Speltest: Invokyr – skrämmande brädspel kommer till liv för upp till fyra vänner i coop

Invokyr är ett skräckspel som tar oss till en herrgård som för tankarna till Resident Evil, men där upp till fyra vänner kan delta i förhäxade brädspel för att hjälpas åt att ta sig igenom husets faror. Jag fick chansen att testa Invokyr i coop tillsammans med bland annat spelets regissör César Grislain, och jag bjöds på en härlig blandning av skräck, skratt och en mystik som får mig att vilja veta vad som gömmer sig bakom varje hörn.

Jag minns när jag var liten i början av 90-talet och bjöd hem några vänner som skulle sova över, och vi försökte skrämma varandra med läskiga spökhistorier. Sedan satte vi oss med ett spännande brädspel, och Invokyr känns som en god mix av detta som kommer till liv i digital form. Det frambringar både nostalgi och riktigt spännande spelmoment där ingen mindre än Baldur’s Gate 3-röstskådespelaren Amelia Tyler ger sin röst till spelledaren.


Det hela börjar med att vi står framför ett brädspel och vi greppar en tärning som vi kastar för att röra en spelpjäs framåt på spelbordet. Här måste vi sedan samarbeta för att låsa upp minst en ny tärning för att fortsätta röra oss mot målet, och vi ställs inför många faror. När vi sedan börjar leta runt i den gamla herrgården är det ibland ett mörker som döljer vad som gömmer sig i rummen och vi fattar ficklamporna för att få en bättre blick.

Här möter vi ett varierande spektra av fiender. När vi tror att allt är lugnt för stunden och försöker hoppa upp på herrgårdens möbler för att leta efter nya träningar och små statyer med olika attribut, så dyker det upp någon som hör oss och avlossar sin bössa. Här kan det gälla att inte göra ljud när denne är nära, och vi får gömma oss för fiender som mer än gärna går till attack – som en vild krokodil eller hemska mannekänger som rör sig så fort någon inte tittar på denne. Teamwork är verkligen A och O för att ta sig ur herrgården levande.

Efter varje tärningskast som för spelpjäsen framåt får vi en ledtråd (som ni ser på bilden ovan) till vad omgången kommer att erbjuda.

Kreativiteten är väldigt god och man vet aldrig vad som väntar. Jag plockar upp en statyett som jag ska föra tillbaka till spelbordet, om jag nu hittar dit. Någon av dessa gör att allt blir mörkt, förutom ett par steg från min blick. Här behöver någon av medspelarna hjälpa till att lotsa mig tillbaka till spelbordet – om nu denne hittar genom herrgårdens slingrande mörka rum där det givetvis är lätt att gå vilse samtidigt som man tar sig framåt med en skräckblandad förtjusning. Paniken är total när det dyker upp en fara som jag inte kan se om jag inte kastar ifrån mig statyetten för att hålla mig vid liv. Det är förstås inte samma skräck som vi hittar i exempelvis Resident Evil Requiem, utan mer utav typen ”mysskräck” där paniken ofta brister ut i rena skrattsalvor. Det är helt enkelt oerhört kul och underhållande och vi kan också ”sno” en medspelares valda karaktär genom en spegel, om denne skulle dö. Överallt finns det spännande funktioner och händelser som hela tiden fångar min uppmärksamhet


Jag har haft väldigt kul med denna tidiga version av Invokyr och spelet överraskar mig hela tiden med dess olika moment. Ibland gör jag allt för att undvika fiender, nästa gång försöker jag och mina medspelare ta mig förbi fällor på ett enormt schackbräde med lika stora pjäser. Andra gånger hamnar vi i en sekvens som påminner mig om Gröna Lunds Lustiga Huset och sedan ställs vi inför utmaningar som för tankarna till Squid Games där vi faller ned till avgrunden om vi misslyckas. Samtidigt kan vi hitta tärningar som helar oss eller väcker våra lagkamrater till liv – men även här finns det faror som lurar. En av sidorna på tärningen kan trigga ett ordentligt hot istället för det tärningskast som vi hoppas på, och spänningen är väldigt stor när det är dags för ett nytt kast som för pjäsen framåt på brädspelet och en ny sekvens skall överlevas.

Invokyr påminner en del om R.E.P.O som jag spelade en hel del i fjol. En av skillnaderna som jag uppskattar väldigt mycket i Invokyr är att man kan spela igenom ett bräde, och faktiskt göra progress utan att framstegen raderas. Vi kan exempelvis spela igenom ett bräde en kväll och känna att vi faktiskt genomfört något. Lyckas vi överleva genom ett helt brädspel bjuds vi på belöningar och kan ta oss ann en mängd olika bräden med teman som jungel, isberg och enorma leksaker. Dessa kommer dessutom med olika svårighetsgrader, och den som verkligen vill testa på sina färdigheter kan testa ett bräde där vi endast har en enda hälsopoäng (HP) där det gäller att ta sig igenom äventyret oskadd. Sedan bör man, precis som med R.E.P.O, spela detta i Invokyrs in-game-chatt. Kommer vi för långt bort från varandra så kan vi förstås inte höra vad någon säger, och det skapar såklart en skrämmande stämning när vi inte kan kommunicera och exempelvis inte varna någon annan för hemskheterna som sker – eller be om hjälp.


Det märks att César Grislain och hans team på Ludogram är väldigt kreativa och har väldigt många spännande idéer. Invokyr är ett brädspelsäventyr som kommer att uppdateras med nya bräden samt material och efter att ha fått ut så mycket kvalitativ speltid hittills så ska det bli oerhört spännande att få uppleva alla andra händelser och event som spelet kommer att erbjuda. Jag har fått extremt mycket spelunderhållning hittills, och var överväldigad över hur spännande upplevelsen var. Det blandar skrämmande element som övergår till rent och skärt skratt när någon av oss exempelvis råkar bränna en annan spelare med en viss statyett som sprutar eld relativt okontrollerat, och andra händelser som lockar fram nyfikenheten.

Testversionen har gjort det tydligt att Invokyr verkligen kommer att bli en härlig mix av skräck, spänning och mystik där paniken mynnar ut i härliga skratt tillsammans med vänner. Brädspelen kommer verkligen till liv, och vi vet aldrig hur det hela ska sluta.

Invokyr utvecklas av Ludogram och släpps till PC under 2026.

Recension: Resident Evil Requiem

Resident Evil Requiem ger oss redigt hemsk skräck och den zombieaction som vi lärt känna genom senare spel i serien. Den här gången har Capcom delat upp det hela i två delar som knyts ihop på ett fantastiskt sätt.

Capcom har länge letat efter ett sätt att blanda skräck med skräckorienterad action på ett balanserat sätt. Med Resident Evil 6 var skräcken mer eller mindre borta och var mer ett tematiskt överdrag, och med Resident Evil Village försökte de hitta en balans mellan action och den skräck vi alla vill ha från ett Resident Evil-spel. Det sistnämnda är ett av mina favoritspel i serien, men det saknade den skräck vi fick tillsammans med Ethan Winter i Resident Evil 7. Den här gången förser Capcom Resident Evil Requiem oss med de båda ingredienserna där vi får en mer skräckfylld, nästan skrämmande hjälplös upplevelse tillsammans med Grace för att sedan växla tempo när vi spelar som Leon där den klassiska actionhjälten har en tung arsenal att tillgå.

Fortsätt läsa Recension: Resident Evil Requiem

Recension: Until Dawn (PS5)

Det har gått över nio år sedan Until Dawn lanserades till PlayStation 4 och nu är remaken till PlayStation 5 och PC här. Den nya versionen av skräckspelet är förlagan trogen, men den kommer också med en del välkomnande nyheter – inte bara vad gäller grafiken som är helt galet läcker.

Vi får återigen följa med ett gäng ungdomar som beger sig ut till en stor stuga belägen uppe i bergen och basa över deras öden. Ett ogenomtänkt busstreck slutar med att ett par personer försvinner ut i ett ruskigt snöoväder, och det gör extra ont i hjärtat när någon dör – eftersom att det i princip är vårt agerande som avgör om någon skall överleva eller inte.

Fortsätt läsa Recension: Until Dawn (PS5)

Skräckspel till PS1 var något alldeles extra

PlayStation (1994) var knappast den första konsolen som det släpptes skräckspel till, men det var i den generationen, och främst Sonys format som genren verkligen tog fart.

Det var dåligt med ammunition, trånga gångar och en kontroll som gjorde att man aldrig kände sig säker och medan Capcom satsade på ‘jumpscares’ i Resident Evil så blev det mer av psykologisk skräck i Konamis Silent Hill. I en ny video på vår Youtube-kanal SpelPaus berättar jag om mina första upplevelser med skräckspelen till PlayStation.

Skräckspel till PlayStation var något alldeles extra.

No Rest for the Wicked och skräckspel i veckans Spelat Podcast

Vi snackar om actionrollspelet No Rest for the Wicked (Early Access) i veckans avsnitt av Spelat Podcast. Samtidigt har Jimmy tagit sig ann två atmosfäriska skräckspel – Martha is Dead och Killer Frequency.

Denna vecka har vi också en rejäl diskussion kring de senaste spelnyheterna och berättar om nästa veckas releaser.

Lyssna på vårt snack om skräckspel och No Rest for the WickedSpotify eller i ditt val av poddapp.

Livestream The Outlast Trials

Vi har spelat skräckspelet The Outlast Trials i veckans fredags-stream och det var med fullskalig panik som vi gav oss på coop-äventyrets tredje uppdrag.

The Outlast Trails är en prolog till Red Barrels skräckserie och det är den första delen i skräckserien som kan spelas i online-coop.


The Outlast Trails finns tillgängligt till PlayStation 5 (versionen vi spelar), PlayStation 4, Xbox Series X/S, Xbox One samt PC och ni ser videon på Spelat Podcasts Youtube-kanal.

The Outlast Trials i veckans avsnitt av Spelat Podcast

Skräckspel ligger mig varmt om hjärtat och The Outlast Trials levererar både skräck och samarbete för upp till fyra spelare i online coop. I veckans avsnitt av Spelat Podcast snackar vi om skräcken i Red Barrels intensiva spelupplevelse, myset i Snufkin: Melody of Moominvalley och doldisen Omnimus där spelarnas dialogval påverkar händelseförloppet.

Dessutom diskuterar vi förstås den gångna veckans spelnyheter och nästa veckas releaser.

Ni kan lyssna på Spelat Podcast på Spotify eller i ert val av poddapp.

Dessutom har vi streamat det första och andra uppdraget av The Outlast Trials på vår nya Youtube-kanal.

The Outlast Trails finns tillgängligt till PlayStation 5, PlayStation 4, Xbox Series X/S och PC.

Guillermo del Toro vill göra P.T. med Konami?

Det har gått hela nio år sedan Hideo Kojima, Guillermo del Toro och Konami släppte lös Silent Hills-demot P.T. på PlayStation 4. När Konami och Kojima gick skilda vägar lades dock planerna på att skapa ett nytt Silent Hill-spel tillsammans ned, men nu sträcker del Toro ut en hand till den japanska spelstudion.

I ett inlägg på Twitter, eller rättare sagt X, kommenterar del Toro en minnespost om just P.T. och frågar ”Konami, vad säger ni?”

För tillfället är hela fyra stycken olika Silent Hill-spel tillkännagivna och under utveckling, men Konami har tidigare sagt att de gärna tar emot fler förslag på nya spel i serien från utvecklare. Om del Toro får möjlighet att slutföra P.T.-projektet är dock högst oklart i dagsläget.

Alan Wake 2 – Remedy bekräftar återigen att skräckspelet släpps under 2023

Utvecklingen av Alan Wake II är fortfarande på rätt kurs då Remedy återigen bekräftar att skräckspelet planeras att släppas under 2023. Det framkommer i en bloggpost om företagets nya logga där vi kan läsa detta: ”Ni kan se fram emot Alan Wake 2 senare i år och flera fantastiska Remedy-upplevelser som ni kommer att kunna spela under de kommande åren.” Den finska spelstudion jobbar även med Control 2 samt remakes av de två första delarna i Max Payne-serien.

Sedan Alan Wake II utannonserades under Game Awards 2021 så har Remedy varit ganska tysta om titeln, vilket lett till att många siat om att spelet försenats. Remedys VD, Tero Virtala, berättade emellertid så sent som i februari att Alan Wake II är spelbart från början till slut.

Alan Wake II blir ett mer skräckfokuserat äventyr än sin föregångare (läs gärna recensionen av remastern), och om allt går som planerat släpps skräckspelet till PlayStation 5, Xbox Series X/S och PC i år.

Recension: Resident Evil 4

När Resident Evil 4 släpptes till Gamecube förändrade Capcom hur vi spelar tredjepersonsskjutare idag. Vi fick följa med Leon Scott Kennedy när han gav sig ut för att leta efter Ashley, presidentens dotter och nu får vi återigen uppleva äventyret – men med förbättringar och förändringar som byggts med hjälp av samma grafikmotor som användes till Resident Evil Village.

Även om de tre första spelen i Resident Evil-serien både kritikerrosades och sålde bra, så var Capcom besvikna på försäljningssiffrorna för remaken av det första spelet som släpptes till Gamecube under 2002. När studion sedan levererade en mer actionpackad spelupplevelse – Resident Evil 4 – så slog det inte bara försäljningsrekord, det blev ett av de mest älskade spelen i serien och vann flertalet ‘Game of the Year’-priser.

Fortsätt läsa Recension: Resident Evil 4