De första intrycken av Blood & Truth till PS VR

Blood & Truth är Sonys och London Stuios största satsning till PlayStation VR hittills, och det märks verkligen efter de första timmarna med Ryan Mark som ställs emot ett stenrikt kriminellt imperium.

London Heist följde med samlingen PlayStation VR Worlds och den korta actionupplevelsen har nu mynnat ut i ett helt spel – Blood & Truth. Det märks verkligen att det är ett ambitiöst projekt redan vid start, och förutom att vi får kasta oss in i actionpackade eldstrider levereras också en rejäl berättelse.

Ni ser och hör om mina första intryck av Blood & Truth i videon nedan.

Annonser

Baldur’s Gate III utannonseras

Det har florerat en hel del rykten kring Baldur’s Gate III, och nyligen utannonserades även föregångarna till konsol. Under gårdagens Stadia-presentation utannonserades seriens tredje del emellertid officiellt.

Bakom Baldur’s Gate III står Divinity-utvecklarna Larian Studios och det är deras största produktion hittills med över 300 personer som arbetar på det kommande rollspelet. Under en intervju med Gameinformer berättar också Larian Studios upphovsman Swen Vincke att äventyret kommer att rätta sig efter den femte utgåvan av regelboken till Dungeons & Dragons. Dessutom avslöjar han att spelarna kommer att kunna skapa sin egna karaktär som kommer att kunna användas både i kampanjen och i multiplayer.

Baldur’s Gate III har ännu inte något släppdatum, men vi vet att det är under utveckling till Stadia-plattformen samt PC,och nedan kan ni se den första teasern.

Jurassic World Evolution: Claire’s Sanctuary – ny expansion utannonserad

Frontier Developments utannonserar Claire’s Sanctuary – en expansion till deras Jurassic World Evolution.

Den kommande expansionen kommer bland annat att inkludera nya uppdrag, dinosaurier och platser. Berättelsen kretsar kring Claire Dearings räddningsuppdrag på Isla Nublar där vulkanen Sibo hotar alla dinosaurier på ön.

Claire’s Sanctuary inkluderar tre nya dinosaurier – albertosaurus som är en stor tyrannosaur, euplocephalus samt Ouranosaurus. Dessutom inkluderar paketet ett nytt växthus som låter spelarna ta fram nya växter.

Jurassic World Evolution finns tillgängligt till PlayStation 4, Xbox One samt PC och Claire’s Sanctuary lanseras till samtliga plattformar den 18 juni.

Baldur’s Gate och andra klassiska Bioware-rollspel kommer till konsol

Tidigare i år berättade Beamdog att de ämnade att ta flera klassiska Bioware-rollspel till konsol, och nu berättar studion att det handlar om två stycken samlingar bestående av två spel vardera samt Neverwinter Nights: Enhanced Edition.

Den ena samlingen kommer att inkludera Baldur’s Gate samt Baldur’s Gate II, medan den andra kommer att innehålla Planescape: Torment samt Icewind Dale. Det rör sig om uppdaterade versioner av de klassiska rollspelsäventyren, och båda samlingarna kommer att lanseras till PlayStation 4, Nintendo Switch och Xbox One den 27 september. Neverwinter Nights: Enhanced Edition släpps sedan till samma format den 6 december.

Är du intresserad av att spela en eller flera av dessa klassiker till konsol?

Watch Dogs Legion läckt?

Ryktena kring Watch Dogs 3 har duggat tätt, och nu har brittiska Amazon listat seriens tredje del och spelet verkar få titeln Watch Dogs Legion.

Precis som det tidigare hintats om ser det ut som om Watch Dogs Legion kommer att utspela sig i London. Dessutom innehåller produktbeskrivningen intressant information som säger att spelaren kommer att kunna ta kontrollen över till synes alla spelets karaktärer. Dessutom kan vi läsa detta:

Watch_Dogs Legion is set in a near-future, dystopian version of London. It’s a post-Brexit world in which society, politics and technology have changed and altered London’s fortunes. London is one of the most iconic cities in the world and has had a massive influence on all of Western Culture for centuries… London makes total sense for WD, as the city has one of the highest surveillce levels in the world making this the perfect playground.”

Även om detta är obekräftad information lär vi med all sannolikhet få veta mer om Watch Dogs Legion under Ubisofts presskonferens på E3.

Recension: Atelier Lulua – The Scion of Arland

När vi senast fick bege oss in i Atelier-seriens universum handlade det om spinoff-äventyret Nelke & the Legendary Alchemists: Atleiers of the New World (se gärna videorecensionen), men nu är det dags för den regelrätta uppföljaren.

Atelier Lulua: The Scion of Arland sätter spelaren i rollen som Elmurulia Frixell, eller Lulua som hon kallas. Hon är en aspirerande alkemist och även dotter till Rorolina Frixell som var protagonisten i Atelier Rorona. Lulua kämpar för att bli en lika bra alkemist som sin mamma, men hon utvecklas inte så snabbt som hon egentligen vill. En dag dimper emellertid en glänsande bok ner i hennes skalle från tomma intet, och snart märker vår huvudrollsinnehavare att hon är den enda som kan läsa vad som står på sidorna.

Boken innehåller recept och andra hemligheter, och nya sidor blir läsbara vartefter hon behöver dem. Texterna behöver emellertid dechiffreras, och hon får hintar om hur detta ska göras. Exempelvis kan vissa platser behöva upptäckas, en viss fiende måste besegras eller ett visst föremål måste skapas. Precis som i seriens andra installationer ligger mycket fokus på att skapa föremål genom alkemi, och dessa hittas ute på fältet – där fiender härjar – i butiker, i staden där hon bor och på en hel del andra platser. Detta krävs både för att huvudberättelsen skall fortskrida samtidigt som de även kan vara välbehövliga i strid. Samtidigt kan Lulua även tillverka föremål som exempelvis ett fiskespö som gör det möjligt att fiska.

När hon och hennes vänner är ute i fält stöter de också på en drös olika fiender. Här handlar det om klassiska turordningsbaserade strider där karaktärerna får ett gäng olika specialtekniker att använda sig av. Här kan även tillverkade bomber, helande föremål och annat som vi skapat komma väl till hands, och det är alltid intressant att se vilka föremål som kan skapas härnäst. Fienderna släpper också en hel del prylar som vi kan använda oss av när vi skapar genom alkemin, och det blir en beroendeframkallande syssla att försöka hitta olika sorters föremål för att sedan bege sig till grytan och skapa något nytt.

Atelier Lulua – The Scion of Arland är ett väldigt mysigt rollspelsäventyr, där karaktärerna känns lagom levande. Vi hittar den spralliga Lulua i huvudrollen och hon backas upp av sin vän Eva och den seriösa svärdmästaren Aurel. Förutom att de såklart finns med i den röda tråden som nystas upp genom huvudhandlingen hittar vi en drös valbara sekvenser där Lulua och Eva kan prata om hur otursförföljd stadens chef för barnhemmet är medan andra kan innehålla ett kort skämt. Det är underhållande och jag blir glad av att spela The Scion of Arland, men karaktärerna är knappast oförglömliga och faller i det stereotypiska facket.

Äventyret börjar i en ganska lugn takt, men snart blir det riktigt spännande. Systemet där vi får skapa nya föremål genom alkemi, testa dem i strid, eller när vi fångar något i vår hov, är riktigt underhållande och beroendeframkallande. Atelier Lulua – The Scion of Arland bjuder på en väldigt mysig rollspelsresa och även om vi kanske får ägna lite väl mycket tid åt att grinda föremål eller erfarenhetspoäng, så är det ett riktigt bra JRPG.

Death Stranding släpps i november

Tidigare i veckan fick vi en teaser som hintade om att vi skulle få veta mer om Death Stranding, och nu vet vi när spelet släpps samtidigt som vi får en nästan nio minuter lång trailer.

Death Straning kommer att släppas till PlayStation 4 den 8 november, och Hideo Kojima berättar detta om Death Stranding via den officiella PlayStation-bloggen:

“Death Stranding” is a completely new type of action game, where the goal of the player is to reconnect isolated cities and a fragmented society. It is created so that all elements, including the story and gameplay, are bound together by the theme of the “Strand” or connection. As Sam Porter Bridges, you will attempt to bridge the divides in society, and in doing create new bonds or “Strands” with other players around the globe. Through your experience playing the game, I hope you’ll come to understand the true importance of forging connections with others.”

Trailern lämnar fortfarande en hel del frågetecken, men nu vet vi emellertid när vi kommer att kunna ta del av Kojimas äventyr.

Recension: Zanki Zero – Last Beginning

Spretigt, spännande och spektakulärt.

När jag först tog på mig an att recensera Zanki Zero: Last Beginning visste jag inte vad det var jag gett mig in på. Nu i efterhand känns det som att jag bevittnat något skapat av utomjordingar, upptäckt en ny art av speldjuret. Jag vet inte riktigt hur jag till fullo ska kunna beskriva detta spel i textform, det är nämligen MYCKET som behöver sägas, jag lovar dock att göra mitt bästa.

Vad är Zanki Zero: Last Beginning?
Zanki Zero är utvecklat av Spike Chunsoft, studion bakom spelserien Danganronpa, en spelserie jag inte själv spelat men som har ett rykte om sig att vara rätt annorlunda. Spike Chunsoft verkar i alla fall inte vara rädda för att ta ut svängarna, det märks inte minst i Zanki Zero. Låt mig återigen poängtera att Zanki Zero är MYCKET! Jag ser framför mig hur utvecklarna samlats för att spotta idéer, skrivit upp dem på en whiteboard och sedan inte suddat något utan tagit med allt. Att artbestämma detta spel är inte lätt men det grundar sig i JRPG-genren med inslag av Visual Novel-element, framför allt i hur berättandet är utformat. Spelet är indelat i kapitel och i varje kapitel utforskar man en dungeon och dräper en boss i sann Dungeon-crawler-anda. Utanför dessa dungeons har man sin hemmabas där man kan laga mat, sova och gå på toa (dina karaktärer behöver uträtta dessa behov för att inte må dåligt eller i värsta fall dö), man kan också crafta utrustning och uppgradera själva basen. Base building och survival, check! Som om inte allt detta vore nog är det dessutom rätt jäkla läskigt när man går runt i de olika Dungeons så man kan definitivt lägga in skräckgenren i mixen. Zanki Zero är högt och lågt, vitt och brett och stundtals funkar det, stundtals är det så spretigt att jag frågar mig vad det är jag håller på med.

Vad handlar det om?
Du spelar som de åtta sista människorna i en post-apokalyptisk värld. I varje kapitel får du styra en ny överlevare, utforska en bana kopplad till dem och på så sätt få reda på mer om deras bakgrund. Samtidigt löper huvudstoryn, att ta reda på vad som hänt världen och varför just dessa åtta är kvar, i en väl avvägd takt. Genom de olika banorna guidas vi av två tecknade maskotar, Sho och Mirai, som dyker upp på utplacerade tjock-tv apparater runt om i världen. Genom deras tv-show “Extend TV” får man reda på sina uppdrag samt delges tillbakablickar i karaktärernas tidigare liv. Spelets stora vinning är dess berättelse och berättande. Berättandet är väl utformat, jag får precis tillräckligt mycket information och spännande vändningar efter varje kapitel att jag bara måste spela lite till. Jag vill veta hur dessa personer är kopplade till varandra. Vilka var de innan världen gick under? Hur kommer det gå för dem? Jag känner ett konstant sug efter att få reda på mer om våra huvudkaraktärer, trots att de är väldigt inrutade, klassiska japanska stereotyper. När det kommer till de kvinnliga karaktärerna kan jag dock inte låta bli att sucka. Jag blir till exempel lite trött när en av karaktärerna presenterar sig själv som “tjejen med barnbärarhöfter”. Jag förstår att manusförfattarna försöker vara roliga men det går inte riktigt hem hos mig, det känns så otroligt kliché. Den känslan är genomgående vad gäller humorn i spelet. Det känns ofta som att våra guider Sho och Mirai drar skämt där mycket gått förlorat i översättningen, man tar bland annat vid flera tillfällen upp rätt tunga, svåra ämnen som till exempel våldtäkt, för att i nästa sekund dra ett extremt opassande sexskämt om det vi just bevittnat. Humor är såklart subjektivt men jag ser inte det roliga här.

Hur ser det ut och hur låter det?
Zanki Zero är inte på något sätt imponerande grafiskt, men det gör det som behövs. Designen på världen och banorna är både vacker och skrämmande öde. Till en början hade jag svårt för att alla dialoger och interaktioner mellan karaktärerna var i klassisk visual novel-stil där en karaktär och textruta dyker upp framför en bakgrund av stället du är på, men jag vande mig ganska snabbt vid formatet och kom att tycka om det mot slutet av min genomspelning. En rolig touch i designen är att allt du plockar upp på dina äventyr, utrustning, material etc. är pixlade sprites. En kul vinkning till gamla spel i jrpg-genren som är väl utförd. Något som däremot inte är väl utfört är ljud-design och musik. Efter en kvälls spelande kändes det som att jag hade hört alla musikspår fem gånger vardera. För mig är musiken otroligt viktig för att sätta rätt stämning i spelet jag spelar. När jag spelar Zanki Zero har musiken omvänd effekt, jag blir rykt ur upplevelsen på grund av att musiken är så enformig och oinspirerande. Sen har utvecklarna tyckt att det är en bra idé att lägga in utrop som “HEY!”, “AH!”, “OW!” så fort du råkar gå in i en vägg. Det i sig är ingen jättedålig idé men problemet är att du inte alltid kan se var du kan gå eller ej så du får höra dessa utrop konstant, vilket efter ett par timmar blir rätt tröttsamt. Jag tar Navi alla dagar i veckan före att behöva lyssna på fler “AH!” och “OW!”.

Vad tycker jag?
Ja, det är en bra fråga. Zanki Zero: Last Beginning är Frankensteins monster i spelform. En salig blandning mekaniker och system från en massa olika genrer, ihopsatta i ett och samma spel. Det är med skräckblandad förtjusning som jag måste säga att det funkar, inte alltid felfritt men för det mesta. Personligen tror jag att de tryckte in lite för många olika mekaniker och system i spelet, vissa delar, bland annat basbyggandet kändes ytligt och inte speciellt lockande att utföra. Å andra sidan har jag aldrig spelat något annat spel som Zanki Zero förut och det kanske är just på grund av alla dess olika delar. Det allra viktigaste är väl ändå att ha kul när man spelar och det måste jag säga att jag har med Zanki Zero. Så är du trött på generiska open-world-spel, trippel-A-skjutare och Battle Royale? Vill du ha något helt annat? Spela Zanki Zero: Last Beginning.

Sea of Solitude får släppdatum

Sea of Solitude utannonserades under fjolårets EA Play och nu har äventyret fått ett släppdatum.

Sea of Solitude har en väldigt karaktäristisk design, och vi får följa Kay som förvandlats till ett monster efter att hon levt för länge i ensamhet.

”When humans get too lonely, they turn into monsters. That’s what happened to Kay. But she’s not alone – this ocean is full of creatures just like her.”

Sea of Solitude släpps till PlayStation 4, Xbox One och PC den 5 juli.

Nytt Pokemon Detective Pikachu-spel utannonserat till Switch

Under presskonferensen 2019 Pokemon Press Conference utannonserades en ny Pokemon-spinoff. Det handlar om uppföljaren till Nintendo 3DS-spelet Detective Pikachu, och titeln är under utveckling till Nintendo Switch.

Det nya spelet kommer att täppa till de delar som lämnades obesvarade i Nintendo 3DS-spelet och slutet kommer inte att utspela sig på samma sätt som i Detective Pikachu-filmen.

Informationen kring det nya Detective Pikachu-spelet till Nintendo Switch är vag än så länge, där varken fullständig titel eller lanseringsdatum tillkännagivits än så länge.

Rykte: The Witcher 3 kommer till Switch

Det har dykt upp nya rykten som säger att The Witcher 3: Wild Hunt kommer att släppas till Nintendo Switch.

Enligt en användare på ResetEra har den asiatiska butiken Taobao listat The Witcher 3: Wild Hunt – Game of the Year Edition till Nintendos hybridkonsol. På bilderna, som ni kan se nedan, ser vi inte bara boxart utan även skins till konsolen.

Värt att notera är att det ryktats om en Switch-version av The Witcher 3: Wild Hunt tidigare på just ResetEra som sedan visade sig vara falsk. Stämmer detta rykte lär vi