Recension: Arcade Paradise

Arcade Paradise tar oss tillbaka till 90-talet och arkadhallarnas glansdagar. Här får vi leva barndomsdrömmen och driva vår egna arkadhall.

Vi spelar som Ashley och ser spelvärlden ur förstaperson när hen precis har fått nycklarna till sin fars bortglömda tvätteri. Han tycker att protagonisten ska ta sig i kragen och förstå att hen faktiskt är vuxen och måste börja ta ansvar. Spelaren får börja med att göra sysslor som att kasta in tvätt i tvättmaskiner och torktumlare, plocka upp skräp och lite andra sysslor som är varken direkt kul eller tråkigt. I ett rum längst bak i tvätteriet hittar vi emellertid ett gäng gamla arkadmaskiner, och vår dröm om att driva en arkadhall startar.

Vi får inte bara köpa arkadmaskiner, tjäna pengar genom att plocka pengar från myntinkasten och ”åtgärda buggar” genom att slå bort insekter från kretskorten, utan självfallet även spela en drös olika spel – över 35 stycken totalt. Det handlar ofta om ordentliga kopior av spel vi känner igen från förr – inte minst en blandning av Pac-Man och Grand Theft Auto där vi får åka runt i en bil och samla på oss pengar istället för att äta Pac-Dots. Här blir vi jagade av polisen istället för spöken, och om vi blir stoppade av polisen har vi också chansen att springa ifrån dem, och vi kan också få tag på en uppgradering så att vi kan åka över polisbilarna med en pansarvagn.

Många av spelen håller en riktigt bra kvalité, inte minst Blockchain som lånar en del idéer både från Tetris och Lumines, samt ‘twin stick’-skjutaren Zombat 2 som osar nostalgi och levererar snabb och träffande actionunderhållning från första sekund. Det finns visserligen lågvattenmärken även här, med exempelvis Space Race Simulator som är en riktigt blek kopia av Outrun.

Arcade Paradise är emellertid oerhört charmigt och atmosfären är klockren med en härlig humor där vi exempelvis får köra ett minispel när det är stopp i arkadhallens/tvätteriets toalett och det är något speciellt med att gå runt i arkadhallen och sen välja ett av spelen som vi själva har köpt in. Det hade inte varit samma sak att få välja mellan spelen i en lista. Dessutom har vi tre olika uppdrag vi kan uppfylla under varje dag, och dessa kan bland annat innefatta att vi ska spela ett visst spel eller uppnå en viss poäng i ett spel. Med den vanliga valutan som vi inkasserar från arkadmaskinerna och tvätteriet kan vi bygga ut vår verksamhet eller köpa nya spel, men om vi utför de dagliga uppdragen får vi en annan valuta som vi kan använda till att bland annat köpa skor så att vi kan gå snabbare eller anställa någon för att plocka pengarna från myntinkasten – något vi annars behöver göra själva.

Varje spel har dessutom egna mål som vi kan uppnå och jakten på hiscore-listorna är oerhört beroendeframkallande. Tidigare nämnda Blockchain har jag lagt oerhört många timmar på, och den där känslan av att bara spela ”en gång till” har uppkommit många gånger. Vi hittar också massor av referenser till äldre spel, så som ett armbandsuret och bussresorna vi känner igen från Shenmue. Klockan ringer varje gång en tvätt är färdig (en syssla jag slutade rätt snabbt med när det blev ruljans på arkadmaskinerna) eller när det är dags att gå till busshållplatsen och åka hem för dagen.

Arcade Paradise är en av årets största överraskningar och levererar mängder av arkadunderhållning och en fantastisk atmosfär. Det är galet svårt att slita sig från Wired Productions paradis och de har verkligen skapat en barndomsdröm från 90-talet.