Recension: Immortals of Aveum

Immortals of Aveum är en magisk förstapersonsskjutare om ett milleniumlångt krig. Doom-liknande strider blandas med en semiöppen sci-fi och fantasyvärld med Metroidvania-ingredienser.

Kriget Everwar har pågått i över ett millenium och Immortals of Aveum sätter spelaren i skorna på Jak som överlever med nöd och näppe som tjuv på gatorna i Seren. Inledningen är relativt gripande (precis som jag nämnde i mina första intryck) och när protagonisten plötsligt upptäcker att han är en ‘Unforseen’ – en person som upptäcker sina magiska krafter senare i livet – genom att han fullkomligt sprutar ut magi från sina händer så får han en oväntad roll i kriget mot den onde Sandrakk och hans armé.


Snart får vi upptäcka den lagom vida världen och besöka vitt skilda miljöer som växlar mellan allt från snö till grönska, lava och mörka skräckinjagande platser. Områdena kan dessutom vara väl värda att återbesöka när vi fått tillgång till fler magiska krafter för att hitta skatter med guld, magiska ringar och andra hemligheter. Världen har också portaler som leder oss in på en härlig utmaning. Det kan exempelvis handla om att slåss mot vidunderliga fiender eller plattformshoppa och samtidigt använda några av de magiska krafter vi hittat på vägen. Belöningen är också riklig där vi kan få allt från nya magier till mer liv eller en större magimätare.

Striderna blir oftast oerhört hektiska, speciellt under vissa scenarion där monster och Sandrakks armé fullkomligt väller fram. Då kan vi förstås använda oss av alla olika magier som vi har hittat, både sådana som exempelvis låter oss använda en magisk änterhake, men också tre olika typer av magier som gestaltar sig i tre olika färger – blå, röd och grön. Beroende på vilken fiende vi möter så kan vi behöva växla mellan de olika magierna, där den gröna exempelvis skjuter iväg målsökande skott och den röda fingerar ungefär som ett starkt hagelgevär. För även om det är magier vi använder så känns det inte långt ifrån att det helt enkelt skulle vara vapen vi använder när det handlar om att meja ner det tuffa motståndet.

För även om det börjar på en enklare nivå så stiger svårighetsgraden ett par snäpp några timmar in. Det blir aldrig omöjligt, men många strider bjuder på härlig utmaning, och ibland får man helt enkelt tänka om gällande sin strategi. Vi hittar också ett gäng olika vapen tillhörande de tre sigilfärgerna, ringar och armband som vi också kan uppgradera. Vissa är ovanligare än andra och vi behöver både pengar och material för att vi ska kunna uppgradera dessa. Sedan får vi också en färdighetspoäng som vi kan lägga ut i ett färdighetsträd. Det är indelat i de tre olika färgerna och kan ge saker som mer skydd för alla olika sigil, och stärka vissa attacker eller förmågan med en viss typ av färg.


Vi bjuds också på ett gäng pussel, och de mest intressanta hittar vi på sidospåren när vi ska låsa upp stängda vägar eller hitta härliga skatter. Det blir aldrig för svårt, och när jag fått några nya krafter så kan det vara riktigt belönande att åka tillbaka och se om det är något nytt som kan hittas eller låsas upp.

Berättelsen bjuder visserligen på någon spännande twist, och vissa delar känns relativt episka. Men karaktärerna är tyvärr ganska platta även om de alla har en distinkt personlighet. Vissa av deras ”hjältefilmsliknande” skämt är visserligen relativt roliga, men jag saknar ett större djup. Storyn är långt ifrån dålig, men det känns lite som att utvecklarna verkligen har försökt att skapa en fängslande berättelse utan att riktigt lyckas hela vägen.

Den grafiska aspekten känns aningen föråldrad och jag är inte riktigt vän med designen alla gånger. Vissa delar är näst intill magiska emellertid rent designmässigt och på det stora hela så trivs jag i spelvärlden och ser hela tiden fram emot nästa ordentliga strid.

Bossfigherna levererar också ordentligt, och Immortals of Avium har en handfull duster som jag verkligen kommer att minnas länge. Vissa är ordentligt episka, med smarta ingredienser där vi får växla och använda ett gäng av våra magier för att vi ska lyckas. Att äventyret sedan är full ordentliga, hektiska strider mellan varje bossdust gör knappast saken sämre – bataljerna är verkligen underhållande och när man lyckas komma helskinnad från en tuffare fight sprider sig ett lyckorus genom hela kroppen.

Berättelsen är kanske inte fantastisk, men Immortals of Aveum har en upptäckarglädje som Metroidvania-konceptet skapar och den semiöppna världen är en inbjudande om än farlig plats där äventyrets höjdpunkt – striderna levererar.

Betyg: 7 av 10

Testat till PlayStation 5

Finns även till:
PlayStation 4
Xbox Series X/S
Xbox One
PC

Immortals of Aveum är utvecklat av Ascendant Studios och ges ut av Electronic Arts.