Recension: Sakura Wars

Endast en installation i den den animedoftande spelserien Sakura Wars har tagit sig till väst tidigare, och nu får vi äntligen ta del av en engelsktextad version av spelserien som blandar dejting och actionladdade strider i robotdräkter.

Sakura Wars är en reboot av spelserien som tar vid tio år efter händelserna i det första spelet. Jordens befolkning hotas av demoner och för att stoppa deras framfart hittar vi olika organisationer som slåss mot fienden i Mecha-dräkter. Spelaren får rollen som en ny ledare över en av dessa organisationer – The Flower Division – som har huvudansvaret för att hålla Tokyo säkert. Det blir dock snabbt klart att The Flower Division står på ruinens brant, och dessa säkerhetspoliser stöds inte med några ekonomiska muskler ifrån staten. Istället får de hitta egna sätt att få ekonomin att gå ihop, och i The Flower Division ligger fokuset på teaterföreställningar – något som inte går särskilt bra när hela gruppen är allt annat än goda skådespelare.

Då och då får vi också slåss, men det stora fokuset ligger på dialogerna och berättelsen. The Flower Division är helt och hållet bemannat av tjejer, förutom den ledare som spelaren själv kontrollerar. Vi hittar ett gäng färgsprakande karaktärer som alla ser på livet på olika sätt, och när vi pratar med dem får vi ofta välja bland ett antal olika saker som protagonisten ska säga till dem.  Det kan göra de olika karaktärerna glada, rörda eller rent av arga och beroende på hur vi svarar så kommer det även att påverka framtida händelser. Här hittar vi både seriositet och humor, och om vi svarar som karaktärerna vill kan det också leda till kärlek.

Tyvärr känns en del av dialogerna väldigt ytliga, och en viss sekvens med en viss karaktär har etsat sig fast – på ett dåligt sätt. Här är målet att muntra upp henne, och istället för att prata om hur hon är som person får vi istället välja mellan att berömma henne för håret eller hennes val av tofs. Här kändes det oerhört ytligt, men lyckligtvis är inte alla dialoger så pass substanslösa.

Karaktärerna är inte heller så djupa som jag skulle vilja att dem var, men många av dialogerna är ändå underhållande.  Ibland känns de överspelade, och ibland vill jag helt enkelt bara fortsätta att prata med personligheterna.  Det är helt klart en blandning av både lågt och högt, men jag vill hela tiden fortsätta spela för att se vad som kommer att hända härnäst.

Som jag berörde tidigare så får vi alltså även slåss då och då, och vi hittar ett system som förnöjer för stunden.  Striderna är dock väldigt enkla, och mestadels får vi slåss genom att använda ett gäng knappkombinationer med hjälp av två stycken knappar. Vi hittar visserligen ett par olika specialattacker också, men det känns som att striderna finns där för att sätta lite puls till det lugna berättandet, och på det sättet så fungerar det faktiskt väl. Istället för att vara rädd för att karaktärerna ska tappa all sin hälsa, så jagar jag istället högsta betyg för varje stridssekvens. Om vi exempelvis tar oss igenom stridssekvensen under en viss tid, dödar tillräckligt många fiender och utdelar tillräckligt mycket skada belönas vi med ett S i efterspelet till fighten. Detta gör att vi stärker bandet med de karaktärer som vi slåss med vid vår sida.

Sakura Wars är ett underhållande spel även om det har sina solfläckar. I sina bästa stunder är lyser karaktärerna, och i äventyrets sämre passager känns det hela väldigt ytligt. Designen på världen är härlig, och på det stora hela har Sakura Wars en riktigt härlig atmosfär där jag allt som oftast trivs riktigt bra i dess spelvärld.

Annons

Sony visar upp PlayStation 5-spel på torsdag

Sony bekräftar att de kommer att visa upp ett gäng PlayStation 5-spel på torsdag, den 4 juni.

På den officiella PlayStation-bloggen skriver Sony att de har presenterat konsolens specifikationer samt kontrollen DualSense, och nu är det snart dags för spelen att stå i centrum.

Företaget lovar att vi kommer att få se titlar från både små och stora aktörer under evenemanget som kommer att pågå i en dryg timme. Förhoppningsvis får vi även se hur själva konsolen kommer att se ut, och vi hoppas även förstås att de nämner priset och det specifika lanseringsdatumet – än så länge vet vi bara att det kommer någon gång under årets julhandel.

Evenemanget kommer att dra igång 22.00 nu på torsdag, och ni kommer att kunna se presentationen här.

F1 2020: Codemasters avslöjar banan i Hanoi med ny video

Codemasters avslöjar att banan i Hanoi kommer att inkluderas i F1 2020 med en färsk video.

I videon kan vi se hur Scuderia Ferraris Charles Leclerc rattar runt banan som är drygt fem kilometer lång och innehåller 23 svängar. Banan har tagit inspiration från banor som Suzuka, Monaco samt Nürburgring och den utlovar rejäl fart.

F1 2020 släpps till PlayStation 4, Xbox One, PC och Google Stadia den 10 juli.

Recension: Trials of Mana

Trials of Mana, eller Seiken Densetsu 3 som det heter i Japan, tog sig aldrig till den västerländska marknaden under 90-talet, men nu har det klassiska Super Nintendo-rollspelet uppdaterats med charmig 3D-grafik och även släppts i vår del av världen till PlayStation 4, Nintendo Switch och PC.

Det har emellertid släppts inofficiella översättningar av Super Nintendo-versionen av Seiken Densetsu 3, men det är med denna nyrenoverade version som jag gör min debut med Square Enix klassiska rollspel. Detta betyder inte att jag går miste om de nostalgiska retrovindarna som äventyret för med sig. Även om jag inte har spelat originalet, har jag spelat många andra japanska rollspel som innehåller ingredienserna som vi hittar här, och den är en charmig upplevelse som presenteras.

Innan äventyret startar får vi välja en huvudkaraktär av sex stycken valbara personligheter. Dessutom får vi plocka med oss två stycken ytterligare karaktärer på resan, och detta påverkar såklart dialoger och vi får också ta del av scenarion som är exklusiva för varje karaktär. Grundstommen är emellertid densamma oavsett vilka personligheter som vi plockar med oss på äventyret, och den kretsar kring livets träd – Tree of Mana – och åtta element som bland annat inkluderar jord, eld och vatten.

Det är en berättelse av klassiska mått som presenteras, och även om det är charmigt i sig, är den lite väl enkel. Karaktärerna är dessutom ganska platta och Sqaure Enix får mig inte att bry mig om dem på riktigt.

Då är det tur att stridssystemet är betydligt intressantare, och det handlar om actionorienterade rollspelsstrider i realtid. Jag kastar magier, laddar svärd med elkraft och gör specialattacker på löpande band, och med ett enkelt knapptryck kan jag byta mellan de olika karaktärerna. Detta behövs också om vi ska utföra de bästa attackerna och även ge sitt eget team rätt fördelar vid rätt tillfälle. Detta eftersom att den artificiella intelligensen inte är särskilt hög, där exempelvis en magiker som inte har särskilt stark, skyddande utrustning, kan kliva rakt in i hetluften och ta emot stryk. Även om vi kan ge de datorstyrda karaktärerna order om att fokusera på lite olika saker, gör de inte riktigt alltid som jag vill att de ska göra på eget bevåg. Det gör emellertid inte särskilt mycket då det ger en härlig variation då jag byter mellan de olika karaktärerna.

Trials of Mana är dock lite för lätt. Även på den tuffaste svårighetsgraden är motståndet i det lägsta laget, men samtidigt är det en mysig resa som vi bjuds på. Sorgligt nog har de ocksp valt att plocka bort coop-alternativet som fanns med i originalet, och det var något som jag verkligen såg framemot när Trials of Mana utannonserades.

Rollspelsäventyret innehåller många härliga klassiska moment där vi bland annat får åka båt på världskartan och följa en berättelse av klassiska mått. Trots enkelheten njuter jag av nostalgikänslorna som Trials of Mana för med sig, och vi tar oss igenom spännande omgivningar som mörka skogar och sanddränkta öknar. Den nya 3D-grafiken känns också trevlig, och tillsammans med designen och den härliga musiken skapas en skön atmosfär.

Trials of Mana är verkligen ett klassiskt äventyr, och trots enkelheten bjuds vi på en härlig spelupplevelse.