Recension: Star Ocean: The Second Story R

Star Ocean: The Second Story R är en remake av tri-Ace och Square Enix (då Enix) japanska rollspelsäventyr som släpptes till PlayStation under slutet av 90-talet (2000 i Europa). Av många ansett som det allra bästa spelet i serien, och nyversionen bjuder på en smått magisk upplevelse.

Äventyret tar sin början när Claude C. Kenny, en kadett i en rymdresande organisation från jorden, oavsiktligen hamnar på en outvecklad planet. Hur ska han ta sig hem, och vad gömmer sig egentligen på denna främmande planet?

Jag får direkt en varm känsla av atmosfären med härlig musik och Gamedrops, som står bakom remaken tillsammans med Square Enix, har använt sig av Octopath Traveler-formulan vad gäller det grafiska upplägget, men där karaktärerna är uppbyggda av en galet snygg sammansättning av pixlar så är bakgrunderna härligt snygga i 3D. Men, till skillnad från Octopath Traveler, som känns som en modern tolkning av japanska rollspel till Super Nintendo, så känns Star Ocean: The Second Story R som precis vad det är – nutidens moderna version av rollspelen till Sonys första konsol PlayStation. De fina städerna, byarna och husen – miljöerna får mig att tänka på de förrenderade bakgrunderna i spel som Final Fantasy 7, men att de är skapade i full 3D av dagens mått. Star Ocean: The Second Story R är oerhört vackert och den atmosfär som förgyller spelupplevelsen får mig att hoppas på att framtida spel i serien ska använda sig av samma grafiska stil.


De turordningsbaserade rollspelsstriderna från originalet har bytts ut mot mer actionorienterade bataljer som får mig att tänka på spel som Tales of Symphonia. Ett tryck på attackknappen får min karaktär att springa mot den fiende som jag har siktet inställt på, och jag kan använda specialattacker och magier med hjälp av de övre axelknapparna. Samtidigt kan jag byta spelbar karaktär snabbt och direkt i strid, medan de andra personligheterna i gänget slåss för sig själva utefter ett strategiskt upplägg som jag kan finjustera om jag så vill. Här kan vi bland annat använda attacker som bryter ned monstrens sköldar för att göra de paralyserade, och undviker vi fiendens attack i rätt läge tar vi oss snabbt bakom dem.

Det finns mycket att vara nostalgisk över, även om jag knappt spelat originalet. Men den härliga resan mellan byar och städer, mötena med alla färgsprakande karaktärer, spännande strider och den upptäckarglädje spelvärlden bjuder på står sig helt fantastiskt bra på egna ben, även om man inte tidigare har så mycket erfarenhet av mer klassiska JRPG-upplevelser. Jag uppskattar också att allt inte är så ”övervänligt” som i Star Ocean: The Last Hope (som ändå är ett bra spel) där huvudkaraktären skulle bli bästa kompis och offra sig för någon som han stött på för fem minuter sedan. Claude och Rena missförstår varandra fler än ett par gånger under resans gång och deras och de andra karaktärernas olika syn på händelser gör att det känns levande och helt enkelt spännande – även om det i grund och botten finns en värme mellan dem som fyller på bägaren av den redan fantastiska atmosfären.


Som jag precis berörde, spelvärlden är en spännande plats att utforska, och vi kan till och med hitta nya gruppmedlemmar till vårt team av hjältar som inte bara kan slåss vid vår sida på stridsfältet. Dessa karaktärer blir sedan en del av berättelsen och knyts in i huvuddialoger på ett snyggt sätt som gör att de känns menade att vara med från första början. Här ska jag förstås inte avslöja mer, men jag får en illusion av att jag kan påverka min berättelse även om den är sådär härligt skräddarsydd och linjär – på ett positivt sätt. Dessutom kan vi exempelvis ta på oss gilleuppdrag, och de har lite mer av ”bocka av”-upplägget. Det kan exempelvis röra sig om att vi ska laga en viss maträtt, eller ta fram en viss mineral, men de fungerar som ett ypperligt sätt för att trigga vår nyfikenhet för spelets härliga system. Vi får en viss poäng som vi kan lägga på att utveckla olika färdigheter hos karaktärerna – som exempelvis rå attackstyrka – men vi får även en annan typ av värdeenhet som vi kan lägga på att exempelvis bli bättre på att skriva för att ta fram böcker som lär karaktärerna andra saker. Det kan handla om att göra karaktärerna bättre på matlagning – som i sin tur ger oss maträtter som kommer med ett gäng olika fördelar – eller få oss att bli rena konstnärer. Eller varför inte lägga poäng på att kombinera olika föremål som gör att vi kan ta fram ännu bättre utrustning?


Claude söker förstås efter ett sätt att ta sig hem och är med om ett äventyr där målet är att rädda hela den värld där han nu befinner sig med sina nyfunna vänner. Klassiska koncept blandas med spänning och resultatet är ett helt fantastiskt actionrollspel som jag inte vill ska ta slut. Lyckligtvis finns det anledningar att ta sig ann New Game Plus-läget där vi spelar om äventyret och kan välja att starta med en annan huvudkaraktär. I början kan vi nämligen välja mellan att spela som antingen Rena eller Claude, och beroende på vem av dem vi väljer, så skiljer sig berättelsen något. Det finns också mängder av slut att upptäcka och andra ingredienser som differentierar sig, så det finns mängder av härliga speltimmar att gotta sig i för den som helt enkelt vill ha mer.

Det handlar inte om några slumpmässiga strider när vi vandrar omkring på kartan och i olika så kallade ‘dungeons’. Vi ser fienden innan det är dags för strid, och om flera monster rör sig mot oss samtidigt kan vi trigga en link-strid som ger oss fler goa erfarenhetspoäng. Här kommer emellertid mitt enda klagomål och det är att fienderna i princip ser lika dana ut när de vandrar omkring innan bataljerna (i striderna finns det förstås en uppsjö av olika motståndare). De kan skilja sig i färg beroende på hur pass svåra de förväntas vara, och om de har med sig en ledare som förändrar striden en aning, men annars är det samma runda, molnpixliga bollar som rör sig på kartan.

Vi har en klassisk världskarta där vi bland annat kan slåss mot monster och fiska samtidigt som vi rör oss mot nästa mål.

Det var emellertid bara något jag störde på mig i början, sedan tog alla härliga känslor och fantastiska spelsekvenser över. Vi får ett helt fantastiskt actionrollspel levererat, och det är ett av årets allra bästa spelupplevelser trots att det släppts en uppsjö av kvalitativa stora och små spel under 2023. Att det bara kostar runt 500 kronor är knappast en nackdel, speciellt när det inte bara sätter en ny standard för remakes av klassiska PlayStation-JRPG:s – utan även är något att eftersträva för helt nya spel i genren.

Star Ocean: The Second Story R är ett fantastiskt actionrollspel helt enkelt.

Betyg: 9 av 10
Testat till PS5
Finns även till:
PS4
Nintendo Switch
PC


Star Ocean: The Second Story R utvecklades av Gamedrops och Square Enix medan tri-Ace stod för originalet.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.