Recension: The Crew Motorfest

Publicerad den av Tommy

Det har gått över fem år sedan Ubisoft släppte The Crew 2 och med The Crew Motorfest ger de oss en inte bara en uppdaterad uppföljare utan detta öppna racingspel är så mycket mer än så.

När vi fick se de första rullande bilderna från The Crew Motorfest var jag orolig att serien skulle tappa sitt signum, det som gör serien unik. Jag var helt enkelt rädd att det skulle bli en form av Forza Horizon-kopia för PlayStation-spelare (även om det också finns tillgängligt till Xbox och PC) med införandet av en festival och en färggladare ton. Jag är uppriktigt överlycklig att Ubisofts nya racingspel fortfarande känns som ”The Crew”.

Fortsätt läsa Recension: The Crew Motorfest

Recension: Resident Evil 4

Publicerad den av Tommy

När Resident Evil 4 släpptes till Gamecube förändrade Capcom hur vi spelar tredjepersonsskjutare idag. Vi fick följa med Leon Scott Kennedy när han gav sig ut för att leta efter Ashley, presidentens dotter och nu får vi återigen uppleva äventyret – men med förbättringar och förändringar som byggts med hjälp av samma grafikmotor som användes till Resident Evil Village.

Även om de tre första spelen i Resident Evil-serien både kritikerrosades och sålde bra, så var Capcom besvikna på försäljningssiffrorna för remaken av det första spelet som släpptes till Gamecube under 2002. När studion sedan levererade en mer actionpackad spelupplevelse – Resident Evil 4 – så slog det inte bara försäljningsrekord, det blev ett av de mest älskade spelen i serien och vann flertalet ‘Game of the Year’-priser.

Fortsätt läsa Recension: Resident Evil 4

Recension: Crisis Core – Final Fantasy VII Reunion

Publicerad den av Tommy

Final Fantasy VII tog världen med storm och det var också med det spelet som rollspelsserien gjorde ordentlig entré i Europa. Under 2007 släpptes prologen Crisis Core: Final Fantasy VII till PlayStation Portable (PSP) och nu får vi tal del av en remaster som bjuder på betydligt mer än bara högre upplösning.

Crisis Core startar sju år innan händelserna i originaläventyret Final Fantasy VII och spelaren tar rollen som Zack Fair – en soldat i Shinra-organisationens privata armé Soldier där även Sephiroth – den stora antagonisten i originaläventyret – ingår. Här är emellertid Sephiroth på protagonistens sida och tillsammans ställs de mot Genesis som brutit sig loss från organisationen. Efter en actionladdad filmsekvens startar äventyret emellertid snart med att vi får slåss mot Wutai-klanen och mystiken tätnar när vår mentor Angeal Hewley försvinner spårlöst.

Fortsätt läsa Recension: Crisis Core – Final Fantasy VII Reunion

Recension: The Callisto Protocol

Publicerad den av Tommy

Glen Schofields rykte växte sig allt starkare när han var med och skapade Dead Space hos Visceral Games och med The Callisto Protocol återbesöker han scifi-skräckgenren tillsammans med sitt nya team Striking Distance Studios.

Året är 2320 och protagonisten Jacob Lee (Josh Duhamel) och hans partner transporterar varor i rymden och de får sitt livs chans när de ska leverera en last mellan Jupiters månar Callisto och Europa. När skeppet sätter kurs mot Europa attackeras de av terrororganisationen Outer Way och efter en riktigt kraftfull sekvens kraschlandar de på Callisto igen där både Jacob och Outer Ways ledare tas tillfånga av Black Iron Prisons vakter. Men varför blir Jacob egentligen fängslad utan rättegång? Det undrar han också.

Se gärna videorecensionen på vår Youtube-kanal SpelPaus.

Här efter går det snabbt, de flesta av fängelsets interner har smittats av en mystisk sjukdom som gör att de muteras till skräckinjagande monster, och Jacob får hjälp av en av fångarna att rymma. Och på varsitt håll försöker de hjälpa varandra att ta sig därifrån.

Fortsätt läsa Recension: The Callisto Protocol

Recension: The Diofield Chronicle

Publicerad den av Tommy

Prisjägarna i förbandet Blue Fox strider för en hertigs räkning när ett politiskt krig letar sig ut på stridsfältet. Square Enix och Lancarse levererar ett rollspelsäventyr där striderna påminner mig om Final Fantasy Tactics i realtid.

Berättelsen kretsar kring ett krig om en värdefull naturresurs och världsbygget känns som en mix av fantasy, nutiden och medeltiden på samma gång. Men, när vi kliver ut på stridsfältet känns det som att det lika gärna skulle kunna vara en modern tolkning av tidigare nämnda Final Fantasy Tactics där det turbaserade striderna byts ut mot realtidsbataljer. Vi basar över fyra olika karaktärer på samma gång och kan exempelvis rida fram med en ryttare som rör sig snabbare och kan attackera flera fiender på samma gång och dra på sig ‘aggro’ (fiendens uppmärksamhet), medan min närstridskrigare kan ställa sig bakom fienden för att göra mer skada. Samtidigt står mina två magiker en bit ifrån, en vars högsta fokus är att hela gruppen medan den andra kastar svart magi på så många fiender det bara går.

Fortsätt läsa Recension: The Diofield Chronicle

Recension: Arcade Paradise

Publicerad den av Tommy

Arcade Paradise tar oss tillbaka till 90-talet och arkadhallarnas glansdagar. Här får vi leva barndomsdrömmen och driva vår egna arkadhall.

Vi spelar som Ashley och ser spelvärlden ur förstaperson när hen precis har fått nycklarna till sin fars bortglömda tvätteri. Han tycker att protagonisten ska ta sig i kragen och förstå att hen faktiskt är vuxen och måste börja ta ansvar. Spelaren får börja med att göra sysslor som att kasta in tvätt i tvättmaskiner och torktumlare, plocka upp skräp och lite andra sysslor som är varken direkt kul eller tråkigt. I ett rum längst bak i tvätteriet hittar vi emellertid ett gäng gamla arkadmaskiner, och vår dröm om att driva en arkadhall startar.

Vi får inte bara köpa arkadmaskiner, tjäna pengar genom att plocka pengar från myntinkasten och ”åtgärda buggar” genom att slå bort insekter från kretskorten, utan självfallet även spela en drös olika spel – över 35 stycken totalt. Det handlar ofta om ordentliga kopior av spel vi känner igen från förr – inte minst en blandning av Pac-Man och Grand Theft Auto där vi får åka runt i en bil och samla på oss pengar istället för att äta Pac-Dots. Här blir vi jagade av polisen istället för spöken, och om vi blir stoppade av polisen har vi också chansen att springa ifrån dem, och vi kan också få tag på en uppgradering så att vi kan åka över polisbilarna med en pansarvagn.

Fortsätt läsa Recension: Arcade Paradise

Recension: Saints Row (2022)

Publicerad den av Tommy

Efter nio år får vi äntligen ett nytt Saints Row-spel och trots att Voilition har valt att tona ned ‘open world’-upplevelsen, slopat utomjordingar och superhjältekrafter, så fortsätter galenskaperna i denna reboot.

Saints Row utspelar sig i Santo Ileso, en fiktiv stad i sydvästra USA och det känns som en precis lagom stor spelvärld. I många spel med öppna, stora världar är mycket av dess area bara utfyllnad, men denna stad är fylld av både huvuduppdrag och sidosysslor att lägga sin speltid på.

Den galna humorn träffar precis rätt hos mig, vilket också smittar av sig på hela spelupplevelsen. Berättelsen blir aldrig så pass stark att jag bryr mig om och känner för karaktärerna, men jag skrattar ofta åt deras galenskaper. Precis som när jag kör runt med en bajamaja (innehållandes en fiende som skriker, såklart) hängande efter min bil och förstör ett rivaliserande gängs bas, och ler över hela ansiktet när jag deltar i stadens Lajv-rollspel som alla är så pass involverade i att de faller ner och fejkdör när de träffas av några plastkulor, oavsett om det är 20 meter ned till marken eller framför en fullt skenande bil.

Fortsätt läsa Recension: Saints Row (2022)

Recension: Outward – Definitive Edition

Publicerad den av Tommy

Outward är en upplevelse där vi verkligen får chansen att rollspela och det gäller att vara väl förberedd innan vi beger oss ut på äventyr. Nu är den definitiva versionen här.

Det blir snabbt klart att huvudkaraktären – som vi får skapa själv – har varit med om något fruktansvärt ute till havs, men snart vaknar jag upp i min mjuka och varma säng i mitt hus. Men överlevnadsglädjen kortvarig, för utanför står några av den lilla byn Cierzos invånare och kräver tillbaka en skuld – som jag måste betala på ett eller annat sätt för att få behålla mitt hem – och de menar allvar, kan jag inte betala tillbaka får jag inte heller bo kvar och tappar min ”hubb” där jag kan förvara föremål, sova för att få full maxhälsa och stamina, samt laga mat som är av stor vikt innan det är dags att ge sig ut på äventyr.

Fortsätt läsa Recension: Outward – Definitive Edition

Recension: Shadow Warrior 3

Publicerad den av Tommy

Shadow Warrior 3 är ett äventyr som levererar galen action där vi hittar Lo Wang i huvudrollen. Världen håller på att gå under, men det är tur att vår protagonist har ett gäng lika galna vapen till hands för att sätta sig upp mot en enorm drake och en ofantlig mängd demoner.

Det här är den första delen i serien som jag testar även om jag har rebooten som släpptes under 2013 i spelhyllan. Utvecklarna lägger inte något fokus på att introducera oss nya spelare till berättelsen, men i ärlighetens namn spelar man nog inte den här serien för dess story – det är i varje fall den känslan jag får när jag spelar Shadow Warrior 3. Det är istället ordentligt med action i hög fart som gäller.

Fortsätt läsa Recension: Shadow Warrior 3

Recension: Lost Judgment – The Kaito Files

Publicerad den av Tommy

Detektiven Takayuki Yagami har dragit upp i bergen för att ta hand om ett fall, och det sätter sidekicken Kaito Masaharu i huvudrollen.

Kaito är en riktigt snäll kille som har sitt hela känsloregister utanpå kroppen – han är en best. Han lyssnar mer på sitt hjärta än han använder sitt huvud och tidigare har jag inte riktigt fallit för karaktären. Men i The Kaito Files visar Sega verkligen att han har ett djup och han överglänser till och med Yagami.

Fortsätt läsa Recension: Lost Judgment – The Kaito Files