Call of Duty: Modern Warfare III är en direkt uppföljare till föregångaren och kommer med en drös nyversioner av multiplayer-kartor från Modern Warfare 2 (2009).
Kampanjen i Call of Duty: Modern Warfare III handlar om specialstyrkan Task Force 141 som är ute efter terroristen Vladimir Makarov. Äventyret börjar i vattnet utanför Verdansk Prison där vi ska frita en viss fånge, men det börjar inte med någon överdådig filmsekvens även om uppdraget innehåller några småspännande moment. Det är dock tydligt att det inte är lika filmiskt och episkt som i många andar Call of Duty-spel, men som tur är har det sitt gedigna multiplayer-läge.
Kapten Price är tillbaka.
Snart får vi emellertid testa på Sledgehammer Games omtalade ”Open Combat Missions” där vi får lösa olika objektiv på vårt egna sätt. Precis som i Warzone kan vi hitta lootlådor med vapen och andra prylar som exempelvis en dron, men det är verkligen inte kul. Det känns ungefär som att spela nyss nämnda ‘battle royale’ – mot bottar som ofta blir förvirrade och springer fram och tillbaka mellan olika skydd och står och tittar åt ett helt annat håll. Det känns som en onlineupplevelse jag skulle ha spelat med vänner, mot verkliga spelare, men här får vi springa fram och utföra lite olika, tråkiga uppdrag innan det till slut avklaras och vi får en förlösande filmsekvens som förklarar att uppdraget äntligen är slutfört. Checkpoints är dock få, och om man kommit en ganska bra bit, och får en granat kastad mot sig som man inte hinner undvika, är det ”godnatt” och vi får helt enkelt börja om uppdraget som jag egentligen bara vill ska ta slut.
Det finns emellertid en del uppdrag av den klassiska formulan där vi exempelvis får gå igenom öppna vidder och ett snöigt område. Men det känns däremot inte direkt filmiskt eller episkt även om det har några moment som faktiskt är minnesvärda. När kampanjen är slut efter knappt fyra timmar lämnas jag av att det känns ofullständigt, och att den korta spelupplevelsen har drygats ut med ointrissanta Open Mission Combat-uppdrag. Makarov är emellertid en spännande karaktär, och det finns någon spännande twist, men så mycket mer än så levererar inte kampanjen.
Om du har sneglat på betyget så undrar du kanske varför det är så pass högt, och det är förstås för att multiplayer-läget är riktigt bra. Det är som en remake av Modern Warfare 2 (2009) med en hel drös av banor från en av mina favoriter i genren. Många ser kartor som Highrise, Terminal och Rust som några av bästa i hela den långa spelserien, men för mig är det snöiga Derail och Favela som är högst upp på listan. Favela bjuder på en liten kåkstad där spelarna kan ta sig genom trånga gränder, upp på taken och kika ut över en mindre fotbollsplan. Lyckligtvis, för mig, är den inte speciellt belönande för spelare med prickskyttegevär – något jag själv inte spelar med. Annars är många banor öppna och stora, även om det ofta finns gott om plats att hålla sig ur fiendens sikte.
Call of Duty: Modern Warfare III är förstås en lika adrenalinfylld och snabb spelupplevelse som vi är vana vid när det kommer till spelserien, med spellägen som bland annat Domination, Team Deathmatch och Kill Confirmed. Men det finns också ett nytt, riktigt spännande spelläge som kallas för Cutthroat. Det känns som att det ersätter det tidigare spelläget Gunfight där vi slogs i lag två-mot-två. Här är det istället tre stycken lag, med lika många spelare i varje team och det handlar om att ta över platsen bredvid en flagga som placeras ut på olika ställen på kartan (förutom på Afghan där jag i alla fall inte varit med om att flaggan spawnar på andra ställen än precis i mitten). Det blir oerhört spännande strider, där vi även kan få upp våra lagkamrater om de fallit och lyckas hålla sig undan motståndarnas avslutande skott. Den som dör får även vänta till nästa runda för att spawna igen, vilket jag uppskattar – det gör att ens liv känns betydligt mer värdefullt och det gäller att spela taktiskt tillsammans med sina lagkamrater.
Sedan har ”Time to Kill” ökat en aning sedan det förra spelet i serien där fienden behöver en eller ett par träffar till för att dö, samtidigt som jag upplever att ‘aimassisten’ (i konsolversionerna) inte är lika väl tilltagen som tidigare – något jag personligen uppskattar.
Zombie-läget har fått sig en ordentlig förändring där vi istället får slåss mot mängder av levande döda på samma karta som kommer till Warzone framöver. Det handlar om en form av överlevnadsupplägg, där vi börjar i utkanten av kartan – där fienderna inte bjuder på så mycket motstånd – för att sedan ta oss längre in där svårighetsgraden ökar markant. I början stannar jag och mina lagkamrater emellertid i den yttre zonen, gör uppdrag som bland annat innefattar att föra ett militärt fordon från en plats till en annan där en av spelarna kan sätta sig på taket och ta kommandot över en ordentlig kulspruta. På vägen gäller det att hålla zombiesarna på avstånd från fordonet som en av spelarna rattar, och när en helikopter attackerar oss från skyn gäller det att ta ut den snabbt tillsammans. Det var överraskande underhållande och ett spelläge jag sällan brukar lägga mycket tid i då vi oftast behöver spela om samma uppdrag flera gånger i zombie-lägena i tidigare spel. Här kan jag samla på mig utrustning och vapen tillsammans med mina lagkompisar under några rundor, evakuera på utvalda platser som låter oss behålla all ‘loot’, och sedan återvända för att gå på tuffare uppdrag direkt nästa gång.
Det finns också spellägen som Ground War och Invasion där vi får en större strider att ta oss ann än i de mer klassiska spellägena, så det finns något för alla som gillar snabba förstapersonsskjutare. Jag har inte fått ut så mycket spelunderhållning av spelserien sedan Call of Duty: WW2 var aktuellt (mycket tack vare mina härliga lagkompisar också) och det finns gott om spellägen för att göra det hela omväxlande. Spelupplevelsen känns visserligen mer som en remake av flerspelarläget i Call of Duty: Modern Warfare 2 (2009) än en ren uppföljare, då kampanjen inte alls nådde upp till nivå, och vi får ta oss ann miljöer vi känner igen från tidigare. Men det gav oss också några av de allra bästa multiplayer-kartorna i serien, och att spela dem på ett modernt sätt, inte minst i det nya spelläget Cutthroat är underhållande. Därför är Call of Duty: Modern Warfare III ett bra multiplayer-spel för oss som gillar spelserien, men kampanjen lämnar väldigt mycket att önska.
Betyg: 7 av 10
Testat till PS5
Finns även till:
PS4
Xbox Series X/S
Xbox One
PC
Call of Duty: Modern Warfare III utvecklas av Sledgehammer Games och ges ut av Activision.
X PLAY! ZINE 