom actionfesten till Dreamcast i Japan och Nordamerika. Vi i Europa fick dock vänta ända till 2002 innan arkadrökaren släpptes till Segas konsol i vår region, och undertecknad har tagit reda på hur pass bra spelet står sig i dagens spelklimat.

Fokus: Jennifer & Tommy spelar Resident Evil 5 till PS4

Resident Evil 5 remastrades och släpptes för ett tag sedan till PlayStation 4 samt Xbox One, och actionäventyrets största fokus ligger på samarbete. Jag och min flickvän Jennifer har spelat oss igenom äventyret flera rundor, på olika svårighetsgrader, och i en ny video pratar vi om upplevelsen i synnerhet och spel i allmänhet.