Kapten Olimar kraschar återigen på den jordliknande planeten PNF-404 och skickar ut en SOS-signal som når räddningsteamet The Rescue Corps. Problemet är bara att även den besättningen kraschar ned på planeten och allt ansvar läggs istället på nybörjarens axlar – det vill säga spelaren som får skapa sin egna äventyrare i Pikmin 4.
Vi får förstås inte bara i uppgift att rädda Olimar, utan även räddningsteamet, och till vår hjälp har vi förstås söta Pikmins när vi ställs mot lika sockersöta fiender. Våra slagsmålshjältar och byggare kommer i ett gäng olika former och färger, där den klassiska röda tål eld och den gula har inte något emot fiender som blixtrar och kan slå sönder elstängsel. En av de nya varelserna är en is-Pikmin som inte bara kan frysa fiender utan även göra en ordentlig isbana av vattendrag. Det gör att även andra Pikmin-varelser utöver den vattenbaserade, blåa, kan ta sig vidare i jakten på skatter och personer som är rymdskeppsbrutna.
Skatterna består såklart återigen av ”reliker” från en mänsklig befolkning, och de ger känslan av att spelaren och alla Pikmins är pyttesmå varelser. Det rör sig om allt från enorma frukter till tandborstar och Nintendo 8-bitarskontroller som ska föras till basen, och det gäller att vi har undanröjt alla hinder på vägen för att alla varelser ska kunna ta sig fram. Väl i basen omvandlas skatterna till bränsle som går till ett rymdskepp och i början behöver vi uppnå en viss mängd för att radarn ska kunna söka längre så att vi kan nå ett nytt område.
Områdena består av allt från soldränkta stränder till en stort hus som får mig att tänka på både Katamari Damacy och Dreamcast-klassikern Toy Commander. Här får vi lösa olika pussel med hjälp av de olika Pikmin-förmågorna och det stora tillskottet – en förbaskat söt hund. Vår nye vän kan inte bara gräva fram gömda skatter och bära föremål utan vi kan även rida på den, hoppa (vilket låter banalt, men är ett stort tillskott), simma över vatten med alla Pikmins på ryggen och attackera fiender – bland annat med en ordentlig rush-attack som både gör skada och kastar upp alla Pikmins på fienden.
De olika områdena bjuder inte bara på hemliga skatter, utan grottor där vi hittar folk från The Rescue Corps och andra som blivit rymdskeppsbrutna på planeten. Dessa grottor kommer oftast med ett specifikt tema – till exempel eld samtidigt som vi bara får använda våra vattenvarelser. I början får vi utföra enklare pussel, men under de senare grottbanorna kan vi behöva tänka till en aning för att hitta alla skatter på vägen. När vi är uppe på landytan har vi den klassiska timern som går från morgon till kväll, där vi behöver ta oss till basen innan mörkret slår in och fienderna blir tokiga och käkar upp alla Pikmins som inte hunnit inom basens skyddande gräns. Vi har dock inte begränsningen att vi behöver nå sluttexterna innan dag 30 som i det första spelet i serien, men i grottorna går endast en sjättedel av dagen oavsett hur lång tid vi tar på oss. De allra mest spännande grottorna gömmer sig också längre in på banorna, och även om vi inte behöver ta oss igenom alla för att klara spelet, så besöker jag dem ändå eftersom att de bjuder på ren och skär spelglädje.
Efter att dagen är slut och vi har tagit alla Pikmins och hunden till basen så åker vi till ett hubbområde där rymdskeppet står. Hit tar sig också alla rymdskeppsbrutna som vi räddar, och de kommer ofta med olika sidouppdrag. Exempelvis att vi ska samla in ett antal olika lökar som gör att vi kan producera Pikmins av en specifik sort och vissa gör det möjligt att ta med sig fler varelser ut på äventyr. Det gör att vi får en valuta som vi kan använda till att exempelvis bygga broar på banorna och den kan även användas i labbet där vi får tillgång till föremål som bland annat ger oss mer liv, gör hunden snabbare och gör oss motståndskraftiga mot elektricitet. Dessutom kan vi köpa prylar som eldbomber och en dryck som gör hela teamet snabbare.
Även hunden kan uppgraderas, eller rättare sagt tränas. Varje gång vi räddar en person får vi en viss sorts poäng som kan användas till ett träningspass där vi gör det möjligt för hunden att bland annat dyka ned under vatten, plocka upp Pikmins som är nedtryckta i jorden och göra rush-attacken starkare och samtidigt tillföra nya attribut.
En annan nyhet i Pikmin 4 är att vi kan ge oss ut på nattuppdrag där vi ska försvara den nya ljus-Pikminsens lysande bostad. Det blir ett sorts Tower Defence-läge där vi får börja med att skicka ett fåtal ljus-Pikmins på några stjärnkristaller som de sedan omvandlar till nya Pikmins i sitt bo. Vissa uppdrag består dessutom av fler än ett Pikmin-hus och då kan vi ge hunden ett kommando som gör att den försvarar en av Pikmin-husen på egen hand. Om vi dödar alla fiender eller om husen klarar sig till morgonen har vi klarat av uppdraget får vi en grön sav som används som medicin till folk som har blivit så kallade lövlingar. Dessa nattliga uppdrag tillför inte särskilt mycket spelunderhållning, utan känns mest som ett nödvändigt ont för att få tillbaka alla rymdskeppsbrutna som visserligen kan andas utan sin rymdhjälm, men som blir galna eller ligger som i koma till de får den lysande, gröna saven.
Det är en mystisk filur som gör alla rymdskeppsbrutna till lövlingar, och det enda sättet att få tillbaka dem är att anta dennes utmaningar. Ibland får vi tävla mot honom i att samla så många skatter som möjligt på tid, där vi får se hans egen framfart som i ett split-screen-läge. Det är dock ganska irriterande då jag ändå bara fokuserar på vad jag gör själv, samtidigt som mitt blickfång halveras. Men det är ändå underhållande, där vi kan samla på oss bollar av frågetecken och precis som i Mario Kart får vi bland annat möjlighet att attackera motståndaren med dessa prylar. Jag föredrar dock de tidsbegränsade uppdragen den mystiska filuren kommer med där vi ska samla in skatter samt fiender till basen och uppnå en viss poäng och samtidigt få se allt vi gör i helskärm.
Det Pikmin 4 saknar är utmaning. Det här är en väldigt enkel spelupplevelse och jag hade önskat att bosstriderna var mer spännande. Ofta är de över innan jag ens hunnit se hela arsenalen av attacker som fienden har, men det finns ändå några härliga strider gömda i de mest avlägsna grottorna.
Annars är det en väldigt mysig och sockersöt spelupplevelse med en tidlös design och grafik som passar Nintendo Switch perfekt. Det är beroendeframkallande på ett ypperligt sätt och hundens implementering tar serien till en ny nivå samtidigt som det är det största äventyret i hela serien. Det är oerhört svårt att lägga ned spelkontrollen när man tagit sig förbi tutorial-momenten och jag vill inte att det ska ta slut så jag letar upp varenda skatt och grotta som går att hitta.
Pikmin 4 är ren och skär spelglädje.
Betyg 8 av 10
Testat till Nintendo Switch
X PLAY! ZINE 