Dawn of Fear (PS4) – inspirerat av Resident Evil och Silent Hill

Publicerad den av Tommy

Jag älskar Resident Evil, klassikern som släpptes till PlayStation under 1996, och jag tycker minst lika mycket om Silent Hill som kom tre år senare. Detta gör den spanska lilla spelstudion Brok3nsite också som mixat de båda koncepten för att ge oss skräckspelet Dawn of Fear till PlayStation 4.

Se gärna vår video om Dawn of Fear på vår Youtube-kanal SpelPaus.

Skådeplatsen är en stor herrgård, precis som i Resident Evil-originalet,  och när jag går igenom en trång korridor, samtidigt som kameran lägger sig snett framifrån, väntar jag bara på att infekterade hundar ska hoppa in genom fönstren. Jag spelar schack för att lösa ett pussel och hittar nycklar så att jag kan ta mig till fler platser.  Och vi har förstås blodtörstiga och köttsugna zombies efter oss.

De låsta kameravinklarna flörtar kraftigt med skräckspelsklassikerna och när jag befinner mig i ett kök ser jag hur gardinerna vajar medan kameran lagt sig precis utanför fönstret. För att kunna spara behöver vi tända ett ljus, och de är långt ifrån oändliga till antalet. Precis som med ammunition och förbandslådor behöver vi också använda dessa sparsamt så det blir extra jobbigt när vi dör efter att vi tagit oss en bit sedan den senaste sparningen. Zombiesarna gör dessutom ordentligt med skada och ibland räcker det med att en vanlig fiende får tag i oss för att vi ska mötas av dödsskärmen.

Dawn of Fear ger mig flera nostalgitrippar där mina tankar förs till 90-talet och framförallt Resident Evil, men det är inte ett bra spel. Att grafiken ser otroligt föråldrad ut hade jag kunnat leva med om det inte vore så att det kryllade av buggar och andra irritationsmoment. När jag skulle använda en maskin för att processa en pryl som jag hittat försvinner den utan att jag får ut något material av den. Jag trodde att jag behövde något mer så jag yrade omkring i en halvtimme innan jag dog och sedan testade samma sak igen – den gången fungerade det. Skärmen blev också helt svart efter att jag försökt knappa in en sifferkombination på ett kassaskåp och då och då möts jag av grafiska buggar.  Dessutom missar välriktade skott även om jag står och siktar mot någon rakt i nyllet.

Kameravinklarna gör också att jag ofta hamnar i zombisarnas käftar efter att perspektivet bytts ut och min karaktär helt plötsligt byter riktning och avsaknaden av röstskådespelare är stor. Istället får vi en dialog berättad för oss i textform med svart bakgrund i starten och vi får veta att en familjemedlem har tagit livet av sig.

dawn of fear playstation 4

Jag har inte kommit särskilt långt i Dawn of Fear, men det pendlar mellan att jag aldrig vill röra vid spelet igen till att jag blir sugen på att fortsätta, bara lite till för att se vad som gömmer sig bakom nästa dörr. På något sätt vill jag fortsätta trots att det är ett dåligt spel, jag gillar verkligen den gamla skolans skräckspel och jag får fundera på vilket som är starkast – irritationsmomenten eller den nostalgiska upplevelsen.

PS4 sålde bra under julhandeln – men sämre än tidigare

Publicerad den av Tommy

Sony har presenterar försäljningssiffrorna för PlayStation 4 gällande julhandeln 2019, och det är positiva siffror som visas upp. Det är däremot betydligt lägre siffror än vad som presenterades under julhandeln 2018.

Under de tre sista månaderna av 2019 såldes 6,1 miljoner PlayStation 4-konsoler, men när siffrorna presenterades för samma tidsperiod 2018 landade försäljningen på 8,1 miljoner.

Detta betyder att det sålts 108,9 miljoner PlayStation 4-konsoler fram till och med den 31 december 2019.

Den lägre försäljningssiffran kommer knappast oväntat med tanke på hur många PlayStation 4-konsoler som det finns på marknaden och att PlayStation 5 kommer att lanseras under julhandeln 2020.

The Wonderful 101: Remastered Kickstartas – gör succé direkt

Publicerad den av Tommy

The Wonderful 101 släpptes till Wii U under 2013 och nu ber utvecklarna Platinum Games hjälp med finansieringen av en remaster via Kickstarer – och det blev en succé direkt.

För att Kickstarten skulle ro i land behövde Platinum Games samla in drygt 480,000 svenska kronor, men redan nu är siffran uppe i knappt 10 miljoner. Det betyder att The Wonderful 101: Remastered inte bara kommer att släppas till Nintendo Switch, utan versioner till både PlayStation 4 och PC har låsts upp av de som backar projektet. Utvecklarna överväger dessutom att släppa spelet till fler format, och en kvalificerad gissning är förstås att Xbox One är en av dessa.

Lyckas backarna samla in 15 miljoner till projektet så kommer Platinum Games även att inkludera Luka’s First Mission vilket är ett sidoscrollande äventyr i 2D. Mer matnyttig information kring detta finns dock inte i dagsläget.

Detta vet vi om Ghost of Tsushima

Publicerad den av Tommy

Ghost of Tsushima utvecklas av Sucker Punch Productions, och de är bland annat kända för sin Infamous-serie. Den här gången lämnar de emellertid framtiden bakom sig och i deras kommande äventyr kommer vi att få besöka det feodala Japan.

Se gärna videon där vi berättar om allt vi vet om Ghost of Tsushima hittills.

Äventyret utspelar sig på Tsushima Island under den första mongoliska invasionen och vi kommer att få ta kontrollen över Jin Sakai – den sista samurajen. Under en strid med det mongoliska imperiet stryker han nästan med, och större delen av hans familj dör. Men, för att kunna slå sig tillbaka behöver han lära sig nya tekniker och strategier. Han kommer att kallas för Ghost of Tsushima och sätter skräck i fienden genom att han dödar dem i det fördolda precis som en riktig samuraj.  Därmed inte sagt att vi inte kommer att slåss ansikte-mot-ansikte med fiender, men smygmomenten kommer definitivt att ha stor betydelse. Dessutom kommer vi att kunna delta i dueller, en-mot-en, med olika karaktärer i spelvärlden.

Av det vi fått se hittills ser det oerhört snyggt ut, med löv som viner i luften, blod som stänker och eld som lyser upp på ett fantastiskt sätt. Vare sig det rör sig om film- eller rena spelsekvenser så ser det oerhört snyggt ut när det kommer till detaljer, ljussättning och animationer.

Efter att Sucker Punch var klara med Infamous First Lights ville studion skapa en ny öppen spelvärld eftersom att de vill ge spelarna egna val. Därför kommer det inte heller att finnas några vägledande markörer som säger var vi ska gå, utan vi kommer att få utforska världen på egen hand.  För att ta oss fram genom det stora landskapet har vi möjligheten att rida på en häst och vi kommer också att ha tillgång till en enterhake för att nå platser högre upp.

Sakai är emellertid inte ensam om att slåss mot det mongoliska imperiet utan vi har även fått se hur han slåss sida vid sida med en annan överlevare – Masako. Hon är en fantastisk pilbågsskytt, men efter att de räddat en munk från ett tempel visar det sig att munken förrått hennes familj, och detta kommer att starta ett stort bråk mellan de båda karaktärerna som emellertid kommer att avbrytas av mongoliska trupper som anfaller.

Utvecklarstudion har lagt mycket kraft på att hela upplevelsen ska kännas autentisk genom att ta hjälp av kulturexperter som har stor kunskap om den här tidsepoken och den verkliga ön där Ghost of Tsushima faktiskt utspelar sig. Sucker Punch skickade också ut ett ljudteam till Japan för att spela in olika sorters ljud – bland annat fågelsång. För att vi ska få en mer genuin känsla kommer vi också att kunna spela med japanskt tal och engelska undertexter även om det givetvis är möjligt att spela med engelskt tal. Dessutom har studion inspirerats av klassiska japanska samurajfilmer, inte minst Akira Kurosawas Seven Samurai (1954) och Sanjuro (1962).

Under en intervju med Gamespot berättade regissören Chris Zimmerman att Ghost of Tsushima kommer att ha med saker som inte stämmer överens med den verkliga historien. De är emellertid väldigt måna om att när det skiljer sig från verkligheten så ska det verkligen vara avsiktligt.  Zimmerman sa att rustningarna karaktärerna bär inte kommer att se ut som de gjorde under den här tiden, och anledningen är att alla redan har en uppfattning om hur en samuraj ska se ut. Dessutom är den mongoliska invasionen bara en språngbräda till en skönlitterär berättelse.

Vi blir också lovade att ön Tsushima kommer att inkludera ett helt gäng av färgstarka karaktärer och varierade områden så som snötäckta bambulundar, bloddränkta stridsfält och djupa skogar. Det intressanta är att vi kan gå precis var vi vill, och mina förhoppningar är verkligen att varje del ska innehålla något spännande och att Ghost of Tsushima ska vara fritt från en massa utfyllnad.  Öppna världar är bara spännande om de fylls med spännande innehåll, men jag tror att Sucker Punch verkligen har ett fantastiskt spel på gång. Det känns genuint, intressant och väldigt lockande, och jag vill bara att det ska bli sommar nu så att jag kan kasta mig över Sonys kommande storspel.

Ghost of Tsushima släpps exklusivt till PlayStation 4 någon gång i sommar.

Recension: Patapon 2 Remastered

Publicerad den av Tommy

Patapon 2 är ett väldigt japanskt spel på ett positivt sätt där vi hittar mystiska och smått komiska karaktärer i huvudrollen.

Se gärna videorecensionen på vår Youtube-kanal SpelPaus.

Jag spelade aldrig några av spelen till PlayStation Portable och blundade faktiskt för hypen då den enkla grafiken med den sköna designen fick mig att tro att det rörde sig om ett ganska lättsmällt rytmiskt spel. Men oj så fel jag har haft i alla år, bakom ytan gömmer sig ett relativt djupt upplägg där vi får samla resurser, lägga upp strategier och grinda i ren rollspelsanda.

A och O i Patapon 2 är att kunna hålla takten och med hjälp av rytmen får vi vår lilla armé att gå framåt, anfalla, skydda sig eller bege sig på flykt. Varelserna följer takten slaviskt när vi slår på en av fyra trummor och det är en riktigt härlig känsla när allt flyter. Pata Pata Pata Pon uttrycker sig alla Patapons som i ett mantra när jag vill att de ska röra sig framåt och jag trycker ned knapparna i samma takt som de sjunger fram orden.

I början får jag klara mig med några få stridskämpar och utmaningen är ganska skral samtidigt som jag får lära mig grunderna i lagom takt. Sedan ställs jag inför en dinosaurieliknande boss och tvingas tänka på mer än marschen framåt och att orsaka skada. Plötsligt behöver jag också se till att mina soldater skyddar sig när fienden gör sina starkare attacker. Snart börjar jag också ta fram nya Patapons där pilbågsskyttarna inte gör allt för stor skada, men de kan ta ut fiender på avstånd, och längst fram har jag satt soldater med svärd och sköld som får agera tank samtidigt som de gör en hel del skada. Däremellan har jag satt mina spjutkastare som kan attackera fienden på lite längre avstånd, men de får i sin tur ta emot lite mer stryk än pilbågsskyttarna.

Även om systemet är lite otydligt till en början finns det ett utvecklingsträd för varje Patapon-grupp där vi kan hitta nya arter eller helt enkelt levla upp de vi redan har. Detta görs med hjälp av material som hittas under banorna, som ofta får spelas om för att vi ska kunna hitta saker som utrustning och ting som gör det möjligt att göra vår armé starkare. Vi hittar bland annat starkare pilbågar, sköldar som tål mer stryk och annat som gör att vi hela tiden blir starkare. Dessutom kan vi bara ta med oss tre olika grupper av stridande Patapons till varje strid, och det gäller att fundera kring vilka uppsättningar som passar bäst.

En av nyheterna i Patapon 2 är att vi har med oss en hjälte som kryddar striderna med bland annat specialattacker eller en skyddande sköld om vi lyckas hålla rytmen och göra kombinationer. Dessutom hittar vi också att multiplayer-läge där dessa hjältar har huvudrollen och här kan vi tillsammans slåss mot olika bossar för att komma åt ovanliga föremål.

Patapon 2 är ett riktigt härligt spel, men det finns en sak som drar ner helhetsintrycket, och det är det input lag som vi dras med när det kommer till nya TV-apparater. I ett rytmiskt spel är det väldigt viktigt att vi kan följa med i rytmen och när det är en liten fördröjning mellan det som faktiskt händer i spelet och mina knapptryck blir det extra svårt att hålla takten. Det förstör verkligen inte hela upplevelsen, men det gör det hela svårare på ett ganska tråkigt sätt. Annars får Patapon 2 en extra kick av 4K till PlayStation 4 Pro eller 1080p till PS4-originalet.

Förutom att Patapon 2 lider av input lag är det ett riktigt charmigt spel som bjuder på en hel del utmaning, strategisk planering och en härlig japansk charm. Det är riktigt beroendeframkallande och under de ca 20 timmar som kampanjen tar har jag svurit, skrattat och njutit för fulla muggar. Lägg då till några trevliga minispel och multiplayer-läget och vi hittar verkligen ett en bredd och ett djup under den enkla ytan.

 

Recension: Journey to the Savage Planet

Publicerad den av Tommy

Journey to the Savage Planet levererar ett äventyr för en eller två spelare och vi kastar oss ut i rymden för att ta reda på om den outforskade planeten AR-Y 26 är lämplig för mänskligt liv.

Se gärna videorecensionen på vår Youtube-kanal SpelPaus.

Äventyret startar på en liten rymdfarkost som också kommer att fungera som vår hemmabas. Vi har precis fått jobb hos Kindred Aerospace – som faktiskt är det fjärde bästa företaget i världen när det kommer till att utforska rymden – och när vi tar oss utanför rymdskeppet står det klart att vi inte har någon direkt utrustning för att klara av de faror som lurar på planeten. Snart har vi emellertid samlat på oss material och scannat växter och varelser så att vi kan bygga en pistol med hjälp av en 3D-skrivare som finns i vårt lilla rymdskepp.

Pistolen kommer att vara den pryl som håller oss vid liv, och den kan dessutom uppgraderas så att den exempelvis gör mer skada och rymmer mer ammunition innan den behöver laddas om. Actionmomenten är intressanta och det finns fiender där vi behöver träffa ömma punkter för att de ska dö, medan andra är betydligt lättare att göra slut på. Vissa fiender är inte alls svåra när vi stöter på dem för första gången, men när de kommer i grupp i olika konstellationer får vi oss definitivt en utmaning.

Journey to the Savage Planet är spännande direkt från start och den starka humoristiska tonen gör sig tydlig direkt. VD:n för Kindred skickar suspekta videomeddelanden och konstig reklam visas där vi bland annat får se en servett som ska göra våra hjärnor rena och fina. Humorn ligger emellertid där i bakgrunden, och det är själva sökandet och utforskningen av planeten som tar den största delen av min fokus.

Jag scannar allt jag hittar, nya varelser jag stöter på, växter och föremål som finns på denna underliga planet. Metroidvania-känslan är tydlig, och jag lockas hela tiden till att utforska mer så att jag senare exempelvis kan använda mig av en enterhake och flyga fram i luften, eller få möjligheten att hålla i frätande frukt som kan användas för att lösa olika sorters pussel eller avlägsna fienders skal. Vi kan också låsa upp möjligheter som att dubbelhoppa eller till och med trippelhoppa, och det i sin tur gör det möjligt att ta oss till platser vi inte kunnat nå tidigare.

Det handlar om en väldigt färgglad upplevelse och tankarna fördes från början till Bordelands 2 när vi klev ut ur farkosten och möttes av ett vinterlandskap. Miljöerna är dessutom varierade där vi bland annat får ta oss genom mörka grottor, soldränkta områden och små öar som vi får ta oss till. Grafiken är inte direkt häpnadsväckande, men färgkombinationerna och den i många fall galna designen är riktigt trevlig. Områdena är så pass intressanta att jag gärna besöker dem flera gånger när jag utökat och förbättrat min utrustning så att jag kan hitta än fler hemligheter.

Den röda tråden i berättelsen för oss mot hemligheterna kring ett mystiskt torn, men hela tiden lockas jag till att leta efter sidospår. Överallt gömmer sig saker som en kladdig orange gegga som ger oss mer liv och uthållighet, hemliga meddelanden och utomjordiskt material som gör det möjligt att skapa mer avancerad utrustning.

Journey to the Savage Planet innehåller också några riktigt intressanta bosstrider, och förutom själva upptäckarglädjen så är just dessa några av spelets absoluta höjdpunkter. Det känns som om de tittat på klassiska bossar – som jag saknar i många av dagens spel – där det gäller att lista ut deras svagheter – även om det inte är direkt svårt att förstå vad som ska göras. Tyvärr är just bosstriderna väldigt få, och jag hade gärna sett att de åtminstone hade dubblat dem till antalet.

Jag känner mig verkligen ensam på planeten och det enda sällskapet jag har är en röstkommunikation med en AI som berättar om mina uppdrag och fäller en och annan humoristisk kommentar. Vi kan givetvis dela äventyret med en vän, men då jag fick recensionskoden innan lanseringen har jag fått spela ensam. Detta ser jag emellertid inte som något minus, utan jag får verkligen känslan av att ge mig ut på äventyr på en för människan outforskad planet, det finns något triggande i just detta.

Journey to the Savage Planet är Typhoon Studios första spel, och de lyckades verkligen med att skapa ett spännande och intressant äventyr.

 

Yakuza: Like a Dragon toppar försäljningslistan i Japan

Publicerad den av Tommy

Yakuza: Like a Dragon släpptes till PlayStation 4 i Japan den 16 januari, och enligt Famitsus uppskattning toppar det den gångna veckans spelförsäljning i landet.

Försäljningssiffran för Yakuza: Like a Dragon landade – enligt Famitsus uppskattning – på 156,993 sålda exemplar, och även om det inte når de skyhöga siffrorna som spelen till PlayStation 3 är det en riktigt bra siffra nu när spelet tar en annan riktning än tidigare delar i serien. Istället för att spelarna får slåss i realtid handlar den nya installationen om turbaserade strider, och försäljningssiffran är dessutom högre än för både Yakuza Kiwami 2 och Judgement under deras respektive första vecka på den japanska  marknaden.

Yakuza: Like a Dragon släpps till PlayStation 4 här i väst någon gång under 2020.

Ghost of Tsushima, Final Fantasy VII Remake och The Last of Us Part 2 visas i ny reklamfilm

Publicerad den av Tommy

Vi är många som väntar på att Sony ska avtäcka PlayStation 5 (och igår fick vi se ett läckt gameplay-klipp från PS5-exklusiva Godfall), men företaget visar att de fortfarande har fokus på sin nuvarande konsol med en färsk reklamfilm som visar kommande spel som Ghost of Tsushima (se gärna videon där vi tittar närmare på Sucker Punch kommande actionsmygare), Final Fantasy VII Remake och The Last of Us Part 2.

Reklamklippet börjar med att vi får se en glimt av The Last of Us Part 2 där Ellie befinner sig utanför en förfallen stad. Det hela fortsätter med material från Ghost of Tsushima och Final Fantasy VII Remake (som är ett av alla spel som tyvärr försenats den senaste tiden). Videon avslutas med att vi får se material från Death Stranding, fjolårets storspel från Hideo Kojima.

 

Captain Tsubasa: Rise of New Champions utannonseras – fotboll med arkadkänsla

Publicerad den av Tommy

Fifa och Pro Evolution Soccer är två spelserier där vi får nya installationer varje år, men när det kommer till fotboll med arkadkänsla var det länge sedan vi fick en riktig utmanare. Mario Strikers var ett trevligt alternativ till de mer verklighetstrogna fotbollsspelen, men det var ett tag sedan Nintendo gav oss arkadig fotboll. Nu utannonserar Bandai Namco Captain Tsubasa: Rise of New Champions till PlayStation 4, Nintendo Switch och PC.

Precis som titeln antyder baseras fotbollsspelet på den populära manga- och anime-serien Captaun Tsubasa. Varje spelare kommer att ha speciella förmågor både i försvaret och anfallet, och i trailern nedan kan vi se att detta kommer att uttrycka sig på ett flashigt och extravagant sätt.