Recension: Crisis Core – Final Fantasy VII Reunion

Final Fantasy VII tog världen med storm och det var också med det spelet som rollspelsserien gjorde ordentlig entré i Europa. Under 2007 släpptes prologen Crisis Core: Final Fantasy VII till PlayStation Portable (PSP) och nu får vi tal del av en remaster som bjuder på betydligt mer än bara högre upplösning.

Crisis Core startar sju år innan händelserna i originaläventyret Final Fantasy VII och spelaren tar rollen som Zack Fair – en soldat i Shinra-organisationens privata armé Soldier där även Sephiroth – den stora antagonisten i originaläventyret – ingår. Här är emellertid Sephiroth på protagonistens sida och tillsammans ställs de mot Genesis som brutit sig loss från organisationen. Efter en actionladdad filmsekvens startar äventyret emellertid snart med att vi får slåss mot Wutai-klanen och mystiken tätnar när vår mentor Angeal Hewley försvinner spårlöst.

Fortsätt läsa Recension: Crisis Core – Final Fantasy VII Reunion
Annons

Videorecension: Evil West

Här om dagen publicerade vi recensionen för Evil West här på PlayZine och nu har vi publicerat videorecensionen på vår Youtube-kanal SpelPaus.

Det handlar om ett riktigt actionpackat äventyr som utspelar sig i ett alternativt vilda västern där vampyrer ger sig ut efter mänskligheten. Jesse Rentier ger sig ut på vampyrjakt och han har en riktigt spännande arsenal att tillgå när han ställs mot sina fiender.

Recension: Evil West

Jessie Rentier tar huvudrollen i denna brutala, alternativa tolkning av vilda västern. Vampyrerna har kraftsamlat sig för att sätta stopp för mänskligheten när dess teknologiska utveckling tar allt större kliv. Evil West är brutalt, actionpackat och underbart klassiskt.

Jessie är en vampyrjägare hos den hemliga organisationen Renier Institute som leds av hans far William Rentier. Det mörka hotet har legat och pyrt under ytan och det exploderar ordentligt när vampyrerna går ‘all’ in för att ta ut mänskligheten. Allt hopp lägger sig på Jessies och hans bundsförvanters axlar och vår stenhårda protagonist tar kampen på stridsfältet.

Evil West har tydliga ingredienser som påminner mig om spel som God of War och Gears of War. Det har de tunga, men samtidigt smidiga actionbitarna från Santa Monica och Sonys storserie samtidigt som den grafiska stilen och de hårdkokta karaktärerna påminner om Gears of War. Evil West är uppbyggt av olika banor där vi ofta får andas ut på Renier Institutes gömda högkvarter mellan kapitlen. Och det hela börjar på en bra nivå där de första banorna kommer med ett fåtal fiender samtidigt som vi får lära oss att kasta oss undan attacker, sparka till fienderna när de är på väg att göra en specialattack och avlossa ett och annat välriktat skott med ett gevär samtidigt som vi kan skjuta vilt med en pistol utan att sikta in, för att sedan bli ett riktigt adrenalinpumpande äventyr med brutalt mycket action.

Fortsätt läsa Recension: Evil West

Recension: The Dark Pictures Anthology – The Devil in Me

Ett mörkt berättelsedrivet äventyr med Dr. Henry Howard Holmes (mer känd som H. H. Holmes) som huvudtema låter som en perfekt inramning för ett skräckspel. Men hur väl lyckas Supermassive Games med att förvalta idén? The Devil in Me är den fjärde och sista delen i The Dark Pictures första säsong och tillsammans med en del nyheter får vi det längsta spelet i serien hittills.

H. H. Holmes var Nordamerikas första seriemördare och ökänd för att ha drivit ett makabert hotell – en byggnad som sedan kom att kallas för ”Mordslottet” då det byggdes enkom med morden i åtanke (även om den verkliga historien verkar skilja sig mot ryktena som spreds). Under prologen av The Devil in Me får vi stifta bekantskap med ett gift par som är på väg till Chicago för att gå på en världsutställning, och de tar förstås in på H. H. Holmes hotell, men lyckas de ta sig levande därifrån?

Efter en prolog som sätter tonen för skräckupplevelsen, med en kuslig atmosfär och en känsla av att aldrig känna sig säker, träffar vi på Lonnit Entertainment som ligger farligt nära konkurs. Det är ett team som gör dokumentärer och när de får en inbjudan av Charles Du’Met ser de sin stora chans att få skutan på rätt kurs igen. De får möjligheten att besöka en replika av det ”mördarslott” som Holmes själv byggde, men gruppen får inte yppa ett ord om att de ska dit. Allt är väldigt hemligt och ensemblen får stränga order om att inget får filmas eller dokumenteras utan ett klartecken från föreståndaren själv.

Fortsätt läsa Recension: The Dark Pictures Anthology – The Devil in Me

Recension: Gungrave Gore

Grave är äntligen tillbaka för att fylla galna mängder av fiender med bly från sina dubbla pistoler och svinga med sin kista på ryggen. Det är en mörk, övermaxad och blodtörstig antihjälte som återigen äntrar scenen och vi får chansen att mörda med stil.

Gungrave G.O.R.E är den första uppföljaren i serien på 18 år. Den senaste delen i serien släpptes under 2004 i form av Gungrave Overdose till PlayStation 2, men vi har också fått prologerna Gungrave VR och Gungrave VR U.N. till VR headsets. Första gången jag stiftade bekantskap med serien var dock i form av den första teasern och jag fastnade ordentligt för den mörka, gotiska stilen där Grave brutalt mördade sina fiender och bröt nacken på en av motståndarna med bara handen. Det var inga tvivel om att det skulle röra sig om hårdkokt actionrökare och trots att jag inte sett en gnutta ‘gameplay’ längtade jag efter lanseringen.

Fortsätt läsa Recension: Gungrave Gore

Recension: Sonic Frontiers

Sonic Frontiers mixar seriens tidigare plattformsingredienser och mixar det med en öppen, mystisk värld fylld av plattformsgodis vi känner igen från tidigare Sonic-äventyr.

Sonic, Tails och Amy är ute på äventyr och försöker ta reda på varför Chaos-smaragderna har hamnat på Starfall Islands, men när de flyger fram med Tales plan sugs de in i ett maskhål. Vår blåa igelkott lyckas fly och ta sig till en av öarna, men Tails och Amy hamnar i en underlig digital värld.

Vårt mål blir helt enkelt att hitta våra vänner och återföra dem till den verkliga världen igen och vi kan fortfarande prata med vännerna då de projekteras, men visas upp med en och annan visuell störning. För att göra det måste vi undersöka mystiska öar, och till en början känns det otroligt rörigt. Vi ska samla på hjärtan, kugghjul, åka på varenda räcke vi hittar och klättra på gröna väggar som insinuerar att vi kan få fäste på dem. Det känns som om någon bara kastat ut ramper som ger oss en hiskelig Sonic-fart och att navigera på den överproppade kartan vi får framför oss känns ohållbart. Filmsekvenserna avlöser varandra och Amy verkar mest intresserad av att hjälpa några söta små stenvarelser än att komma tillbaka från cyberspace. Men ju mer jag spelar, och allt börjar falla på plats, ju mer underhållande blir det.

Fortsätt läsa Recension: Sonic Frontiers

Recension: Resident Evil Village – Winters’ Expansion

Resident Evil Village var ett av fjolårets allra bästa spel och nu förlänger Capcom upplevelsen med Winters’ Expansion.

Tillhör du skaran som tycker om kameraförändringen från Resident Evil 7 – där serien fick en förstapersonsvy eller föredrar du Resident Evil-seriens klassiska tredjepersonskamera? Nu kan du helt enkelt välja själv.

Förstapersonsperspektivet skapar dramatik när vi får se vissa specifika sekvenser i närbild, men det känns faktiskt mer naturligt att se Ethan med kameran över axeln och jag känner igen rörelsemönstret från nyversionerna av Resident Evil 2 och 3. Även om jag utnämnde Resident Evil Village till årets spel i fjol, något jag fortfarande står fast vid, så känns det än mer naturligt att få spela i tredjepersonsperspektivet när jag börjar det stämningsfulla och skrämmande äventyret på nytt.

Fortsätt läsa Recension: Resident Evil Village – Winters’ Expansion

Recension: Valkyrie Elysium

Mänskligheten är vid ruinens brant och Odin är skadad efter en mäktig strid med Fenrir. Därför får valkyrian Maria, Odins vasall, bege sig ut för att rädda världen i ett äventyr som kretsar kring nordisk mytologi.

Medan originalet, Valkyrie Profile, är ett turbaserat rollspel så rör sig Valkyrie Elysium mer mot actionorienterade spel som Devil May Cry och Bayonetta. Vi utgår ifrån ett tempel i Asgard där Odin sitter på sin tron och ger oss order om vad vi ska göra härnäst och vi väljer sedan om vi ska gå vidare i huvudberättelsen eller bege oss ut på ett sidouppdrag.

Fortsätt läsa Recension: Valkyrie Elysium

Recension: Arcade Paradise

Arcade Paradise tar oss tillbaka till 90-talet och arkadhallarnas glansdagar. Här får vi leva barndomsdrömmen och driva vår egna arkadhall.

Vi spelar som Ashley och ser spelvärlden ur förstaperson när hen precis har fått nycklarna till sin fars bortglömda tvätteri. Han tycker att protagonisten ska ta sig i kragen och förstå att hen faktiskt är vuxen och måste börja ta ansvar. Spelaren får börja med att göra sysslor som att kasta in tvätt i tvättmaskiner och torktumlare, plocka upp skräp och lite andra sysslor som är varken direkt kul eller tråkigt. I ett rum längst bak i tvätteriet hittar vi emellertid ett gäng gamla arkadmaskiner, och vår dröm om att driva en arkadhall startar.

Vi får inte bara köpa arkadmaskiner, tjäna pengar genom att plocka pengar från myntinkasten och ”åtgärda buggar” genom att slå bort insekter från kretskorten, utan självfallet även spela en drös olika spel – över 35 stycken totalt. Det handlar ofta om ordentliga kopior av spel vi känner igen från förr – inte minst en blandning av Pac-Man och Grand Theft Auto där vi får åka runt i en bil och samla på oss pengar istället för att äta Pac-Dots. Här blir vi jagade av polisen istället för spöken, och om vi blir stoppade av polisen har vi också chansen att springa ifrån dem, och vi kan också få tag på en uppgradering så att vi kan åka över polisbilarna med en pansarvagn.

Fortsätt läsa Recension: Arcade Paradise

Recension: Pac-Man World Re-Pac

En av spelvärldens största ikoner – Pac-Man – är tillbaka och det handlar om en remake av PlayStation-klassikern Pac-Man World. Spelglädje, plattformshoppning och stora mängder frukt står står på menyn.

Pac-Man kommer hem för att fira sin 20-årsdag, men upptäcker att hans hem är slaget i spillror. Storyn har förstås inte någon stor plats, men det bjuds på en mysig inledning innan vi får bege oss ut för att rädda den gula hjältens familj och vänner från den ondskefulle Toc-Man och hans spökarmé.

Banorna är lika klassiska som varierade med allt från ‘lustiga huset’ till pirat- och rymdtema, och även om det är en 3D-plattformare så handlar det mest om att ta sig från vänster till höger samt upp och ner. De spetsar även till upplägget med att fylla banorna med hemligheter och låsta portar som ofta kräver att jag har en viss frukt eller nyckel för att öppna dessa. Vi kan hitta allt från inlåsta vänner (som vi sedan kan prata med i hubbvärlden) till gömda Pac-Man-banor av det klassiska slaget.

Fortsätt läsa Recension: Pac-Man World Re-Pac