Recension: The Pillars of the Earth

Daedalic Entertainment tog på sig uppgiften att göra spel av Ken Follets succé till bokserie The Pillars of the Earth, och resultatet är en väldigt snygg 2D-upplevelse som sätter lyster över hela peka-och-klicka-genren.

The Pillars of the Earth (eller Svärdet och Spiran på svenska) är indelad i tre olika böcker, och den första har alltså spelifierats, medan de andra två är på väg. Daedalic har målat upp berättelsen med en väldigt snygg karaktäristisk stil, och vi får en fiktiv berättelse som utspelar sig under 1100-talets England.

Spelaren får följa en drös av olika, spännande karaktärer. Prologen presenterar en spelsekvens där Tom Builder befinner sig mitt ute i skogen, som är täckt av kyla och snö, tillsammans med sin höggravida fru Agnes och hans barn Alfred och Martha. Tom börjar leta efter rent vatten, medan Alfred samlar torr ved till den sprakande brasan och Martha sätter igång med maten. Pappan tvingas till slut att slå hål på en istäckt vattenpöl för att få tag på vatten, och plötsligt skriker Agnes till – deras barn är på väg att födas. Vi blir presenterade för ett hårt liv, och karaktärer som alla har sina specifika karaktärsdrag som är lagom avvägda.

Under äventyret träffar vi på folks som är lätta att tycka om, men också sådana som jag kommer att avsky. De peka-och-klicka-pussel som inkluderas är sällan svåra rent tekniskt, och handlingen flyter på precis så snabbt som vi helt enkelt vill, utan svårigheten ligger istället i de moraliska och känslofyllda valen vi gör. Vem ska få mat, ska folk skydd även om den egna maten bara räcker till med nöd och näppe, och ska vi följa minsta vink från biskopen?

Daedalic lyckas verkligen få mig att känna empati för många av karaktärerna, och det slutar med att jag gör saker som jag sedan nästan skäms för – bara för att de omtyckta personerna ska få en bättre livsstandard, eller helt enkelt klara av att överleva dagen. Mycket av valen som görs av spelaren får konsekvenser för den fortsatta handlingen, och även om jag tagit mig igenom den första resan som tog ungefär 16 timmar, är jag sugen på att redan nu göra en andra runda innan det är dags för nästa ”bok.”

Röstskådespelarna gör ett fantastiskt jobb, och karaktärerna kommer inte bara till liv genom dess härliga design, utan också hur de uttrycker sig. När jag befinner mig i Kingsbridge – en kyrkby som kretsar kring ett massivt kloster – hopar sig både mänskliga och politiska problem. Vi får se världen ur olika karaktärers synvinklar, och när de sammansvetsar börjar jag sakteliga tvivla på några av de val jag gjort tidigare. Vi blir presenterade för en otroligt kraftfull berättelse, och för mig som har förkärlek till historia är detta ett fantastiskt äventyr som spelifierats på ett ypperligt sätt.

Tekken 7 uppdaterar multiplayer-läget

Tekken 7 (se gärna videorecensionen) led av en hel del problem gällande multiplayer-läget, och Bandai Namco har jobbat med att lösa detta sedan lanseringen. Nu släpps en ny uppdatering som just rör flerspelarläget.

Enligt studion kommer patch 1.05 med en hel del förbättringar. Bland annat görs en förändring gällande fightingfestens onlineturneringar, där spelet inte kommer att dö om hosten lämnar. Istället blir en annan spelare host, och turneringen kan fortsätta.

Uppdateringen plockar också bort motståndarens namn under rankade matcher, där vi nu endast er spelarikonen och hur pass bra eller dålig uppkopplingen är.

Tekken 7 finns tillgängligt till PlayStation 4, Xbox One och PC.

Grand Theft Auto Online uppdateras – Smuggler’s Run är här

Rockstar fortsätter att stödja sitt enormt populära Grand Theft Auto V och dess onlinemöjligheter. Nu har de släppt uppdateringen Smuggler’s Run, och här introduceras nya möjligheter att smuggla illegalt gods i luften.

Bland nyheterna hittar vi både plan och helikoptrar, bland annat Buckingham Alpha-Z1, LF-22 Starling, Mammoth Tula samt Nagasaki Havok. Dessutom inkluderas ett gäng nya byggnader som kan köpas, och dessa innefattar exempelvis bostäder och kontor.

Smuggler’s Run innehåller också ett nytt Adversary Mode, där spelarna placeras i klaustrofobiska utrymmen, och ska sedan arbeta tillsammans med tre lagkamrater för att hitta ett fordon och stå som ensamma kvar i matchen. Dessutom gör en två nya bilar entré, Vapid Retinue samt Grotti Vision.

Du kan läsa mer om patchens alla nyheter på Rockstars officiella hemsida.

Call of Duty: WWII – ny karta, nytt spelläge och nya vapen i helgens betatest

Idag höll Sledgehammer Games en livestream – via PlayStations officiella Twitch-kanal – där de berättade om några nyheter för helgens andra betatest av Call of Duty: WWII.

Spelarna kommer att kunna levla upp till nivå 40, vilket gör att ny utrustning och nya vapen kommer att bli tillgängliga. Dessutom kommer ett nytt spelläge att inkluderas, men vad det handlar om får vi veta klockan 19.00 svensk tid på fredag, den 1 september, då betatestet drar igång igen.

De som deltar i betan under helgen kommer att kunna spela på den nya kartan Aachen, och ni kan ta er en titt på banan i videon nedan. Call of Duty: WWIII släpps till PlayStatin 4, Xbox One och PC den 3 november.

 

Första spelsekvenserna från Frostpunk

11 Bit Studios gav oss det fantastiska This War of Mine (läs gärna recensionen), och nu arbetar teamet med Frostpunk.

I Frostpunk lever människorna i en värld täckt av is, och med hjälp av ångdriven teknologi försöker de att överleva den livshotande kylan. Precis som i This War of Mine kommer spelarna att få ta tuffa beslut, i kampen om att bygga upp samhället med de resurser som finns tillgängliga.

Frostpunk är än så länge endast under utveckling till PC, men 11 Bit Studios utesluter inte möjligheten att ta det till konsol.

Nu bjuder 11 Bit Studios oss på de första spelsekvenserna från Frostpunk.

Ny trailer för Lost Sphere – introducerar världen

Tokyo RPG Factory gav oss det retrodoftande I Am Setsuna, och nu arbetar studion med det kommande japanska rollspelet Lost Sphere.

I en ny trailer introducerar studion oss till världen och vi får kika på det klassiska, men ändå moderniserade stridssystemet.

Lost Sphere släpps digitalt till PlayStation 4, Nintendo Switch och PC den 23 januari 2018.

Ark: Survival Evolved är här – se släpptrailern

Studio Wildecards Ark: Survival Evolved har lämnat ‘early access’-stadiet, och nu har den fulla versionen släppts till samtliga berörda format – PlayStation 4, Xbox One och datorer.

I Ark: Survival Evolved befinner sig spelaren strandsatt på en ö fylld av förhistoriska djur och dinosaurier, och den nysläppta fullversionen kommer bland annat med musik från kompositören Gareth Coker (Minecraft, Ori and the Blind Forest), nytt berättelsemässigt material och DLC-paketet Ragnarok som byggts av fristående moddare.

Ark: Survival Evolved finns tillgängligt i både fysisk och digital form, och ni ser den nya släpptrailern nedan.

Recension: Sonic Mania

Sonic the Hedgehog hade sin storhetstid under Sega Mega Drive-eran, och med Sonic Mania har Sega verkligen gått tillbaka till sina hårt sittande rötter. Det blir en retrofest, med ett gäng olika finesser, och slutresultatet är överraskande.

Sega letade efter en stark ikon som kunde sätta sig upp emot Nintendos Super Mario, men Sonic var aldrig något självklart flaggskepp för det blåa, japanska företaget innan försäljningssiffrorna visade vägen. Resten är som ni alla vet historia, och med en hel drös olika försök inom 3D-sfären går utvecklarna tillbaka till grundprincipen – världens snabbaste igelkott i två dimensioner.

Under skolåren var jag en riktig Sega-fanboy, och Sonic-originalet var faktiskt det första spelet som jag tog mig igenom på egen hand. Det råder inte någon tvekan om att en klassisk blå igelkott värmer nostalgihjärtat extra, men jag väntade mig mest retrokänslor från Sonic Mania, men plattformsäventyret bjuder på så mycket mer än så.

Vi får extra av allt, mer färg, mer lekfullhet, fler gömda utrymmen, och en mängd olika vägar att ta oss fram med Sonics enormt snabba fötter. Bosstriderna levererar vid varje avklarad zon, och inte efter varje värld som det som oftast var tidigare. I en av de tidiga banorna springer jag på Dr. Robotnick och får spela ett parti Puyo Puyo – pusselspelet som faktiskt slår Tetris i min värld – och leendet sprider sig över hela mitt ansikte.

Den pixliga grafiken är knivskarp på dagens stora platt-tv, och härligheten flyter i 60 bilder per sekund. Det sistnämnda gör väldigt mycket för ett så pass snabbt plattformsspel som Sonic Mania är, även om vi måste sänka hastigheten rejält ibland för att ta oss förbi hindren på vägen. Den visuella biten känns som en konvertering av 16-bitarsgrafiken från Sega Mega Drive, samtidigt som den putsats till rejält med färger och snygga detaljer. Jag fick också rysningar när musiken pumpade igång under Chemical Plant Zone, och den nya musikmixen är underbar. De har tagit många av de klassiska banorna från de tre Sega Mega Drive-spelen och plattformsäventyret till Sega Mega CD, renoverat dem, och även skjutsat in ett gäng helt nya nivåer, bossar och fiender. Resultatet är inget annat än fantastiskt.

De klassiska, renoverade banorna är fantastiska, men några av de nya tillskotten levererar faktiskt ännu mer. En av favoriterna är Studiopolis som är fylld av neonljus och miljön är kraftigt influerad av Las Vegas. Spelmaskinerna och filmrullar kryllar på de tre nivåerna, och vi hittar också referenser till retrogodingar som Daytona USA och Street of Rage.

Sega visar verkligen att de är mästare på plattformsspel i 2D, och Sonic Mania lyckas locka intresset för både retrogalningar som undertecknad, och nya spelare som helt enkelt är ute efter ren underhållning. Att plattformsäventyret innehåller fler bossar än alla Sonic-spel till Sega Mega Drive tillsammans är en rejäl spelmässig fröjd, och det är också proppat med små hemligheter som både överraskar och verkligen fångar intresset.

Recension: Grim Legends 2 – Song of the Dark Swan

Artifex Mundi levererar en färgstark och nästan magisk fantasysaga som både är charmig och bjuder på ett gäng intressanta pussel. Men, hur pass långt räcker det egentligen?

Drottningen i Eagle Kingdom har insjuknat i en mystisk sjukdom och spelaren, som axlar rollen som en fantastisk helare, blir kallad för att försöka hitta ett botemedel. Vi måste emellertid hitta en lösning på mer än själva sjukdomen då drottningen blir anklagad för att ha använt sig av mörk magi, och det blir vår uppgift att nysta och lösa de mystiska händelserna.

Grim Legends 2: Song of the Dark Swan
är min första bekantskap med serien, men det är en fristående upplevelse som står på helt egna ben. Även om det har ett skimrande ljus över sig täcks det också av ett moln av mörker, och det handlar om en lugn upplevelse i sann peka-och-klicka-anda, även om spelaren stöter på ett och annat lik på vägen mot målet. Förutom de vackra miljöerna, och den sköna stämningen som skapas tillsammans med musiken, ligger själva fokuset på äventyrets alla pussel.

Pussellösningen är oftast av simpel karaktär, men nästan varje gång lyckas de faktiskt att underhålla. Förutom att jag fastnade på ett visst pussel klockan 03.30 på natten, och jag vägrade att ge upp och välja kycklingalternativet och hoppa över det, så är lösningarna oftast relativt enkla om vi väl får sitta och pilla en stund. Detta är också den enda ordentliga utmaningen, då det är ganska lätt att lösa den övriga biten där vi får skapa saker från recept eller plocka på oss prylar som leder oss vidare i berättelsen.

De handmålade miljöerna är fantastiska, och när äventyret – som varar i tre till fyra timmar – fortskrider växlar också ofta områdena. Vi får aldrig stirra oss trötta på en och samma bakgrund för länge, och det är med spänning som jag tar mig till en ny plats. Här och var gömmer sig små hemligheter, och det är lätt att förväxla de inbjudande detaljerna för något som skulle vara viktigt för äventyret med något som bara tillför något till den härliga designen. Som tur är blänker och gnistrar det som oftast vid viktiga föremål.

Grim Legends 2: Song of the Dark Swan är en mysig upplevelse, och atmosfären är riktigt tät. Tyvärr är huvudberättelsen i det tunnaste laget, även om om utvecklarna har använt små, men behändiga knep för att skapa en skön sagokänsla. Även om sagan följer bröderna Grimms klassiker till punkt och pricka hade Artifex Mundi gärna fått fylla ut det hela med mera stoff. Då hade det kunnat bli något alldeles extra. Jag fattar aldrig något riktigt tycke för någon av äventyrets karaktärer, och ljudinspelningarna håller inte särskilt hög kvalité. Det är inte så att äventyret är dåligt, men det hade kunnat vara så mycket bättre med färgstarkare personligheter som fick ta mer plats än vad de gör här.

Då och då glimmar det korta äventyret till och det är framför allt i den mystiska känslan, vilket den visuell presentationen ger, som är dess starkaste kort. Stämningen är smått magisk i sina bästa stunder, och Grim Legends 2: Song of the Dark Swan är en trevlig upplevelse där fokuset ligger på lagom spännande pussel.

Nya spelsekvenser visar Forza Motorsport 7 till Xbox One X

Under GameStop Expo i Las Vegas visade Microsoft upp färska spelsekvenser från Forza Motorsport 7 på Xbox One X-hårdvara.

Videon visar upp hur det ser ut när en Porsche 911 GT2 RS rattas runt Dubai-banan. Dessutom får vi höra att Dubai-banans bergiga formationer inspirerats av Star Wars.

Forza Motorsport 7 släpps till Xbox One och PC den 3 oktober, och det kommer en uppdatering för Xbox One X när konsolen lanseras den 7 november.