Recension: Goodnight Universe

Goodnight Universe är ett spännande äventyr där inget är som det ser ut att vara. Här axlar spelaren rollen Isaac – en sex månader gammal bebis som inte bara har speciella krafter utan även ett vuxet sinne.

Ganska snabbt börjar tankarna att rulla. Vi har å ena sidan hjärnkapacitet som en vuxen person, men kan bara kommunicera genom bebisskrik och skratt när Goodnight Universe startar och protagonisten kan förstås varken gå eller prata på ett förståeligt sätt. Bakom spelet står Nice Dream som även utvecklade Before Your Eyes – en titel jag aldrig spelat, men efter studions senaste spel blir jag väldigt intresserad av att få uppleva deras tidigare spelupplevelse.

Fortsätt läsa Recension: Goodnight Universe

Recension: Next of Kin: Fidelity

Spelkväll Games är tillbaka med deras andra spel – uppföljaren till det atmosfäriska Next of Kin där vi fick besöka den svenska lilla byn Mjölkebo. Det var oerhört mysigt, kändes så nära, och behandlade också tyngre ämnen som som gav det ett oerhört gott djup. Uppföljaren är ännu bättre, och en helgjuten spelupplevelse som lever på sin fantastiska berättelse.

Det började med att jag spelade igenom en tidig version av Next of Kin: Fidelity på engelska till PC där jag tog kontrollen över huvudrollsinnehavaren Bjorn. När spelet främst utspelar sig i Sverige – och jag nu har haft den slutgiltiga versionen till Nintendo Switch (spelat på Switch 2) – valde jag emellertid svenska som språk. Det kan tyckas som en bagatell, men det gör faktiskt sitt för spelupplevelsen där det blir ännu tydligare, känns ännu närmare ”hemma” när jag nu spelat tillsammans med protagonisten Björn. Lite som att jag hellre spelar exempelvis Yakuza Like a Dragon med japanska röstskådespelare än engelska, för att ge den rätta känslan – även om Fidelity inte har några röster.

Fortsätt läsa Recension: Next of Kin: Fidelity

Recension: Lego Horizon Adventures

Lego Horizon Adventures vänder upp och ned på allt som vi trodde att vi visste om Lego-spel, men samtidigt känns det härligt bekant. Guerilla Games – med hjälp av Studio Gobo – har utvecklat en helt fantastiskt färgglad Lego-version av Aloys första äventyr.

Efter att nyligen ha spelat igenom Horizon Zero Dawn Remastered (läs gärna recensionen) är det riktigt härligt att hoppa in i en mer gladlynt tolkning av äventyret. Det är så härligt humoristiskt och lätt att tycka om även för de som inte har spelat originalet – exempelvis en yngre publik som inte har åldern inne ännu.

Fortsätt läsa Recension: Lego Horizon Adventures

Recension: Astro Bot

Team Asobi får äntligen slå på den stora trumman med sin söta hjälte Astro Bot och skapar verkligen plattformsmagi med sin lekande fantasi och episka resa som resulterar i ett fantastiskt storspel till PlayStation 5.

Med Astro Bot: Rescue Mission till PlayStation VR visade studion att de sprudlade av idéer, och de utnyttjade VR-möjligheterna på ett ypperligt sett. Sedan fick vi det lilla äventyret Astro’s Playroom till PlayStation 5 vid lanseringen, och även om det var ett förträffligt spel så är det först nu som det känns som att Team Asobis vision verkligen får komma till rätt – och på vilket fantastiskt sätt de gör det.

Fortsätt läsa Recension: Astro Bot

Recension: The Rogue Prince of Persia (Early Access)

Prince of Persia-serien kom tillbaka med buller och bång när Ubisoft släppte The Lost Crown, och nu har Dead Cells-utvecklaren Evil Empire fått chansen att göra en 2D-‘rouglike’ med prinsen i huvudrollen.

The Rogue Prince of Persia är lanserat i Early Access på Steam och här har hunnerna använt sig av shamanisk magi för att ta sig genom prinsens armé och ta över huvudstaden. Hunnernas kung Nagai besegrar prinsen, men lyckligtvis räddas han av sin gamla mentor Sukhra som tar honom till en gömd oas. Härifrån utgår vi varje gång vi blir besegrade av någon fiende eller de fällor som hägrar på banorna då vi använder ett kraftfullt smycke som tar prinsen tillbaka i tiden varje gång prinsen är nära att dö.

Fortsätt läsa Recension: The Rogue Prince of Persia (Early Access)

Recension: Rise of the Ronin

Rise of the Ronin utspelar sig under 1800-talets mitt där spelaren axlar rollen som en samuraj i den hemliga lönnmördarorganisationen Veiled Edge. Det är ett atmosfäriskt och väldigt blodigt actionrollspel som är Team Ninjas mest ambitiösa projekt hittills där vi också får vara med och påverka berättelsen.

Efter en intensiv och händelserik inledning ger vi oss ut i Japan för att leta efter en person som står oss mycket nära – mer än så vill jag inte berätta för att ni inte ska bli berövade på händelseförloppet. De svarta skeppen ligger förankrade i Yokohamas hamn där folk från väst vill sluta ett handelsavtal med det tidigare så skyddade Japan och snart är vi inblandade i en politisk strid där vi får göra kniviga val som i sin tur för storyn framåt på olika sätt beroende på vad vi väljer.

Fortsätt läsa Recension: Rise of the Ronin

Recension: Helldivers 2

När den svenska spelstudion Arrowhead återvänder till Helldivers-universumet har det hänt en hel del sedan originalet lanserades under 2015. Kameraperspektivet har tagit sig ned bakom den spelbara karaktärens axel och Helldivers 2 är en fantastiskt underhållande spelupplevelse som upplevs allra bäst i goda vänners lag.

Alla spelare axlar rollen som en Helldivers som dyker ned på en mängd olika planeter för att att utföra uppdrag och ta kontroll över olika planeter ute i rymden. Tillsammans med världens alla spelare tar vi över mark och ser tydligt hur många procent som ligger under Super Earths kontroll, vilket gör att det känns som att vi är en del av något större – vi gör det ihop med alla andra.

Fortsätt läsa Recension: Helldivers 2

Recension: Prince of Persia: The Lost Crown

Ubisoft överraskade oss alla när de utannonserade Prince of Persia: The Lost Crown och resultatet av detta påkostade metroidvania-äventyr är fantastiskt.

Under dynastin Kushans senaste invasion av Persien lyckas krigsklanen The Immortals stoppa angreppet och Sargon – Prince of Persia: The Lost Crowns protagonist – hyllas för att ha dräpt deras general. Kort därefter blir den persiska prinsen Ghassan tillfångatagen och bortrövad till Mount Qaf – en plats som det vilar en förbannelse över som förvränger tid och rum.

Fortsätt läsa Recension: Prince of Persia: The Lost Crown

Recension: Avatar: Frontiers of Pandora

Ubisofts svenska studio Massive Entertainment har använt Avatar-licensen för att bjuda oss på ett rikligt äventyr genom en spelvärld som är helt fantastiskt snygg.

Avatar: Frontiers of Pandora tar oss till Western Frontier – en plats som inte har utforskats i filmerna, vilket gett Massive Entertainment relativt fria tyglar. Undertecknad har endast sett den första av James Camerons Avatar-filmer, men efter en lite längre inledning kände jag mig som hemma i Ubisofts fantastiska äventyr.

Organisationen RDA har invaderat det, för människorna, outforskade Pandora och för dem finns bara ett syfte – att utvinna så mycket av dess naturresurser som möjligt utan någon hänsyn till månens levande varelser. För att lyckas har de också tagit ett gäng unga Na’vis för att hjärntvätta dem och använda dem som vapen mot dess egna befolkning. Under inledningen får vi se hur hårt hållna de är av RDA-chefen John Mercer, men efter ett rymningsförsök lyckas i alla fall protagonisten – som vi själva får skapa – ta sig loss och beger sig ut i Pandoras oerhört vackra skogar och landskap för att återupptäcka sig själv och sina rötter.

Fortsätt läsa Recension: Avatar: Frontiers of Pandora

Recension: Assassin’s Creed Mirage

Assassin’s Creed Mirage tar oss till Baghdad under 800-talet och sätter spelaren i Basim Ibn Ishaqs skor. Här går Ubisoft Bordeaux tillbaka till seriens rötter när vi återigen får smyga oss fram obemärkt och lönnmörda fienderna.

Assassin’s Creed Origins tog serien in i en ny era där rollspelsinslag fick en väldigt stor plats och med Odyssey och framförallt Valhalla rörde sig spelserien alltmer bort från lönnmördandet. Inget fel med det, men undertecknad är riktigt lycklig över att Mirage är som en modern tolkning av de äldre spelen i serien.

När äventyret inleds är Basim en simpel gatutjuv som kämpar för att överleva tillsammans med sin vän Nehal, men han blir snart del av något mycket större. Basim blir en Hidden One och får utreda och undersöka ett sällskap som kopplat ett järngrepp om Baghdad som är indelat i fyra olika distrikt med en stor stadskärna, vildmark utanför murarna och mindre områden. Det är alldeles lagom stort, som ett mellanting av en öppen, och semiöppen värld samtidigt som huvudfokuset ligger på berättelsen, den röda tråden och huvuduppdragen. När jag går igenom en livlig basar, viker av i de trånga gränderna, bevittnar de stora moskéerna och tar mig upp på en hög topp och blickar ut över den lagom stora staden känns det levande och mäktigt. Samtidigt kan jag såklart fortfarande använda folkvimlet för att gömma mig undan fiendesoldaternas vrede, smälta in genom att sätta mig på en bänk och sedan så obemärkt som möjligt ta mig fram till affischer – som visar den efterlyste Basim – och riva ned dem för att få ned efterlysningsgraden.

Fortsätt läsa Recension: Assassin’s Creed Mirage