Recension: The Rogue Prince of Persia (Early Access)

Prince of Persia-serien kom tillbaka med buller och bång när Ubisoft släppte The Lost Crown, och nu har Dead Cells-utvecklaren Evil Empire fått chansen att göra en 2D-‘rouglike’ med prinsen i huvudrollen.

The Rogue Prince of Persia är lanserat i Early Access på Steam och här har hunnerna använt sig av shamanisk magi för att ta sig genom prinsens armé och ta över huvudstaden. Hunnernas kung Nagai besegrar prinsen, men lyckligtvis räddas han av sin gamla mentor Sukhra som tar honom till en gömd oas. Härifrån utgår vi varje gång vi blir besegrade av någon fiende eller de fällor som hägrar på banorna då vi använder ett kraftfullt smycke som tar prinsen tillbaka i tiden varje gång prinsen är nära att dö.

Fortsätt läsa Recension: The Rogue Prince of Persia (Early Access)

Recension: Rise of the Ronin

Rise of the Ronin utspelar sig under 1800-talets mitt där spelaren axlar rollen som en samuraj i den hemliga lönnmördarorganisationen Veiled Edge. Det är ett atmosfäriskt och väldigt blodigt actionrollspel som är Team Ninjas mest ambitiösa projekt hittills där vi också får vara med och påverka berättelsen.

Efter en intensiv och händelserik inledning ger vi oss ut i Japan för att leta efter en person som står oss mycket nära – mer än så vill jag inte berätta för att ni inte ska bli berövade på händelseförloppet. De svarta skeppen ligger förankrade i Yokohamas hamn där folk från väst vill sluta ett handelsavtal med det tidigare så skyddade Japan och snart är vi inblandade i en politisk strid där vi får göra kniviga val som i sin tur för storyn framåt på olika sätt beroende på vad vi väljer.

Fortsätt läsa Recension: Rise of the Ronin

Recension: Helldivers 2

När den svenska spelstudion Arrowhead återvänder till Helldivers-universumet har det hänt en hel del sedan originalet lanserades under 2015. Kameraperspektivet har tagit sig ned bakom den spelbara karaktärens axel och Helldivers 2 är en fantastiskt underhållande spelupplevelse som upplevs allra bäst i goda vänners lag.

Alla spelare axlar rollen som en Helldivers som dyker ned på en mängd olika planeter för att att utföra uppdrag och ta kontroll över olika planeter ute i rymden. Tillsammans med världens alla spelare tar vi över mark och ser tydligt hur många procent som ligger under Super Earths kontroll, vilket gör att det känns som att vi är en del av något större – vi gör det ihop med alla andra.

Fortsätt läsa Recension: Helldivers 2

Recension: Prince of Persia: The Lost Crown

Ubisoft överraskade oss alla när de utannonserade Prince of Persia: The Lost Crown och resultatet av detta påkostade metroidvania-äventyr är fantastiskt.

Under dynastin Kushans senaste invasion av Persien lyckas krigsklanen The Immortals stoppa angreppet och Sargon – Prince of Persia: The Lost Crowns protagonist – hyllas för att ha dräpt deras general. Kort därefter blir den persiska prinsen Ghassan tillfångatagen och bortrövad till Mount Qaf – en plats som det vilar en förbannelse över som förvränger tid och rum.

Fortsätt läsa Recension: Prince of Persia: The Lost Crown

Recension: Avatar: Frontiers of Pandora

Ubisofts svenska studio Massive Entertainment har använt Avatar-licensen för att bjuda oss på ett rikligt äventyr genom en spelvärld som är helt fantastiskt snygg.

Avatar: Frontiers of Pandora tar oss till Western Frontier – en plats som inte har utforskats i filmerna, vilket gett Massive Entertainment relativt fria tyglar. Undertecknad har endast sett den första av James Camerons Avatar-filmer, men efter en lite längre inledning kände jag mig som hemma i Ubisofts fantastiska äventyr.

Organisationen RDA har invaderat det, för människorna, outforskade Pandora och för dem finns bara ett syfte – att utvinna så mycket av dess naturresurser som möjligt utan någon hänsyn till månens levande varelser. För att lyckas har de också tagit ett gäng unga Na’vis för att hjärntvätta dem och använda dem som vapen mot dess egna befolkning. Under inledningen får vi se hur hårt hållna de är av RDA-chefen John Mercer, men efter ett rymningsförsök lyckas i alla fall protagonisten – som vi själva får skapa – ta sig loss och beger sig ut i Pandoras oerhört vackra skogar och landskap för att återupptäcka sig själv och sina rötter.

Fortsätt läsa Recension: Avatar: Frontiers of Pandora

Recension: Assassin’s Creed Mirage

Assassin’s Creed Mirage tar oss till Baghdad under 800-talet och sätter spelaren i Basim Ibn Ishaqs skor. Här går Ubisoft Bordeaux tillbaka till seriens rötter när vi återigen får smyga oss fram obemärkt och lönnmörda fienderna.

Assassin’s Creed Origins tog serien in i en ny era där rollspelsinslag fick en väldigt stor plats och med Odyssey och framförallt Valhalla rörde sig spelserien alltmer bort från lönnmördandet. Inget fel med det, men undertecknad är riktigt lycklig över att Mirage är som en modern tolkning av de äldre spelen i serien.

När äventyret inleds är Basim en simpel gatutjuv som kämpar för att överleva tillsammans med sin vän Nehal, men han blir snart del av något mycket större. Basim blir en Hidden One och får utreda och undersöka ett sällskap som kopplat ett järngrepp om Baghdad som är indelat i fyra olika distrikt med en stor stadskärna, vildmark utanför murarna och mindre områden. Det är alldeles lagom stort, som ett mellanting av en öppen, och semiöppen värld samtidigt som huvudfokuset ligger på berättelsen, den röda tråden och huvuduppdragen. När jag går igenom en livlig basar, viker av i de trånga gränderna, bevittnar de stora moskéerna och tar mig upp på en hög topp och blickar ut över den lagom stora staden känns det levande och mäktigt. Samtidigt kan jag såklart fortfarande använda folkvimlet för att gömma mig undan fiendesoldaternas vrede, smälta in genom att sätta mig på en bänk och sedan så obemärkt som möjligt ta mig fram till affischer – som visar den efterlyste Basim – och riva ned dem för att få ned efterlysningsgraden.

Fortsätt läsa Recension: Assassin’s Creed Mirage

Recension: The Crew Motorfest

Det har gått över fem år sedan Ubisoft släppte The Crew 2 och med The Crew Motorfest ger de oss en inte bara en uppdaterad uppföljare utan detta öppna racingspel är så mycket mer än så.

När vi fick se de första rullande bilderna från The Crew Motorfest var jag orolig att serien skulle tappa sitt signum, det som gör serien unik. Jag var helt enkelt rädd att det skulle bli en form av Forza Horizon-kopia för PlayStation-spelare (även om det också finns tillgängligt till Xbox och PC) med införandet av en festival och en färggladare ton. Jag är uppriktigt överlycklig att Ubisofts nya racingspel fortfarande känns som ”The Crew”.

Fortsätt läsa Recension: The Crew Motorfest

Recension: Pikmin 4

Kapten Olimar kraschar återigen på den jordliknande planeten PNF-404 och skickar ut en SOS-signal som når räddningsteamet The Rescue Corps. Problemet är bara att även den besättningen kraschar ned på planeten och allt ansvar läggs istället på nybörjarens axlar – det vill säga spelaren som får skapa sin egna äventyrare i Pikmin 4.

Vi får förstås inte bara i uppgift att rädda Olimar, utan även räddningsteamet, och till vår hjälp har vi förstås söta Pikmins när vi ställs mot lika sockersöta fiender. Våra slagsmålshjältar och byggare kommer i ett gäng olika former och färger, där den klassiska röda tål eld och den gula har inte något emot fiender som blixtrar och kan slå sönder elstängsel. En av de nya varelserna är en is-Pikmin som inte bara kan frysa fiender utan även göra en ordentlig isbana av vattendrag. Det gör att även andra Pikmin-varelser utöver den vattenbaserade, blåa, kan ta sig vidare i jakten på skatter och personer som är rymdskeppsbrutna.

Fortsätt läsa Recension: Pikmin 4

Recension: Xenoblade Chronicles 3

Xenoblade Chronicles 3 till Nintendo Switch är ett mörkare, japanskt rollspel, utan att för den sakens skull sakna färg. Vi får vandra genom vidsträckta landskap med häpnadsväckande design och stifta bekantskap med en uppsjö av intressanta karaktärer.

Den tredje delen i serien utspelar sig i samma universum som tidigare Xenoblade-spel där de människor som lyckats överleva bor på sedan länge döda kroppar från enorma titaner. Vi befinner oss i Aionios där två fraktioner ligger i ständigt krig – Keves och Agnus, men varför de båda grupperingarna fullkomligt mördar varandra verkar det vara få som fortfarande vet. Och vad händer när det blodiga kriget ifrågasätts? Det här är en grupp människor som inte har upplevt något annat än krig, och soldaterna föds inte som bebisar utan som tonåringar där de går igenom en utbildning och får tävla mot varandra. Sedan beger de sig ut i krig där de går igenom tio stridscykler och de få som överlever ger upp sitt liv frivilligt under en ceremoni där de för sin energi vidare.

Fortsätt läsa Recension: Xenoblade Chronicles 3

Recension: Atelier Sophie 2

I Atelier Sophie 2: The Alchemist of the Mysterious Dreams får vi återigen stifta bekantskap med alkemisten Sophie.

Atelier Sophie 2 är en direkt uppföljare till Atelier Sophie: The Alchemist of the Mysterious Book, och nu lämnar vår protagonist sin hemstad Kirchen Bell och hamnar i en förverkligad drömvärld – Erde Wiege.

Hon hamnar här utan att förstå varför – en främmande plats där hon börjar söka efter sin försvunna vän Plachta, och hon möter snart ett galleri som är lika färgstarkt som den visuella stilen. Vi möts av en riktig värme, och samtidigt som huvudberättelsen ligger där och intresserar mig i bakgrunden så är det mötet med alla intressanta karaktärer som förgyller tillvaron med mysiga dialoger.

Fortsätt läsa Recension: Atelier Sophie 2