Recension: The Callisto Protocol

Glen Schofields rykte växte sig allt starkare när han var med och skapade Dead Space hos Visceral Games och med The Callisto Protocol återbesöker han scifi-skräckgenren tillsammans med sitt nya team Striking Distance Studios.

Året är 2320 och protagonisten Jacob Lee (Josh Duhamel) och hans partner transporterar varor i rymden och de får sitt livs chans när de ska leverera en last mellan Jupiters månar Callisto och Europa. När skeppet sätter kurs mot Europa attackeras de av terrororganisationen Outer Way och efter en riktigt kraftfull sekvens kraschlandar de på Callisto igen där både Jacob och Outer Ways ledare tas tillfånga av Black Iron Prisons vakter. Men varför blir Jacob egentligen fängslad utan rättegång? Det undrar han också.

Se gärna videorecensionen på vår Youtube-kanal SpelPaus.

Här efter går det snabbt, de flesta av fängelsets interner har smittats av en mystisk sjukdom som gör att de muteras till skräckinjagande monster, och Jacob får hjälp av en av fångarna att rymma. Och på varsitt håll försöker de hjälpa varandra att ta sig därifrån.

Fortsätt läsa Recension: The Callisto Protocol

Recension: Mario + Rabbids Sparks of Hope

Ubiosft levererar inte ett vanligt taktiskt rollspel utan ett färgsprakande äventyr full av Mario-charm.

Mario + Rabbids Sparks of Hope är min första bekantskap med den här serien som startade med Mario + Rabbids Kingdom som släpptes till Nintendo Switch under 2017. Äventyret börjar i en humoristisk, solig och färgglad ton där Mario, Princess Peach och Luigi umgås med de tokiga Rabbids-karaktärerna som såklart har ett bus i bakfickan. Snart gör dock den onda varelsen Cursa livet surt för Mario-gänget och vi måste rensa världarna från den mörka geggan Darkmess.

Fortsätt läsa Recension: Mario + Rabbids Sparks of Hope

Recension: The Diofield Chronicle

Prisjägarna i förbandet Blue Fox strider för en hertigs räkning när ett politiskt krig letar sig ut på stridsfältet. Square Enix och Lancarse levererar ett rollspelsäventyr där striderna påminner mig om Final Fantasy Tactics i realtid.

Berättelsen kretsar kring ett krig om en värdefull naturresurs och världsbygget känns som en mix av fantasy, nutiden och medeltiden på samma gång. Men, när vi kliver ut på stridsfältet känns det som att det lika gärna skulle kunna vara en modern tolkning av tidigare nämnda Final Fantasy Tactics där det turbaserade striderna byts ut mot realtidsbataljer. Vi basar över fyra olika karaktärer på samma gång och kan exempelvis rida fram med en ryttare som rör sig snabbare och kan attackera flera fiender på samma gång och dra på sig ‘aggro’ (fiendens uppmärksamhet), medan min närstridskrigare kan ställa sig bakom fienden för att göra mer skada. Samtidigt står mina två magiker en bit ifrån, en vars högsta fokus är att hela gruppen medan den andra kastar svart magi på så många fiender det bara går.

Fortsätt läsa Recension: The Diofield Chronicle

Recension: Metal Hellsinger

Metal: Hellsinger är något så fräscht som en blandning av ett rytmiskt musikspel och en actionrökare i samma tappning som Doom och Shadow Warrior 3. En sann ‘death metal’-dröm helt enkelt, utvecklat av Stockholmsstudion The Outsiders.

Unknown, som är hälften människa och hälften demon, är blodigt törstig på hämnd. För att återfå sin röst får vi hjälpa protagonisten att kriga sig igenom helvetet, i takt och när vi levererar som allra bäst dundrar musiken på – komplett med sång.

Fortsätt läsa Recension: Metal Hellsinger

Recension: Arcade Paradise

Arcade Paradise tar oss tillbaka till 90-talet och arkadhallarnas glansdagar. Här får vi leva barndomsdrömmen och driva vår egna arkadhall.

Vi spelar som Ashley och ser spelvärlden ur förstaperson när hen precis har fått nycklarna till sin fars bortglömda tvätteri. Han tycker att protagonisten ska ta sig i kragen och förstå att hen faktiskt är vuxen och måste börja ta ansvar. Spelaren får börja med att göra sysslor som att kasta in tvätt i tvättmaskiner och torktumlare, plocka upp skräp och lite andra sysslor som är varken direkt kul eller tråkigt. I ett rum längst bak i tvätteriet hittar vi emellertid ett gäng gamla arkadmaskiner, och vår dröm om att driva en arkadhall startar.

Vi får inte bara köpa arkadmaskiner, tjäna pengar genom att plocka pengar från myntinkasten och ”åtgärda buggar” genom att slå bort insekter från kretskorten, utan självfallet även spela en drös olika spel – över 35 stycken totalt. Det handlar ofta om ordentliga kopior av spel vi känner igen från förr – inte minst en blandning av Pac-Man och Grand Theft Auto där vi får åka runt i en bil och samla på oss pengar istället för att äta Pac-Dots. Här blir vi jagade av polisen istället för spöken, och om vi blir stoppade av polisen har vi också chansen att springa ifrån dem, och vi kan också få tag på en uppgradering så att vi kan åka över polisbilarna med en pansarvagn.

Fortsätt läsa Recension: Arcade Paradise

Recension: Steelrising

Steelrising utspelar sig under en alternativ version av den franska revolutionen där kung Ludvig XIV (eller rättare sagt Louis XIV) härskar och målar gatorna i rött blod med sin robotarmé. Spelaren axlar rollen som Aegis, en robot – eller så kallad automat – som agerar Marie Antoinettes livvakt och drottningen beordrar spelaren att ge sig ut på ett riktigt utmanande äventyr för att hitta skaparen av dessa tyranniska vapen.

Liknelserna med Bloodborne är många, det handlar inte bara om en soulslike som utspelar sig under en viktoriansk, mörk era, utan vi har exempelvis möjlighet att använda både ett ordentligt handvapen och ett stödjande eldvapen. Personligen satsade jag min karaktärs-‘build’ på rå styrka där jag använde ett eldvapen med frysande effekt som får vissa fiender att frysa till is vilket gav ett ypperligt läge att ladda upp en oerhört stark attack med mitt metalliska klubbvapen med eldattribut. Det finns emellertid andra typer av alkemiska vapen, däribland en metallpiska som vi kan sätta eld på (varje vapen har sin egna specialare), och det finns ett gäng olika vapentyper att välja mellan. Vi kan välja tunga vapen som exempelvis spikklubbor, solfjädrar som immobiliserar fienden så att spelaren kan dela ut kritiska attacker, klor som fokuserar på snabbhet och dubbla svärd som är en blandning av både attack och kvickhet.

Fortsätt läsa Recension: Steelrising

Recension: Xenoblade Chronicles 3

Xenoblade Chronicles 3 till Nintendo Switch är ett mörkare, japanskt rollspel, utan att för den sakens skull sakna färg. Vi får vandra genom vidsträckta landskap med häpnadsväckande design och stifta bekantskap med en uppsjö av intressanta karaktärer.

Den tredje delen i serien utspelar sig i samma universum som tidigare Xenoblade-spel där de människor som lyckats överleva bor på sedan länge döda kroppar från enorma titaner. Vi befinner oss i Aionios där två fraktioner ligger i ständigt krig – Keves och Agnus, men varför de båda grupperingarna fullkomligt mördar varandra verkar det vara få som fortfarande vet. Och vad händer när det blodiga kriget ifrågasätts? Det här är en grupp människor som inte har upplevt något annat än krig, och soldaterna föds inte som bebisar utan som tonåringar där de går igenom en utbildning och får tävla mot varandra. Sedan beger de sig ut i krig där de går igenom tio stridscykler och de få som överlever ger upp sitt liv frivilligt under en ceremoni där de för sin energi vidare.

Fortsätt läsa Recension: Xenoblade Chronicles 3

Recension: Live A Live

Ett japanskt rollspel, flera vitt skilda kapitel. Live A Live känns lika charmigt som originellt och nyskapande trots att originalversionen släpptes redan under 1994.

Originalet av Live A Live lanserades endast till Super Famicom (Super Nintendo) i Japan av dåvarande Square innan studion slog sig ihop med Enix. Det är alltså första gången som vi i väst får ta del av en officiell, engelskspråkig release och det har skett en ordentlig uppfräschning när det kommer till det visuella, men vi hittar också en annan intressant nyhet som jag kommer att berätta mer om senare.

Fortsätt läsa Recension: Live A Live

Recension: Outward – Definitive Edition

Outward är en upplevelse där vi verkligen får chansen att rollspela och det gäller att vara väl förberedd innan vi beger oss ut på äventyr. Nu är den definitiva versionen här.

Det blir snabbt klart att huvudkaraktären – som vi får skapa själv – har varit med om något fruktansvärt ute till havs, men snart vaknar jag upp i min mjuka och varma säng i mitt hus. Men överlevnadsglädjen kortvarig, för utanför står några av den lilla byn Cierzos invånare och kräver tillbaka en skuld – som jag måste betala på ett eller annat sätt för att få behålla mitt hem – och de menar allvar, kan jag inte betala tillbaka får jag inte heller bo kvar och tappar min ”hubb” där jag kan förvara föremål, sova för att få full maxhälsa och stamina, samt laga mat som är av stor vikt innan det är dags att ge sig ut på äventyr.

Fortsätt läsa Recension: Outward – Definitive Edition

Recension: Shadow Warrior 3

Shadow Warrior 3 är ett äventyr som levererar galen action där vi hittar Lo Wang i huvudrollen. Världen håller på att gå under, men det är tur att vår protagonist har ett gäng lika galna vapen till hands för att sätta sig upp mot en enorm drake och en ofantlig mängd demoner.

Det här är den första delen i serien som jag testar även om jag har rebooten som släpptes under 2013 i spelhyllan. Utvecklarna lägger inte något fokus på att introducera oss nya spelare till berättelsen, men i ärlighetens namn spelar man nog inte den här serien för dess story – det är i varje fall den känslan jag får när jag spelar Shadow Warrior 3. Det är istället ordentligt med action i hög fart som gäller.

Fortsätt läsa Recension: Shadow Warrior 3