Recension: Demon Slayer – Kimetsu no Yaiba – The Hinokami Chronicle

Den populära manga- och anime-serien Demon Slayer har blivit spel och här får vi följa med på en kraftfull resa genom den första säsongen och filmen Mugen Train.

Demon Slayer: Kimetsu no Yaiba – The Hinokami Chronicle kretsar kring Tanjiro som förlorar sin familj efter att en demon bokstavligt talat slaktar dem alla förutom protagonisten själv och hans syster Nezuko. Under attacken blev dock systern förvandlad till en demon och Tanjiro tar upp kampen med demonerna för att hitta ett botemedel.

Innan jag testade detta hade jag faktiskt inte sett animen, men spelet hintade om en riktigt spännande berättelse och det hela slutade med att jag spelat och sett animen om vartannat. Något som jag uppskattar är färgstarka karaktärer, och det levererar Demon Slayer verkligen även om inte alla har ett stort djup och mängder av olika lager.

Spelet Demon Slayer följer händelserna i sin förlaga till punkt och pricka, och i sina bästa stunder känns det verkligen som att jag får vara med och spela animen. Till en början tyckte jag dock att det inte var särskilt snyggt när filmsekvenserna lämnat över kontrollen till mig och jag befinner mig i en skog, och när jag får gå runt på gatorna i en liten by ser det mesta likadant ut och likaså saknas ordentliga detaljer. Men som tur är blir det bättre, väldigt mycket bättre när en läcker stad skiner med sina färger och när jag kliver in i en mer eller mindre skrämmande skog full av spindlar.

En annan sak som presenteras riktigt snyggt är Tanjiro och hans vänners specialattacker. Striderna är som en enklare form av ett fightingspel, och i början är det en lite väl enkel button-mashing-fest. En bit in i äventyret kan vissa fiender emellertid bjuda upp till dans och precis som i animeserien så har många av de människotörstande demonerna riktigt finurliga sätt att slåss på. Vi behöver akta oss för deras starka attacker och hitta rätt lägen att sätta in superattacker och specialare som bjuder på riktig ögongodis. Det är ett fightingsystem som börjar som en helt okej tidsdödare och slutar som något riktigt intressant även om det aldrig blir särskilt svårt på den normala nivån som jag har spelat på. Vill man höja utmaningen går det emellertid ypperligt och man kan också testa sina färdigheter online i både rankade och vanliga matcher.

Som jag tidigare berörde så följer Demon Slayer alltså sin manga- och anime-förlaga in på detaljnivå, men det är inte bara av godo. Tyvärr lyckas inte utvecklarna att förmedla känslorna med samma fingertoppskänsla som i animen, och lägg därtill att flera av seriens mest minnesvärda moment har förpassats till små minnesfragment som man kan låsa upp och även hitta i det avskalade äventyrsläget där man helt enkelt får gå omkring på ett högst begränsat område. Dessa är precis vad det låter som, fragment av sekvenser som vi kan se i animen. Under inledningen kände jag direkt att det var något jag missade och när jag kikade på dessa komprimerade sekvenser kändes de inte tillräckliga.

Demon Slayer är ett mysigt, spännande spel som blir än bättre om man sett den fantastiska animen, eller ser den om vartannat samtidigt som man spelar som jag har gjort. Det råder ingen tvekan om att det är i striderna som själva spelet glänser, och att få slåss tillsammans med Tanjiros färgstarka vänner mot lika färgstarka fiender är riktigt underhållande.

Annons