Oxenfree släpps snart till Nintendo Switch

Night School Studio släpper snart det kritikerrosade Oxenfree till Nintendo Switch.

Oxenfree är en upplevelse som lånar inslag från skräck- och klassiska äventyr, och det levereras med en fantastisk atmosfär.

Den 6 oktober släpps Oxenfree till Nintendo Switch via eShop.

Oxenfree finns även tillgängligt till PlayStation 4, Xbox One samt PC, och nedan kan ni kika på en tidigare lanseringstrailer.

Här är släpptrailern för Danganronpa V3: Killing Harmony

NIS America har släppt lanseringstrailern för Spike Chunsofts Danganronpa V3: Killing Harmony som kommer till PlayStation 4 och PS Vita här i Europa den 29 september.

Det handlar om ‘reboot’ av den fantastiska Danganronpa-serien som startade till PlayStation Portable (medan vi i väst fick vänta till PlayStation Vita-versionen lanserades) i Japan.

Läs gärna recensionen (eller kika på videorecensionen), och ni ser lanseringstrailern nedan.

Sony ser begränsad potential för bärbara spelkonsoler – chansen för PS Vita 2 är liten

Personligen tycker jag verkligen om PlayStation Vita, och i min samling av 166 fysiska spel till konsolen finns det en hel del guldkorn. Försäljningssiffrorna utanför Japan har dock varit riktigt skrala.

PlayStation Portable gick förhållandevis bra, med 80 miljoner sålda enheter, men med facit i hand – 10 miljoner sålda exemplar av PS Vita fram till slutet av 2015 – så gick Sonys senaste bärbara konsol riktigt, riktigt dåligt. I Japan är den emellertid populär, men när det kommer till den globala marknaden har försäljningen gått otroligt segt. Andrew House, VD för Sony Interactive Entertainment, har snackat med Bloomberg, och chansen för ett eventuellt PS Vita 2 ser väldigt, väldigt liten ut.

När House får frågan om Sony har förändrat sin inställning till den bärbara marknaden i och med succén för Nintendo Switch kommer detta svar:

”The Nintendo device is a hybrid device and that’s a different approach and strategy,” sa House. “We have not seen [handheld gaming outside of Japan] as being a huge market opportunity.”

House fortsätter med att berätta att Sonys fokus ligger på stationärt spelande.

“We remain focused around a highly connected gaming experience and also coupled with having a great range of other entertainment experiences so you can reach multiple people on the big screen in the household,” berättade House.

Klassisk Sonic springer igenom Casino Forest i ny Sonic Forces-video

Under Comic Con Stockholm testade vi på både det klassiska och moderna läget i Sonic Forces, och nu visar Sega upp mer från Classic Mode.

Sonic Forces utvecklas av samma studio som gav oss Sonic Generations och Sonic Colors, och den här gången får vi se när Sonic flyger fram på den retrodoftande banan Casino Forest.

Sonic Forces lanseras till PlayStation 4, Nintendo Switch, Xbox One och PC den 7 november.

En presentation av kampanjen och flerspelarläget i Star Wars Battlefront II

I en ny video presenterar Dice och Electronic Arts både kampanjen och flerspelarläget i Star Wars: Battlefront II.

I videon går Star Wars: The Force Awakens och Last Jedis John Boyega igenom allt som kommer att finnas vid lanseringen i form av kartor, spellägen och hjältar samtidigt som han även berättar en del om kampanjen.

Vi får också veta att uppföljaren inkluderar tre gånger så många hjältar, platser och fordon som inkluderades i Star Wars: Battlefront.

Star Wars: Battlefront II släpps till PlayStation 4, Xbox One samt PC den 17 november, och vill ni se mer från kampanjen ska ni klicka här.

Recension: Project CARS 2

Project CARS slog ned som en bomb under 2015. Racingupplevelsen byggdes med passion och hjärta, och trots en betydligt lägre budget än vad Microsoft och Sony lägger på sina serier Forza Motorsport och Gran Turismo, lyckades Slightly Mad Studios skapa en fantastisk utmanare under Bandai Namcos vingar. Nu är uppföljaren här, och det handlar om en rejäl racingupplevelse även denna gång.

Precis som när det kom till Project CARS rör det sig om en otroligt realistisk upplevelse, och utvecklarstudion har tagit ett kliv längre med seriens andra del. När jag börjar min resa i racingkarriären sladdar jag direkt av banan med min lätta kartbil – den lägsta klassen som representeras – och jag känner mig fullkomligt överkörd av mina konkurrenter trots att jag bara rattar runt under träningspasset inför kvalifikationsracet. Det hela är så långt borta från arkadracing som vi bara kan komma, och om du tillhör skaran som spelar med en riktig racingrigg är detta spelet för dig. Med handkontroll känns det aningen oprecist, tänk dig hur det skulle vara att styra en riktig bil med en Dualshock 4 eller en kontroll till Xbox One. Så pass verklig är körkänslan i Project CARS 2. Lyckligtvis går det att slå på ett gäng olika hjälpmedel som gynnar dem som spelar utan ratt och pedaler.

Större delen av min Project CARS 2-karriär spelades emellertid med en handkontroll, men jag suktar verkligen efter att göra plats i mitt spelrum för en riktig racingrigg. Skillnaden är som dag och natt, och även om jag inte är någon fantast när det kommer till motorsport, är upplevelsen verkligen värd pengarna som det kostar om man ska ha det bästa materialet. Vi har kommit så pass långt i utvecklingen, samtidigt som Slightly Mad Studios inte tar några billiga genvägar, att detta känns som det perfekta tillfället att uppgradera racingupplevelsen till en mer verklig sådan. Trots det bjuder ändå Project CARS 2 på underhållning även om för oss som inte tagit steget fullt ut, och jag blir förvånad över att jag utnyttjar varenda sekund för att slåss om ‘pole position’ under kvalificeringsracen. Detta är också första gången som jag väljer att verkligen gå in för att meka med bilen i ‘pit stop.’ Trots att jag inte är något annat än en glad amatör, som alltid lämnat in min verkliga bil på service när det gäller allt från att byta däck till andra sysslor, försöker jag i alla fall att nå bästa resultat. Det kan exempelvis vara soligt under de första varven i kvalificeringen, för att sedan börja spöregna, och då gynnar givetvis andra inställningar.

Föregångaren innehöll ett sparsmakat antal bilar och banor, men med uppföljaren kommer 180 olika bilmodeller och en hel drös olika banor att bemästra. Jag chockas över att jag verkligen tar vara på träningspassen för att lära mig alla delar av banans passager, och när det riktiga racet sedan är igång rusar adrenalinet när jag ser att någon av mina medtävlande gör ett misstag, och jag får chans att ta mig om på insidan. Vissa gånger blir jag för ivrig och kör rakt ut i den sandiga marken som omger kurvan, och andra gånger får jag till den perfekta svängen. Misstagen ligger inte långt borta, och det kan röra sig om att bromsen trycks in en hundradel försent, eller att gasen pressas ned någon hundradel för tidigt i en kurva.

Förutom spännande onlineracing är det karriärsläget som lockar allra mest, och där presenteras fem olika discipliner. Det trevliga är att dessa är upplåsta direkt från start, och vi kan sonika skippa de lägre serierna för att slänga oss i betydligt kraftfullare bilar på en gång. Lyckas vi också prestera på en hög nivå under tävlingarna låses även andra lopp upp snabbare, och det kan handla om att vi får vara med i klassiska race, eller tävla i en specifik bil.

Banracingen är fortfarande spelets starkaste kort, även om vi kan testa på vingarna i rallycross – som inte riktigt levererar när det kommer till bilfysiken. I vanliga fall har jag lite svårt för just banracing eftersom att jag inte riktigt känner mig inspirerad av miljöerna, men när loppen i sig är i så hög kvalité som de är i Project CARS 2 förändras verkligen min syn på detta. Det är här som Slightly Mad Stuios briljerar, och förtjänar alla lovord de kan få.

Den grafiska kvalitén är visserligen helt klart godkänd, och har en hel del kvalitéer som vackra solnedgångar. Däremot ser det relativt detaljlöst ut när vattnet sprutar från däcken efter att ett störtregn fyller banan med vatten. Färgerna förgylls emellertid med HDR-stödett, och det är på inge sätt en ful upplevelse, även om den är långt ifrån spel som släpps i Forza-serien.

Project CARS 2 är en riktigt bra upplevelse, och den växer ofantligt för de som använder sig av en riktig racingrigg. Slightly Mad Studios har tagit sitt koncept som de byggde med originalet och förfinat upplevelsen med fler bilar, banor och bilfysiken är så realistisk att de som spelar med handkontroll lär behöva slänga på ett och annat hjälpmedel för att hålla sig på banan. Föll du för föregångaren lär du älska Project CARS 2.

Sony vill ha starkare konkurrenter till PlayStation VR

PlayStation VR är den ledande plattformen när det kommer till VR, och man skulle kunna tro att det är något som Sony stoltserar med, och ser som något positivt. Men när Andrew House, VD för Sony Interactive Entertainment, pratar med Reuters är det lätt att förstå varför han vill ha fler starka konkurrenter.

Efter åtta månader på marknaden hade runt en miljon exemplar sålts av PlayStation VR, vilket var en bättre siffra än både HTC Vive och Oculus Rift mäktade med tillsammans. Sony vill emellertid se en större marknad VR över lag, och vill att marknaden ska växa med starkare (försäljningsmässigt) konkurrenter.

“I‘m not entirely comfortable being the market leader in VR by such a margin that seems to be happening right now,” said House. “With such a brand new category you want a variety of platforms all doing well to create that rising tide and create the audience,” berättar House.

Vad tycker du om PlayStation VR?

Recension: Danganronpa V3 – Killing Harmony

Danganronpa-serien startade till PSP i Japan, men det var först till PlayStation Vita som vi västerlänningar fick ta del av Spike Chunsofts mördartriggande och ultraspännande berättelse. Nu är det dags för Danganronpa V3: Killing Harmony, och studion har inte sparat på krutet.

Precis som i originalet vaknar en hop ungdomar upp på en skola, och det står snabbt klart att delar av deras minne har gått förlorat. De kommer emellertid ihåg att de alla har blivit kidnappade av en okänd grupp människor, men ingen har någon förklaring till varför de har berövats på sin frihet.

Danganronpa V3: Killing Harmony är mer utav en reboot av spelserien, och den som vill fylla i alla de luckor som de två första delarna lämnade kan se animeserien Danganronpa 3: The End of Hopes Peak Academy. Denna gång börjar berättelsen på Ultimate Academy for Gifted Juveniles, och alla ”elever” är specialiserade på varsitt ämnesområde. Spelaren axlar rollen som den positiva Kaede Akamatsu, som är utnämnd till den ”ultimata pianospelaren” efter att ha vunnit ett gäng olika priser för sina prestationer. Hon slår följe med den smarta Shuichi Saihara, och de knyter snabbt ett starkt band till varandra, men vi hittar också en drös andra färgstarka karaktärer som alla förgyller både dialog och berättelse med sina personligheter. Angie Yonoga är en väldigt spirituell själ som förlitar alla händelser på en gud som kallas Atua, och biffen Gonta Gokuhara har uppfostrats av en flock vargar vilket förstås påverkar hans identitet.

Seriens antagonist Monokuma är inte ensam den här gången heller, utan hans barn gör honom sällskap och gottar sig nästan lika mycket åt andras olycka som han själv. När de avslöjar att det enda sättet att lämna Ultimate Academy for Gifted Juveniles är att döda en av sina klasskamrater, utan att bli upptäckt eller utpekad som mördare i en klassrättegång, sätter det såklart skräck i de 16 superstudenterna.

Kaede är emellertid högst övertygad om att de alla kan ta sig ur Monokumas grepp om de samarbetar och tror på varandra, men den blodtörstiga björnen har förstås ett och annat knep i bakfickan för att ”mördarspelet” ska börja på riktigt. Snart hittas det första liket, och studenterna får börja sin första förundersökning mitt i all misär.

Lägstanivån för blandningen av karaktärer är oerhört hög, och atmosfären är lika stark som den oerhört spännande berättelsen. Spike Chunsoft har lyckats ännu bättre med mixen av oerhört rolig, brutal humor och mer seriösa och ilande känslor som framkallas av de olika situationerna som vi ställs inför. När vi tror att vi börjar få grepp om vad som har hänt presenterar sig en oväntad twist bakom varje hörn, och äventyret presenterar också några av de mest avancerade och fantastiska mordfallen som serien har erbjudit sedan varumärkets första kapitel.

Föregångarna var i grund och botten utvecklade för PSP, och med Danganronpa V3: Killing Harmony märks det att studion har arbetat med ny hårdvara, även om grafiken förstås känns sparsmakad på flashiga detaljer i jämförelse med mycket som släpps till PlayStation 4. Kvalitén på designen är emellertid alldeles fantastisk, och den backas upp av den underbara musiken som består av både nyversioner av några låtar från tidigare dela, och helt nya alster.

Efter att vi har samlat bevis, alibi och olika utsagor från eleverna är det dags för rättegång. Om mördaren kommer undan med sitt dåd utan att han eller hon blir anklagad vinner denne sin frihet, medan de övriga avrättas, men spelarens mål är förstås att lösa fallet och peka ut den skyldige. Om vi lyckas med detta har den karismatiska Monokuma förberett en extraordinär avrättning för mördaren, och sekvenserna är något utöver det vanliga. Precis som berättelsens övriga delar blandar de både ren och skär skräck med humor, och sinnesstämningen pendlar mellan skratt och en pressad tårkanal. Spike Chunsoft lyckas verkligen förmedla känslor på ett ypperligt sätt, och det genomsyrar hela upplevelsen.

Fallen är emellertid aldrig solklara, och rättegångarna innehåller en stor dos spännande vändningar. Studion använder sig både av nya och beprövade koncept, där vi bland annat ska använda oss av bevismaterial för att motsäga de olika karaktärernas teorier. Vi hittar också nya moment, som att två grupperingar ställs emot varandra om de är oense, och vi kan dessutom ljuga vid vissa tillfällen. Om en karaktär exempelvis inte har något alibi, och han eller hon berättar en historia som skulle ge en helt ny infallsvinkel till fallet, kan du ljuga för övertyga de andra om att personens utsago inte är något påhitt. Rättegångarna känns betydligt mer givande än tidigare, och samtidigt som spelmekaniken är underhållande, är berättelsen så intressant att det nästan är omöjligt att slita sig.

Danganronpa V3: Killing Harmony tar det som gjorde föregångarna så pass bra, och spetsar det med ännu högre kvalité. Vi blir levererade små smakbitar av karaktärernas hemligheter, och vad som har hänt med den värld som studenterna så gärna vill tillbaka till. Det är helt enkelt omöjligt att slita sig när man väl har börjat nysta i händelserna på Ultimate Academy for Gifted Juveniles.

Let’s play NHL 18

Electronic Arts har släppt lös NHL 18, och undertecknad har satt tänderna i årets ishockeyfest.

Den här gången får vi ett riktigt bra introduktionsläge som inte bara lär oss skjuta, anfalla och försvara utan även teka – något som jag hade stora problem med när jag körde NHL 15 – det senaste spelet i serien som jag körde innan årets upplaga.

I en ny ‘let’s play’-video spelar jag online, och utöver vanligt matchspel testar jag även på det nya 3vs3-läget NHL Threes.

Atelier Lydie & Suelle kommer till Switch, PS4 och PC i Europa

Koei Tecmo berättar att Atelier Lydie & Suelle: The Alchemists of the Mysterious Painting kommer att släppas till Nintendo Switch, PlayStation 4 och PC här i Europa.

Det handlar om den sista delen i Atelier-seriens Mysterious-berättelse, och huvudkaraktärerna är, precis som titeln antyder, Lydie och Suelle Marlen som bor i sin fars lilla ateljé.

En dag hittar Lydie och Suelle en mystisk tavla och plötsligt befinner de sig inuti målningens värld. Deras far är oerfaren, och de får inte särskilt många kunder, men när tjejerna utforskar tavlan hittar de nya ingredienser som de ämnar att använda till att skapa landets främsta ateljé.

Atelier Lydie & Suelle: The Alchemists of the Mysterious Painting släpps till PlayStation 4, Nintendo Switch och PC här i Europa ”tidigt 2018.”