Recension: Tales of Berseria Remastered

Publicerad den av Mikael

Tales of Berseria släpptes här i väst för nio år (2016 i Japan) sedan och det var en fantastisk JRPG-upplevelse med mycket charm, god atmosfär och klara färger. Bandai Namco fortsätter att ‘remastra’ spel i sin omtyckta Tales of-serie under deras The Tales of 30th Anniversary Remastered-projekt, och det är även en av mina stora favoriter i serien.

Tales of Berseria är en av de mörkare kapitlen i seriens långa historia samtidigt som det ändå har det där mysiga och färgglada som vi kommit att älska serien för. Istället för att ha som mål att rädda världen får vi istället en antihjälte som protagonist. Velvet Crowe är emellertid en snäll och omtänksam person i grunden, men hennes historia har gjort henne hämndlysten. Det är här någonstans som Berseria lyser, samtidigt som det behåller den mysiga och härliga stämningen från spel som Tales of Vesperia och Tales of Symphonia.

Jag lade någonstans runt 70 timmar på originalet där jag gick in för att göra allt och lite till. I den remastrade versionen har vi tillgång till några quality-of-life-förbättringar som kan korta ned denna tid något, inte minst möjligheten att använda sig av Grade-poäng – något som endast var möjligt i New Game+ (en ny genomspelning efter att spelet var avklarat) i föregångaren. Här har vi drygt 1100 poäng som vi kan dela ut för att göra resan mer behaglig och kräver således inte samma typ av ‘grinding’ för att levla upp karaktärerna för de svårare bataljerna.

Fortsätt läsa Recension: Tales of Berseria Remastered

Recension: Neva Prologue

Publicerad den av Mikael

Neva är ett oerhört vackert, charmigt och bitterljuvt äventyr där vi får följa Alba och hennes varg Neva. Under Sonys senaste State of Play utannonserades Neva Prologue – en nedladdningsbar expansion och detta DLC-paket utspelar sig innan händelserna i originalspelet.

Berättelsen kretsar kring tiden då Alba träffar Neva när hon bara var en liten valp och det är precis lika hjärtskärande som huvudspelet. Utvecklarna Nomada Studio är fantastiskt duktiga på att skapa känslomässiga spel och Neva prologue fortsätter med att förstärka deras portfolio.

Fortsätt läsa Recension: Neva Prologue

Recension: Resident Evil Requiem

Publicerad den av Mikael

Resident Evil Requiem ger oss redigt hemsk skräck och den zombieaction som vi lärt känna genom senare spel i serien. Den här gången har Capcom delat upp det hela i två delar som knyts ihop på ett fantastiskt sätt.

Capcom har länge letat efter ett sätt att blanda skräck med skräckorienterad action på ett balanserat sätt. Med Resident Evil 6 var skräcken mer eller mindre borta och var mer ett tematiskt överdrag, och med Resident Evil Village försökte de hitta en balans mellan action och den skräck vi alla vill ha från ett Resident Evil-spel. Det sistnämnda är ett av mina favoritspel i serien, men det saknade den skräck vi fick tillsammans med Ethan Winter i Resident Evil 7. Den här gången förser Capcom Resident Evil Requiem oss med de båda ingredienserna där vi får en mer skräckfylld, nästan skrämmande hjälplös upplevelse tillsammans med Grace för att sedan växla tempo när vi spelar som Leon där den klassiska actionhjälten har en tung arsenal att tillgå.

Fortsätt läsa Recension: Resident Evil Requiem

Recension: Goodnight Universe

Publicerad den av Tommy

Goodnight Universe är ett spännande äventyr där inget är som det ser ut att vara. Här axlar spelaren rollen Isaac – en sex månader gammal bebis som inte bara har speciella krafter utan även ett vuxet sinne.

Ganska snabbt börjar tankarna att rulla. Vi har å ena sidan hjärnkapacitet som en vuxen person, men kan bara kommunicera genom bebisskrik och skratt när Goodnight Universe startar och protagonisten kan förstås varken gå eller prata på ett förståeligt sätt. Bakom spelet står Nice Dream som även utvecklade Before Your Eyes – en titel jag aldrig spelat, men efter studions senaste spel blir jag väldigt intresserad av att få uppleva deras tidigare spelupplevelse.

Fortsätt läsa Recension: Goodnight Universe

Recension: Octopath Traveler 0

Publicerad den av Tommy

En av decembers allra mest efterlängtade spel är här – Octopath Traveler 0 som fungerar som en prolog till seriens första del. Det är emellertid inte en liten spinoff, utan en JRPG-titel där vi blir lovade runt 100 timmar för att endast klara av huvuduppdragen.

I de tidigare huvuddelarna i serien fick vi åtta olika karaktärsberättelser att följa i respektive spel, men i Octopath Path Travler 0 är saker och ting annorlunda. Här får vi skapa vår egna huvudkaraktär, ge honom eller henne ett namn och bestämma om vi ska starta som en krigare, helare eller om vår protagonist ska ta ett annat startjobb. Dessutom får vi på sätt och vis följa en sammanflätad berättelse, och får möjlighet att rekrytera över 30 olika karaktärer till vårt team.

Fortsätt läsa Recension: Octopath Traveler 0

Recension: Project Motor Racing

Publicerad den av Mikael

Project Motor Racing tar sig in i sim-racing-genren och utmanar välrenommerade spelserier som Assetto Corsa.

Utvecklarstudion Straight4 Studios leds av ingen mindre än Ian Bell som basade för utvecklingen av bland annat Project Cars-serien – och detta är en form av spirituell uppföljare till den spelserien. Här kan vi kasta oss ut i en karriär med ett inledande kvalrace för att kämpa om de bättre placeringarna – eller skippa det helt och således starta på sista plats. För att lyckas ute på banan behöver vi förstås slagkraftiga bilar, och de kostar förstås pengar. För att fylla på kassan behöver vi knyta till oss en sponsor, och vi hittar åtta olika alternativ som skiljer sig åt rejält. Vi får fundera kring om vi exempelvis ska välja ett säkert alternativ där vi får en fast summa, eller om vi ska vara lite mer våghalsiga och satsa på ett alternativ som kräver pallplatser eller vinster för att vi ska ska få våra pengar.

Fortsätt läsa Recension: Project Motor Racing

Recension: Once Upon a Katamari

Publicerad den av Tommy

Äntligen får vi en uppföljare i Bandai Namcos härligt galna serie och i Once Upon a Katamari har King of All Cosmos återigen förstört universum.

Spelaren axlar rollen som den lilla prinsen som rullar en boll kallad Katamari för att göra en stor ”snöboll” av världens alla möjliga prylar – först fastnar småsaker och i takt med att bollen blir större kan vi samla på oss allt större saker medan vår Katamari växer till stora planeter och stjärnor som skapats med prylar och levande varelser från jorden. Det är galet och härligt beroendeframkallande samtidigt som det är riktigt humoristiskt precis som vi känner igen serien och den här gången har kosmos konung skapat kaos genom att öppna en skriftrulle som ställer hela universum på på ända.

Fortsätt läsa Recension: Once Upon a Katamari

Recension: Kaku: Ancient Seal

Publicerad den av Tommy

Kaku: Ancient Seal ger oss en semi-öppen värld och en spelmekanik som påminner om spelserier som The Legend of Zelda – men med ingredienser som faktiskt överträffar sin förebild i ett par avseenden.

Precis som titeln antyder så spelar vi som Kaku, en liten kille som bor uppe i de snöiga bergen. Snart ska han få ge sig ut på ett riktigt äventyr som kretsar kring en bortglömd profetia. Världen, som skapades av Creator Saga, bygger på de fyra klassiska elementen så som bland annata eld och vatten – men som nu splittras när en mystisk, främmande kraft träder fram och delar upp världen i fyra olika områden som är fyllda av fiender och hemligheter.

Fortsätt läsa Recension: Kaku: Ancient Seal

Recension: Next of Kin: Fidelity

Publicerad den av Tommy

Spelkväll Games är tillbaka med deras andra spel – uppföljaren till det atmosfäriska Next of Kin där vi fick besöka den svenska lilla byn Mjölkebo. Det var oerhört mysigt, kändes så nära, och behandlade också tyngre ämnen som som gav det ett oerhört gott djup. Uppföljaren är ännu bättre, och en helgjuten spelupplevelse som lever på sin fantastiska berättelse.

Det började med att jag spelade igenom en tidig version av Next of Kin: Fidelity på engelska till PC där jag tog kontrollen över huvudrollsinnehavaren Bjorn. När spelet främst utspelar sig i Sverige – och jag nu har haft den slutgiltiga versionen till Nintendo Switch (spelat på Switch 2) – valde jag emellertid svenska som språk. Det kan tyckas som en bagatell, men det gör faktiskt sitt för spelupplevelsen där det blir ännu tydligare, känns ännu närmare ”hemma” när jag nu spelat tillsammans med protagonisten Björn. Lite som att jag hellre spelar exempelvis Yakuza Like a Dragon med japanska röstskådespelare än engelska, för att ge den rätta känslan – även om Fidelity inte har några röster.

Fortsätt läsa Recension: Next of Kin: Fidelity

Recension: Tamagotchi Plaza (Nintendo Switch 2)

Publicerad den av Tommy

Tamagotchi var ett oerhört populärt fenomen under det sena 90-talet, där spelarna tog med sina digitala husdjur i fickan. Utvecklarna Hyde har emellertid tagit Aki Maitas och Bandai Namcos succé till Nintendo Switch 2 och Nintendo Switch och gjort något helt annat än originalkonceptet.

Tamacotchi Plaza tar oss till ett färgglatt torg fyllt av butiker och andra typer av företag där vi som spelare tillbringar den mesta av tiden. Flera städer ställer upp i en stor tävling där vinnaren står som värd för ‘Tamagotchi Fest’ – ett prestigefyllt event – där kommittén väljer den stad som har de bästa affärerna och verksamheterna. Målet är enkelt, ta kontroll över dessa butiker samt lokaler och förse kunderna med ypperlig service för att få möjlighet att bygga ut samtliga verksamheter till dess fulla nivå.

Fortsätt läsa Recension: Tamagotchi Plaza (Nintendo Switch 2)