Det har varit svårt att missa den populära releasen av NES och SNES Mini likaså Playstation Classic. Allt fler företag försöker ge sig in på marknaden med miniversioner av gamla retrokonsoler och nu frågar Sega (via deras japanska Twitter-konto) – ”Vilket spel vill du ha till Sega Mega Drive Mini?”
Just precis, Sega har annonserat Mega Drive Mini (endast ett arbetsnamn för tillfället) och frågar nu på Twitter vilka spel vi vill se vid lanseringen. Vi vet emellertid att konsolen kommer att inkludera Sonic 1 och 2, Puyo Puyo 1 och 2 samt Shining Force 1 och 2.
Miniversionen av Sega Mega Drive är än så länge endast utannonserad för den japanska marknaden, och om konsolen tar sig hit är det oklart om den kommer att innehålla samma spel här i väst.
Kommer du att plocka hem en officiell ”Mega Drive Mini” från Sega eller håller du hårt i din At Games-utvecklade miniversion av Segas klassiska konsol?
Yakuza 2 levererade ett av de bästa spelminnena till PlayStation 2, och nu har Sega och Yakuza-studion släppt remaken som byggts med hjälp av Dragon Engine (som användes till Yakuza 6) och släppt spelet till PlayStation 4.
Efter de ödesdigra händelserna i Yakuza (1) hittar vi en sargad Tojo-klan. Medlemmar lämnar organisationen, kapital saknas och hela yakuza-klanen är i upplösningstillstånd. Kiryu Kazuma ämnar att ta hand om Haruka, den lilla flickan han möter i föregångaren, men som ni säkert förstår dras seriens protagonist snabbt in i hetluften.
Yakuza 2 var ett väldigt bra spel, med en fantastisk berättelse, starka karaktärer och levande städer. Den stenhårda, men rättvisa och Kiryu Kazuma är oerhört lätt att tycka om, och samtidigt som den seriösa tonen nästan alltid finns där i huvudberättelsen finner vi såklart en hel del roliga, sjuka och galna sidouppdrag att ta oss ann. Det handlar alltså inte om en upphottad remaster, utan en remake. Yakuza-studion har byggt om spelet från grunden med Dragon-motorn, och det är som dag och natt. Den som spelar originalet för första gången idag kommer garanterat att störa sig på de hopp som sker mellan varje del av staden, och bara att få uppleva äventyret med så oerhört få laddningssekvenser (förutom när vi hoppar mellan städer och större områden) är en fröjd i sig. Yakuza 2 var ett levande spel på sin tid, men Yakuza Kiwami 2 är något helt annat. Här får jag verkligen uppleva Kamurocho, och jag slukas upp av allt och alla som vistas i spelets värld.
Precis som tidigare spel i serien bjuds vi på en semiöppen värld där vi kan käka på restaurang (vilket även ger oss olika sorters erfarenhetspoäng), spela golf och springa till arkadhallen för att bland annat köra Virtua Fighter. Det är en lagom öppen värld, där det är lätt att fastna i olika sorters sidospår, samtidigt som jag hela tiden vill veta mer av det som huvudberättelsen har att erbjuda. Även om jag har spelat originalversionen, är minnet som bekant väldigt bra, men kort, samtidigt som min engelska inte var den allra bästa på den tiden. Filmsekvenserna är oerhört bra regisserade, liksom röstskådespelarna, och jag super verkligen in den atmosfär som hela paketet erbjuder. I Sotenbori blir vi exempelvis introducerade till minispelet Hostess Cabaret, och precis som i Yakuza 0 får vi vara med och sköta en hostess-klubb för att tjäna en extra hacka pengar.
Striderna har en central roll, och förutom att vi stöter på farligheter under diverse uppdrag möter vi mängder av busar på gatorna som bara skriker efter att få stryk. Vi kan plocka upp cyklar, vägkoner, skyltar, knivar, elpistoler och andra vapen som kan användas mot våra fiender, men det är Kazumas fightingegenskaper som hela tiden har störst fokus. Vi låser upp nya förmågor med hjälp av erfarenhetspoäng vi skramlar ihop, och kan bygga på vår arsenal av attacker ett bra tag innan vi når en fulländad stridsmaskin.
Minispelet clan creator återvänder i Yakuza Kiwami 2.
En av de mer intressanta nyheterna med Yakuza 2-remaken är att det innehåller en helt ny episod där vi får spela som Goro Majima. Sega förväntade sig nog aldrig att han skulle bli den fanfavorit han faktiskt blev i serien, och han är verkligen en klockren karaktär som fullkomlig skriker gangster.
Yakuza Kiwami 2 är ett av de allra bästa spelen i serien, och det bjuder på otroligt mycket spelkärlek. Segas Yakuza-studio är kanske deras största tillgång när det kommer till ren kvalité, och det är oerhört positivt att folk i väst äntligen börjar få upp ögonen för denna fantastiska spelserie.
Sonic Mania är ett av årets allra bästa spel, och det satte återigen den blåa igelkotten på kartan. Detta satte också ännu högre press på Sonic Forces, där Sega blandar en två- och tredimensionell upplevelse.
Dr. Robotnik och hans kumpaner siktar på att ta över världen, och när Sonic hamnar i knipa kommer en aspirerande hjälte in i bilden. Det handlar om en avatar som spelaren själv får skapa och samtidigt välja och vraka i ett enormt bibliotek av olika kläder, attiraljer och vapen. Dessutom dyker en klassisk Sonic upp från en annan dimension – den tvådimensionella dimensionen.
Berättelsen är inte något som fångar mitt intresse, och ibland är den mer skruvad än den borde vara. Storyn har tack och lov aldrig varit Sonic-seriens fokus, utan det är de snabba fötterna på de plattformsfyllda banorna som det hela handlar om. Och där hittar jag väldigt mycket problem, även om det faktiskt också innehåller en del ljusa stunder. De allra bästa sekvenserna upplever jag faktiskt med den moderna Sonic på 3D-banorna, och trots att precisionen inte är den bästa, så har de faktiskt de allra mest intressanta spelsekvenserna, med stora mäktiga loopar att springa runt i, och mängder av fiender att springa igenom med dash-funktionen.
Svårighetsgraden är väldigt låg, och utmaningen ligger istället i att ta sig så snabbt som möjligt till mål för att få en bra tid. Den som spöar många fiender och rusar igenom banan relativt snabbt blir belönad med en S-rank, och för att låsa upp bonusbanor behöver vi samla på oss ett visst antal röda stjärnor utefter banorna. Det går relativt snabbt att springa igenom huvudberättelsen, och det är istället uppbyggt som så att vi lockas till att spela om dem för att också låsa upp en ofantlig mängd prylar till avataren.
Men, det är just avataren som står för den allra tråkigaste delen i Sonic Forces, och sanningen är att det är ett totalt bedrövligt inslag. Att lägga in mängder av vapen i ett Sonic-spel är inte den smartaste idén som kommit från Sega, och när avataren springer omkring på 2D-banorna fungerar det hyggligt, även om det aldrig blir underhållande. Det är på 3D-banorna som den ordentliga frustrationen kommer när vi utför olika attacker – beroende på vapen – och på så sätt flyger av en plattform av bara farten. Precisionen är ett problem som genomsyrar alla delar av upplevelsen, där vi exempelvis ska slänga ut ett rep kring ett föremål för att svinga oss framåt, och ibland kommer det upp en ikon som låter oss utföra själva kastet, och ibland inte. Det blir en form av lotto som verkligen förstör flytet i Sonic Forces som bör handla om just det och fart.
Personligen såg jag fram emot de banor och delar som utnyttjade den klassiska 2D-uppbyggnaden (men med grafiska 3D-bakgrunder), men det märks att spelmotorn aldrig anpassats för just detta. Dessutom är bandesignen – med hjärndöda och tråkiga fiender – smått bedrövlig, och magin som genomsyrade Sonic Mania går inte att hitta någonstans.
Jag blir dessutom besviken på bossfigherna, där endast en dust med Dr. Robotnik tillsammans med 2D-Sonic är intressant, och det handlar om den fight som vi kunde spela under Comic Con Stockholm. Här finns det lite finurliga knep som får mig att sukta efter mer, men det kommer aldrig. Utvecklarna lyckas emellertid skapa en spännande slutstrid, och även om hela Sonic Forces lider av precisionsproblem, finns det ljuspunkter som är värda att uppleva.
Sonic Forces har en mängd problem, så som inkluderandet av avataren som vi kan klä med en ultrastor mängd prylar och kläder som ser ut som om det handlade om ett tråkigt mobilspel med oinspirerande mikrotransaktioner. Men när det glimmar till, och bjuder på den där mäktiga och ikoniska farten som vi kommit att associera med Sonic, lyser plattformsäventyret upp.
Efter några tveksamma turer utannonserade äntligen Sega sitt Yakuza Zero för den europeiska marknaden tidigare i år, och nu presenterar studion spelet med en färsk E3-trailer.
Yakuza Zero är en prolog till serien där vi får följa protagonisten Kazuma Kiryu och fanfavoriten Goro Majima under 80-talet.
Videon bjuder på både actionsekvenser och en glimt av äventyrets sidosysslor, så som biljard samt pilkastning. Yakuza Zero släpps till Playstation 4 ”tidigt 2017,” och ni ser den nya trailern nedan.
Sega arbetar med Hatsune Miku: Project Diva X till Playstation 4 och PS Vita, och nu har den japanska studion släppt en trailer för versionen till Sonys stationära konsol.
Precis som tidigare delar hittar vi vocaloid-artisten Hatsune Miku i huvudrollen, och allt från sång till övrig musik är skapat digitalt.
Hatsune Miku: Project Diva X släpps, till både Playstation 4 och PS Vita, den 30 augusti i Nordamerika medan vi européer får vänta ett tag till på ett utannonserat släppdatum.
Valkyria Chronicles II släpptes exklusivt till Playstation Portable, men även om många av konsolens titlar har gått att köpa digitalt till PS Vita har Segas strategiska rollspel inte varit tillgängligt officiellt till Sonys bärbara konsol. Fram tills nu.
Det har funnits en inofficiell lösning som gjort det möjligt att spela Valkyria Chronicles II på Playstation Vita, men nu har Sega gjort det möjligt att köpa rollspelet till konsolen via PS Store. Sega har dock inte uppmärksammat detta med ett officiellt uttalande, och vi tackar Reddit för informationen.
Valkyria Chronicles II är dock inte spelbart på Playstation TV, men vi hoppas att Segas hint om en återlansering till Playstation 4 visar sig stämma.
Sega är i full färd med att renovera stridssystemet för Valkyria: Azure Revolution efter feedback, och nu avtäcker studion det actionorienterade strategirollspelets skurk.
Antagonisten som kommer att göra allt i sin makt för att stoppa spelaren är Emperor Claudius Powlovich Kiev, och han härskar över Rus-imperiet. Området kallades tidigare för Rus-kungadömet, och var ett förhållandevis litet land som leddes av sin kung. Plötsligt börjar dock Powlovich Kiev invadera andra länder följd av en Valkyria som kallas för ”Liemannen.” Rus-kungadömet börjar expandera snabbt och aggressivt, och ledaren är känd både för sin militära stormakt och sin politiska insikt.
Sega bjuder oss också på arwork (som ni ser nedan) som visar upp Emperor Claudius Powlovich Kiev i all sin prakt och en skärmdump (som ni ser ovan).
Hur många gånger har vi inte hört att Sega ska ta tillbaka Sonic till rampljuset? Gissa hur många gånger undertecknad har blivit besviken? Nästan alla, även om Sonic Generations kittlade nostalginerven en aning. Nu arbetar Sega med ett nytt Sonic the Hedgehog-spel i samband med att igelkotten fyller 25 år, och företaget uppmanar nostalgikerna att knäcka en kod som finns gömd i bilden nedan.
Det första meddelandet är alltså tydligt, Sega arbetar med ett nytt Sonic-spel, men det ska också finnas en dold hint någonstans på bilden.
”Vi vet att ni alla vill ha en teaser, men den kanske redan finns där – har ni tittat tillräckligt noga?” kommenterar Sega sitt inlägg på Twitter.
Tror ni att det kan gömma sig ett bra Sonic-spel bakom ridån?
Sega släppte sitt Valkyria Chronicles Remastered (läs gärna recensionen) här i Europa för en vecka sedan, och de är i full färd med att utveckla varumärkets nästa episod. Spelet heter förstås Valkyria: Azure Revolution och precis som titeln hintar om rör det sig inte om en direkt uppföljare till Valkyria Chronicles 3. Trots det förväntade sig de japanska spelarna ett betydligt lugnare upplägg än vad som levererades i den actionpackade demoversionen som släpptes i landet.
Hachima Kiko har precis som vanligt kommit över den japanska speltidningen Famitu en dag före alla prenumeranter, och enligt sajten ska tidningen innehålla en intervju med Valkyria: Azure Revolution-regissören Takeshi Ozawa.
I intervjun ska Ozawa berätta att studion fått in över tre gånger så mycket feedback från demot som de hade förväntat sig, och det mesta ska ha rört stridssystemet. Testversionen ska ha levererat ett betydligt mer actionpackat upplägg än vad som förväntas av ett JRPG, vilket ska ha lett till svårigheter att förbereda sina drag. Nu ska stridssystemet emellertid ta ett steg tillbaka, och bli mer RPG-orienterat.
Utvecklarna kommer att implementera en funktion som kommer att göra det möjligt för spelaren att stanna tiden inför nästa drag, och rollspelet kommer att innehålla en actionmätare – för stridsfältets båda sidor – som avgör när en karaktär kan användas på nytt igen.
Förändringarna ska emellertid inte försena det tilltänkta lanseringsfönstret för Valkyria: Azure Revolution. Spelet ska fortfarande släppas i Japan till Playstation 4 i vinter, och ett andra demo är planerat för sommaren.
Sega har fortfarande inte utannonserat Valkyria: Azure Revolution för den västerländska marknaden, men företaget hintade nyligen om att spelet, samt Valkyria Chronicles 2 och 3 ska komma att släppas till Playstation 4 i vår del av världen.
Nedan ser ni en video från Valkyria: Azure Revolution-demot skapad av Youtube-användaren Tyndis.
Igår publicerade vi recensionen för Segas fantastiska Valkyria Chronicles Remastered till Playstation 4, och nu har Digital Foundry gjort en ordentlig jämförelse mellan alla tillgängliga versioner.
I videon blir det klart att Playstation 4-versionen har dubbelt så bra bilduppdatering som PS3-originalet. Dessutom gör den högre upplösningen stor skillnad i jämförelse med vad som kunde pressas fram i Playstation 3-versionen som använde sig av den lägre upplösningen 720p.
Playstation 4-versionen är dock inte lika mjuk som PC-varianten, och skillnaderna mellan de tre versionerna ser ni tydligt i videon nedan.
X PLAY! ZINE 