Direkt när skräckspelet Alan Wake 2 drar igång förundras jag över de grafiska aspekterna. Det är verkligen ett häpnadsväckande snyggt spel som Remedy har skapat, och då är jag ändå inte speciellt brydd av grafik i vanliga fall – hellre ett starkt innehåll än en skinande yta med ett tomt inre. Men vad händer om vi får både och?
Ljuseffekterna är verkligen imponerande trots att jag väljer att spela med performance-läget utan ray-tracing för bästa möjliga bilduppdatering. Dessutom får jag titta extra noga för att kunna se minsta ”polygon-kantighet” då alla konturer är så pass lena och mjuka – och även om Lords of the Fallen är ett snyggt spel, så är det verkligen skillnad på de grafiska aspekterna trots att både Hexworks soulslike och Remedys skräckspel använder sig av grafikmotorn Unreal Engine 5.
Ett grafiskt tungt skräckspel tillför också en hel del till del till den skrämmande känslan, och i inledningen känns atmosfären minst lika tung som originalet Alan Wake gjorde när jag spelade det till Xbox 360 under 2010. Remedy skapar också en mörk, skrämmande spänning på ett fantastiskt sätt och jag imponeras av hur de lägger upp inledningen och överraskar mig som spelare direkt.
Snart får jag också axla rollen som FBI-agenten Saga Andersson, och när kameran sveper över den lilla gruvstaden Bright Falls blir jag snart påmind om hur otroligt påkostad grafiken är än en gång. Den grafiska kvalitén går inte ned märkbart när filmsekvensen växlar över till att jag får styra Saga själv och jag förstår varför Remedys Thomas Puha tror att det blir årets snyggaste spel. När jag sedan återigen får kliva in på restaurangen Oh Deer Diner sprudlar nostalgin.
Introduktionen av en till huvudrollsinnehavare som Saga ger ett helt nytt perspektiv på händelserna. Hon får inte riktigt ihop pusselbitarna kring vad som har hänt med morden och de personer som försvunnit från Bright Falls. Men när vi hittar olika sorters bevis hamnar vi i ett rum som finns i hennes huvud. Här får vi som spelare koppla samman alla funna bevis, och Saga har en form av ett sjätte sinne där hon sedan får fram ytterligare ledtrådar till vad som egentligen händer – som om personer vi förhör talar sanning. Riktigt spännande, samtidigt som fiender fortfarande kan attackera oss när vi går in i hennes ”hjärnrum” – så det gäller att vi befinner oss på en plats där ljuset lyser starkt – där de onda, mörka fienderna inte kan komma åt oss.
Bilderna gör inte skräckspelet full rättvisa.
Alan Wake 2 startar oerhört starkt. Atmosfären är nästan så pass tjock att man skulle kunna skära i den med en kniv, och av inledningen att döma kan skräckspelet vara en riktigt stark Game-of-the-year-kandidat när vi knyter ihop säcken och summerar spelåret 2023.
X PLAY! ZINE 