Recension: Metal Hellsinger

Publicerad den av Tommy

Metal: Hellsinger är något så fräscht som en blandning av ett rytmiskt musikspel och en actionrökare i samma tappning som Doom och Shadow Warrior 3. En sann ‘death metal’-dröm helt enkelt, utvecklat av Stockholmsstudion The Outsiders.

Unknown, som är hälften människa och hälften demon, är blodigt törstig på hämnd. För att återfå sin röst får vi hjälpa protagonisten att kriga sig igenom helvetet, i takt och när vi levererar som allra bäst dundrar musiken på – komplett med sång.

Fortsätt läsa Recension: Metal Hellsinger

Recension: Arcade Paradise

Publicerad den av Tommy

Arcade Paradise tar oss tillbaka till 90-talet och arkadhallarnas glansdagar. Här får vi leva barndomsdrömmen och driva vår egna arkadhall.

Vi spelar som Ashley och ser spelvärlden ur förstaperson när hen precis har fått nycklarna till sin fars bortglömda tvätteri. Han tycker att protagonisten ska ta sig i kragen och förstå att hen faktiskt är vuxen och måste börja ta ansvar. Spelaren får börja med att göra sysslor som att kasta in tvätt i tvättmaskiner och torktumlare, plocka upp skräp och lite andra sysslor som är varken direkt kul eller tråkigt. I ett rum längst bak i tvätteriet hittar vi emellertid ett gäng gamla arkadmaskiner, och vår dröm om att driva en arkadhall startar.

Vi får inte bara köpa arkadmaskiner, tjäna pengar genom att plocka pengar från myntinkasten och ”åtgärda buggar” genom att slå bort insekter från kretskorten, utan självfallet även spela en drös olika spel – över 35 stycken totalt. Det handlar ofta om ordentliga kopior av spel vi känner igen från förr – inte minst en blandning av Pac-Man och Grand Theft Auto där vi får åka runt i en bil och samla på oss pengar istället för att äta Pac-Dots. Här blir vi jagade av polisen istället för spöken, och om vi blir stoppade av polisen har vi också chansen att springa ifrån dem, och vi kan också få tag på en uppgradering så att vi kan åka över polisbilarna med en pansarvagn.

Fortsätt läsa Recension: Arcade Paradise

Recension: Steelrising

Publicerad den av Tommy

Steelrising utspelar sig under en alternativ version av den franska revolutionen där kung Ludvig XIV (eller rättare sagt Louis XIV) härskar och målar gatorna i rött blod med sin robotarmé. Spelaren axlar rollen som Aegis, en robot – eller så kallad automat – som agerar Marie Antoinettes livvakt och drottningen beordrar spelaren att ge sig ut på ett riktigt utmanande äventyr för att hitta skaparen av dessa tyranniska vapen.

Liknelserna med Bloodborne är många, det handlar inte bara om en soulslike som utspelar sig under en viktoriansk, mörk era, utan vi har exempelvis möjlighet att använda både ett ordentligt handvapen och ett stödjande eldvapen. Personligen satsade jag min karaktärs-‘build’ på rå styrka där jag använde ett eldvapen med frysande effekt som får vissa fiender att frysa till is vilket gav ett ypperligt läge att ladda upp en oerhört stark attack med mitt metalliska klubbvapen med eldattribut. Det finns emellertid andra typer av alkemiska vapen, däribland en metallpiska som vi kan sätta eld på (varje vapen har sin egna specialare), och det finns ett gäng olika vapentyper att välja mellan. Vi kan välja tunga vapen som exempelvis spikklubbor, solfjädrar som immobiliserar fienden så att spelaren kan dela ut kritiska attacker, klor som fokuserar på snabbhet och dubbla svärd som är en blandning av både attack och kvickhet.

Fortsätt läsa Recension: Steelrising

Recension: Saints Row (2022)

Publicerad den av Tommy

Efter nio år får vi äntligen ett nytt Saints Row-spel och trots att Voilition har valt att tona ned ‘open world’-upplevelsen, slopat utomjordingar och superhjältekrafter, så fortsätter galenskaperna i denna reboot.

Saints Row utspelar sig i Santo Ileso, en fiktiv stad i sydvästra USA och det känns som en precis lagom stor spelvärld. I många spel med öppna, stora världar är mycket av dess area bara utfyllnad, men denna stad är fylld av både huvuduppdrag och sidosysslor att lägga sin speltid på.

Den galna humorn träffar precis rätt hos mig, vilket också smittar av sig på hela spelupplevelsen. Berättelsen blir aldrig så pass stark att jag bryr mig om och känner för karaktärerna, men jag skrattar ofta åt deras galenskaper. Precis som när jag kör runt med en bajamaja (innehållandes en fiende som skriker, såklart) hängande efter min bil och förstör ett rivaliserande gängs bas, och ler över hela ansiktet när jag deltar i stadens Lajv-rollspel som alla är så pass involverade i att de faller ner och fejkdör när de träffas av några plastkulor, oavsett om det är 20 meter ned till marken eller framför en fullt skenande bil.

Fortsätt läsa Recension: Saints Row (2022)

Recension: Outward – Definitive Edition

Publicerad den av Tommy

Outward är en upplevelse där vi verkligen får chansen att rollspela och det gäller att vara väl förberedd innan vi beger oss ut på äventyr. Nu är den definitiva versionen här.

Det blir snabbt klart att huvudkaraktären – som vi får skapa själv – har varit med om något fruktansvärt ute till havs, men snart vaknar jag upp i min mjuka och varma säng i mitt hus. Men överlevnadsglädjen kortvarig, för utanför står några av den lilla byn Cierzos invånare och kräver tillbaka en skuld – som jag måste betala på ett eller annat sätt för att få behålla mitt hem – och de menar allvar, kan jag inte betala tillbaka får jag inte heller bo kvar och tappar min ”hubb” där jag kan förvara föremål, sova för att få full maxhälsa och stamina, samt laga mat som är av stor vikt innan det är dags att ge sig ut på äventyr.

Fortsätt läsa Recension: Outward – Definitive Edition

Recension: Lost Judgment – The Kaito Files

Publicerad den av Tommy

Detektiven Takayuki Yagami har dragit upp i bergen för att ta hand om ett fall, och det sätter sidekicken Kaito Masaharu i huvudrollen.

Kaito är en riktigt snäll kille som har sitt hela känsloregister utanpå kroppen – han är en best. Han lyssnar mer på sitt hjärta än han använder sitt huvud och tidigare har jag inte riktigt fallit för karaktären. Men i The Kaito Files visar Sega verkligen att han har ett djup och han överglänser till och med Yagami.

Fortsätt läsa Recension: Lost Judgment – The Kaito Files

Until Dawn-utvecklarna utannonserar nytt skräckspel – The Quarry

Publicerad den av Tommy

Supermassive Games har gett oss spel som The Dark Pictures-trilogin och inte minst Until Dawn (läs gärna recensionen), och nu utannonserar studion och 2K tonårsskärckissen The Quarry.

The Quarry kommer att hålla en liknande premiss som Until Dawn där ett gäng tonåringar planerar att avsluta sin somriga lägerresa med en ordentlig fest. Supermassive Games berättar dock att festandet avbryts av ”bloddränkta lokalbor och något mycket, mycket mörkare,” där nio ungdomar ställs inför tuffa val som påverkar om de kommer att hålla sig vid liv eller inte.

Precis som studions tidigare berättelsedrivna spel påverkar våra handlingar hur berättelsen fortskrider. Vad som är nytt denna gång är att spelaren låser upp en funktion som gör att du kan spola tillbaka tiden när någon dör – och på så sätt få chansen att rädda en av ungdomarna som annars skulle förlora livet. Detta blir emellertid endast möjligt vid tre tillfällen per genomspelning.

The Quarry släpps till PlayStation 5, PlayStation 4, Xbox Series X/S, Xbox One och PC den 10 juni och ni kan se den första trailern nedan.

Chorus officiella soundtrack är släppt på Spotify (bland annat)

Publicerad den av Tommy

När det actionpackade rymdäventyret Chorus (läs gärna recensionen) släpptes till Playstation 5, PlayStation 4, Xbox Series X/S, Xbox One och PC i fjol överraskade det oss ordentligt. Nu har spelets officiella soundtrack släppts på över 35 olika streamingtjänster så som Spotify, Apple Music och Youtube.

Bakom musiken står kompositören Pedro Macedo Camacho och Deep Silver Fishlabs ‘audio director’  Philipp Muckenfuss. Soundtracket består av 26 olika låtar och Camacho har bland annat arbetat med musik till storspel som The Witcher 3, Wolfenstein II: The New Colossus och Civilization 5.

Recension: Chorus

Publicerad den av Tommy

Ett rymdskepp, en huvudkaraktär med ett tungt förflutet och ett gameplay som flyter som ett rinnande vatten ute i den mörka och nästan oändliga rymden. Chorus är ett galet snabbt rymdskjutarspel i sina intensiva stunder, men det har också en form av härligt lugn när vi reser mellan solsystemen. Dessutom har det något som inte är speciellt vanligt när det kommer till den här typen av spel – ett ordentligt fokus på storyn.

I huvudrollen hittar vi Nara, en rymdkrigare som lämnat den onda kult som hon tidigare tillhört för att istället kämpa mot sitt förflutna och forna fränder. Det hela börjar i en enkel form, vi flyger fram med hennes rymdskepp och skjuter fiendeskepp med en form av en kulspruta som verkligen sprutar skott. I en stadig takt får vi emellertid tillgång till fler vapen, vissa som är bra mot sköldar, andra som gör stor skada mot tunga skepp och vi kan besöka hangarer för att köpa en starkare arsenal och göra vårt skepp mer stryktåligt.

Fortsätt läsa Recension: Chorus

Far Cry 6-expansionen Vaas Insanity släpps nästa vecka

Publicerad den av Tommy

Nästa vecka, närmare bestämt på tisdag (16 november), släpps det nedladdningsbara paketet Vaas Insanity till Far Cry 6.

Som namnet avslöjar får vi spela som Vaas, antagonisten från Far Cry 3, och expansionen kommer att innehålla roug-like-element där vi får börja med endast en pistol och jaga efter nya vapen och power-ups för att bli starkare när vi ”dyker in på djupet i Vaas psyke.”

Detta är det första nedladdningsbara paketet som kostar pengar till Far Cry 6, och i januari kommer nästa expansion där vi får följa Pagan Min från Far Cry 4. Sedan kommer ytterligare ett nedladdningsbart paket i mars där vi får spela med Joseph Seed från Far Cry 5.