Nu får äntligen vi västerlänningar chansen att sätta tänderna i Like a Dragon: Ishin i och med denna purfärska remake. Originalet släpptes till PlayStation 4 (och även PlayStation 3) i Japan vid konsolens lansering, och vi får följa Sakamoto Ryoma under 1800-talets sena Edo-period.
Ishin är en spinoff från Yakuza-serien som numera går under namnet Like a Dragon och äventyret utspelar sig i en tid av oro och kaos där västerländska skepp tagit sig in till kajen, samtidigt som grupperingar samlas kring kejsaren som har för avsikt att ta över makten från shogunatet. Även om det är Ryoma som ställer sig som huvudkaraktär så är det samma person som vi har fått lära känna genom de tidigare Yakuza-spelen – Kiryu Kazuma – som har protgaonistrollen. Vi som spelat tidigare spel känner igen en stor dos av de personligheter och karaktärer som är med i denna spinoff, bland annat favoriten Goro Majima, och även om det är en nyversion av ett spel från 2014 så känns det nytt och fräscht att få uppleva en berättelse som utspelar sig i ett Japan under 1800-talet.
Kiryu eller rättare sagt Ryoma bor i Tosa och det är ett klassamhälle där vissa har rätten att döda folk för minsta lilla. När dessa män spatserar fram på gatan ger folket plats och knäböjer, men när de visar vilka ordentliga monster till människor de egentligen är så visar Ryoma att han, precis som Kiryu Kazuma, inte bryr sig om några regler när han märker att något inte står rätt till. Berättelsen är både mäktig och ypperligt spännande och det kryddas med allt från häpnadsväckande svängar och fantastiskt skådespeleri. Den semi-öppna världen är emellertid så sprängfylld av annat att göra, vilket får mig att ägna mängder av timmar på sidosysslor, men vi väntar med det en stund och går in på äventyrets stridssystem.
Precis som tidigare delar i Yakuza-serien så handlar det om actionpackade strider, vilket är som en blandning av beat-em’-up och hack-n-slash. Vad som är extra intressant den här gången är att vi snabbt kan byta mellan fyra olika stilar – där vi hittar den klassiska varianten där vi slåss med nävarna, och två andra där vi använder ett svärd respektive pistol. Dessutom kan vi även slåss med både svärd och pistol samtidigt, och även om denna variant inte delar ut lika mycket skada vid träff, så är det en väldigt snabb variant där vi kan sätta kulorna i kroppen på fiender medan vi dansar runt fienden på nära håll och delar ut snabba svärdattacker. Genemsant för dessa är att de alla har olika färdighetsträd där vi går upp i nivå och får bland annat möjlighet att skaffa oss mer hälsa och får tillgång till olika möjligheter i strid. Serien trogen så samlar man också på sig ”heat” när man slåss och då kan man utföra en förödande attack som kommer med riktigt ‘flashiga’ sekvenser och oftast delar ut mycket skada.
Striderna är av den klassiska skolan där de enklare fienderna oftast får rejält med stryk av mina samurajsvingar, medan bossar och svårare motståndare tål betydligt mer stryk samtidigt som de också har en bättre förmåga att både undvika och skydda sig mot mina attacker. Bosstriderna inkluderar ofta kortare filmklipp där vi får någon form av QTE-sekvens, och även om hack-n-slash-uppläget är något simplet så faller det mig i smaken där jag nästan dansar runt fienden med min snabba favoritklass – Wild Dancer (där vi använder både svärd och pistol).
Många ‘open world’-spel lider av att den stora världen som presenteras känns ganska död, men i detta semi-öppna äventyr så får städerna verkligen liv. Och då pratar jag inte om de folkfyllda gatorna, fienderna som fyller både gator och gränder eller alla de olika affärer som finns, utan sidouppdragen ger verkligen färg till Ishin. Vart jag än går så stöter jag på folk som behöver min hjälp, och det kan handla om en pojke som inte får vara med och leka med sina kompisar, någon som blivit lurad av lånehajar eller andra helt bisarra saker som jag bara varit med om i den här serien tidigare. Det handlar sällan om rena fetch-uppdrag, utan de ger ett liv åt befolkningen som jag lär känna och jag hade så gärna berättat om alla fina berättelser och galna upptåg som dessa sidouppdrag bjuder på, men det är förstås något som ni ska få uppleva själva. Det intressanta är emellertid att vi sällan ser var sidouppdragen finns att hitta någonstans, och istället blir det som en trevlig överraskning när jag går runt i staden och stöter på alla möjliga överraskningar.
En ny ingrediens är att Ryoma får basa över en arme, och dessa hjälper sedan oss i striderna. Varje stridskämpe presenteras via olika kort och dessa placeras ut via stridssilarna. Bland annat kan vi få tillgång till soldater genom att gå in i vanliga strider på gatan, eller ta oss ann diverse uppdrag. Varje kämpe som vi tar med oss ökar vår totala livmätare, men de har också andra fördelar samt gör att vi exempelvis kan attackera fienderna med elektriska stötar, supporta med liv eller kastar brinnande granater. Dessa levlar också upp genom striderna de deltar i, och för att ta sig ann alla faror som lurar i de svåraste sidohemligheterna så behöver vi också en rejäl ‘back up’ för att lyckas.
Det finns så otroligt mycket att gotta sig i om man inte bara vill följa med i den fantastiska huvudberättelsen. Vi hittar bland annat mästare som lär oss nya förmågor att använda i strid, blir kompisar med stadens invånare genom att tillbringa tid med dem och vi kan förstås också sjunga 1800-talets variant av karakoke. Dessutom får vi också tillgång till en liten gård där vi kan odla olika grönsaker, laga mat och sedan sälja skörden för att inbringa extra kosing till kassan. Matlagningen sker genom diverse minispel där vi ska trycka på rätt knapp vid rätt tillfälle, flippa en fisk när den sprakar och lite andra simpla, men funktionella moment. För att kunna laga de olika recepten som finns tillgängliga så behöver vi förstås rätt ingredienser, och dessa får vi inte bara från grönsakslandet, utan vi kan även ge oss ut och fiska på olika platser och vissa firrar är förstås svårare att både hitta och fånga än andra. Det slutade med att jag gjorde en matlista och gav mig ut för att hitta alla ingredienser för att kunna laga de mer krävande recepten, och det var en härlig avkoppling från den mer seriösa och blodiga huvudberättelsen.
Äventyret är verkligen fyllt av intressanta, färgstarka karaktärer och Kyo glimmar extra mycket på natten där jag verkligen myser in stämningen och sätter svärdet i alla hemska idioter som härjar i staden. Stridssystemet må vara klassiskt, men bataljerna känns alltid engagerande och äventyret bjuder verkligen på en helt otrolig resa. Vi får en helt fantastisk upplevelse, både när det kommer till att glida runt och uppleva alla sidoaktiviteter och berättelser, men också när det kommer till den fantastiska huvudstoryn. Trots att jag ägnat drygt 50 timmar med Like a Dragon: Ishin så kommer jag definitivt att spela igenom spelet en gång till – det innehåller så många fantastiska sekvenser som jag bara måste uppleva en gång till.
Betyg: 9/10
Testat till PS5
Finns även till:
PS4
Xbox Series X/S
Xbox One
PC
PlayZine - För allt om spelbranschen 