Vi vet sedan tidigare att Atlus kommer att släppa Persona 5 till Playstation 4 och PS3 i Japan den 15 september, och nu har den Sega-ägda studion avslöjat när rollspelet kommer till Nordamerika.
Persona 5 släpps den 14 februari i USA nästa år, men vi får vänta ett tag till på ett europeiskt datum.
Telltale Games har gett oss många trevliga upplevelser (bortsett från PS Vita-versionerna som är bedrövliga) med sina äventyr som lutar sig på härliga dialoger och berättelse. Nu avslöjar studion att The Walking Dead: Season 3 drar igång i höst, medan Batman: The Telltale Series gör premiär under sommaren.
Studion kommer att berätta (och antagligen visa) mer om spelen under E3 som drar igång den 14 juni (medan de stora presskonferenserna hålls dagen innan).
Tokyo Xanadu släpptes till PS Vita i Japan under fjolåret, och nu meddelar Nihon Falcom att de kommer att lansera en renoverad version av det Persona-liknande rollspelet till Playstation 4.
Nyversionen kommer att få titeln Tokyo Xanadu eX+, och förutom att äventyret levereras med en snyggare yta implementeras också mer storymaterial som utspelar sig efter händelserna i originalberättelsen. Dessutom kommer spelarna att hitta färska scenarion för några av spelets karaktärer, samt minst en ny spelbar rollfigur.
Tokyo Xanadu eX+ släpps till Playstation 4 i Japan den 8 september, och sedan tidigare vet vi att Nihon Falcom letat efter en västerländsk utgivare för PS Vita-versionen. Chanserna för att PS4-varianten tar sig hit är emellertid betydligt större än versionen till Sonys bärbara maskin. Förhoppningsvis tar sig emellertid båda versionerna till Europa.
I morse meddelade Square Enix att de ämnar att släppa sitt World of Final Fantasy till Playstation 4 och PS Vita på den nordamerikanska och japanska marknaden den 25 respektive 27 oktober. I ett färskt pressmeddelande får vi nu också ett europeiskt datum.
World of Final Fantasy kommer att lanseras den 28 oktober här i Europa, och då får vi följa tvillingarna Reynn och Lann genom Square Enix klassiska universum.
Nedan ser ni återigen den E3-trailer som publicerades tidigare idag.
Semesterparadiset Banoi förvandlas till ett helvete när majoriteten av de soldyrkande gästerna börjar käka upp varandra. Några få överlevare är strandsatta på den vackra ön som kryllar av zombies efter en blöt natt i kändiskvarteren.
Alkoholen flödar, och kameran sveper fram över baren och dansgolvet samtidigt som vi får en inte allt för gemytlig presentation av huvudrollsinnehavarna. Den gamla fotbollsstjärnan Logan Carter skriker och domderar med en flaska i handen, medan rapparen Sam B drar av en trasig ‘hip hop’-låt som också blev hans enda ‘one hit wounder.’ Vi får också rikta blickarna mot den betydligt mer ordningsamma receptionisten Xian Mei och den före detta poliskommissarien Purna, och sedan är det upp till spelaren att välja vem av karaktärerna som ska få kicka zombiefläsk.
Mitt val föll på den biffiga rapparen Sam B, som inte drar sig för att svära framför nunnor i kyrkan. Tillsammans rymmer vi från ett numera livsfarligt hotell för att ta reda på vad som faktiskt händer, och efter en kort stund blir det uppenbart att samtliga spelbara huvudpersoner är immuna mot zombieviruset som förvandlar människor till levande döda. Detta skyddar dem förstås inte mot monstrens sylvassa tänder, men de resterande överlevarna sätter stor tillit och höga krav på protagonisterna som beger sig ut på ön för att hitta en lösning.
Den här spikklubban har jag gjort själv. Fin va?
Dead Island är uppbyggt kring en öppen värld, och temat handlar starkt om överlevnad. Spelaren samlar på sig förnödenheter som mat och vatten (samt sprit), och samtidigt som livmätaren motsägelsefullt fylls på av energidrycker och godis vädjar många karaktärer om vår hjälp. Det kan röra sig om att hämta insulin till en svårt sjuk diabetiker, eller mer triviala ting som en nallebjörn till en vuxen kvinna som inte kan sova utan sin trådiga lurvkompis. Ofta rör det sig om att ta sig in på olika territorium och leta rätt på saker och ting, samtidigt som hotfulla zombies försöker göra livet kortare för spelaren.
En av Dead Islands stora styrkor är dess vapenarsenal som kan modifieras på olika sätt, och upplägget öppnar för en varierande spelstil. Den som lyckas hitta ett automatgevär, och förlitar sig på blykulornas dödande intentioner får snart brist på ammunition, och knivar, basebollträn och stålrör går snabbt sönder efter ett flitigt användande. Även om vi hela tiden hittar nya tillhyggen är det lätt att hitta en och annan favorit, som inte bara kan uppgraderas genom att förbättra dess olika attribut. Min personliga ”gullegris” är ett vasst svärd som inte bara kan skära av fienders armar, ben och huvuden, utan också modifieras och exempelvis ge ifrån sig elchocker. Medan stora, då menar jag stora, hammare kan slå sönder monstrens skallar, kan exempelvis en yxa eller annat vasst föremål skära av lemmar och halsen på motståndarna, och detta fungerar ypperligt i äventyrets förstapersonsläge. Och det är precis så brutalt som det låter.
Törs du slå på honom med en yxa?
Förutom att de levande döda är galet arga, och sugna på människokött, har den fruktansvärda situationen också urartat på ett mänskligt plan. Kriminella gäng kontrollerar olika områden, och de skyr inga medel för att plundra och slå ned andra överlevare. Rövarna använder sig oftast av eldvapen, och här dåsar äventyret av sig en aning. Att zombier är dumma, hjärndöda varelser vet vi, men när människorna glider över golvet, och skjuter åt helt fel håll – fast jag står mitt framför deras nuna – känns det inte lika spännande. Dessutom viner en och annan kula genom diverse stålväggar som om de vore gjorde av wellpapp.
Dead Island har en viss typ av levelsystem, där spelaren stiger i nivå efter att ha samlat på sig ex antal erfarenhetspoäng. Detta resulterar bland annat i att livmätaren höjs, att vi har möjlighet att använda kraftigare vapen och att vi får poäng som kan läggas på olika sorters förmågor. Det sistnämnda kan röra allt från möjligheten att återhämta sig snabbare, till att dela ut större skada med en viss typ av föremål eller möjligheten att krossa en skalle med fotsulan. Kruxet är dock att fienderna levlar i takt med spelaren. Personligen ogillar jag denna typ av nivåsystem, men när man väl har kommit överens med tanken är slutresultatet inte så farligt som det låter. I takt med att vi får nya möjligheter att ta ut fienderna så gör sig också olika typer av zombier entré, och tillsammans gör de spelet mer varierat.
Dead Island kan spelas både ensam och tillsammans med andra över nätet. Till skillnad från många andra spel föredrar jag emellertid den ensamma upplevelsen, och den utsatthet som levereras i och med den fiktiva zombieapokalypsen. Istället ser jag större potential för coop-möjligheterna för spelets arenafunktion som levereras med några olika områden där vågor av zombies attackerar deltagarna. Men, det är dock inte något som roar mig i någon större utsträckning, utan istället är det äventyret på egen hand som lockar mitt spelsug.
Dead Island är dock en oslipad diamant.
Let’s Dance nästa!
Trots att vi blir bjudna på några olika scenerier, så som en stadskärna, solparadis och en djungel, så presenteras många upprepningar av texturer och byggnader. Många gånger är det svårt att veta om jag genomsökt ett rum eller område tidigare – eftersom att jag känner igen mig i stort sett var jag än vrider och vänder mig. Visst finns det några olika landmärken, men miljöerna blir inte lika spännande när jag söker igenom ett hus som ser precis likadant ut som de flesta av dem som redan besökts under den senaste timmen. Som den sneda kronan på verket får vi irra omkring i ett oerhört trist avloppsystem som känns skrämmande i ungefär tio minuter innan längtan efter solen blir för stark.
Dessutom lämnar den grafiska biten en del att önska. Fiender och texturer poppar upp en bit framför ögonen på spelaren, och ibland går bildhastigheten ned i lite väl låga nivåer. Det finns emellertid stunder då Dead Island glimmar till, speciellt med hjälp av några läckra ljuseffekter som stärker den tryckta stämningen. Men, här och var finns det fadäser som bråkar med spelaren. Vi både kan, och mer eller mindre behöver, ratta runt på bilar mellan varven, och vid fler än ett tillfälle har ett näst intill heltäckande solskydd skymt vindrutan. Den sitter där som en irriterande nagel i ögat, och det blir inte bättre av ett halvdant GPS-system som gärna lurar in fordon på ogenomtränglig mark.
Dead Island är Techlands oslipade diamant. Upplevelsen har sina vassa kanter, med varierande bilduppdatering, småbuggar och designval som kan ifrågasättas, men äventyret levereras också med upptäckarglädje och en överlevnadsinstinkt som skiner rakt igenom skärmen. När Techland försöker bjuda oss på hjärtskärande händelser av mer sentimentala mått blir det dock aldrig särskilt bra, speciellt när röstskådespelarna gör ett krystat jobb med lika krystade repliker. Men, Dead Island är en upplevelse som klarar sig utan sin berättelse, och efter 25 timmar med kampanjen, och en mängd olika sidouppdrag, ger jag mig på Dead Island Riptide Definitve Edition med ett minst lika stort intresse.
Sony producerar inte alltid Japanlokaliserade trailers av sina västerländska titlar, men företaget lägger stort krut på Guerlilla Games Horizon: Zero Dawn i landet. Det är förstås inte särskilt konstigt, med äventyrets mecha-liknande dinosaurier, och nu får vi en färsk trailer för äventyret med japanska röstskådespelare.
Det är nästan så att jag börjar hoppas på att den europeiska versionen av Horizon: Zero Dawn kommer att inkludera ett alternativ för japanska röstskådespelare.
Ubisoft släppte nyligen en trailer som gav oss en försmak av deras E3-presentation, och sedan tidigare vet vi också att de ämnar att plocka med sig Watch Dogs 2. Det stora avtäckandet kommer emellertid redan i morgon.
”Världspremiären” för Watch Dogs 2 kommer att äga rum i morgon klockan 18.00, och Ubisoft räknar ned till eventet via seriens officiella hemsida.
I väntan på den stora uppvisningen av Watch Dogs 2 får vi också en teaser-video som ni ser nedan.
I början av maj florerade det rykten som sade att Saint’s Row-utvecklarna arbetade med något som kallades för Agents of Mayhem. Nu avslöjar studion tillsammans med Deep Silver att informationen var sann och utannonserar det som ett helt nytt varumärke.
Precis som Saint’s Row kommer Agents of Mayhem att utspela sig i en öppen värld, och humor kommer att få ett stort utrymme. Ett gäng superhjältar, som ingår i organisationen M.A.Y.H.E.M. (the Multinational Agency for Hunting Evil Masterminds), ställs emot skurkarna i gruppen L.E.G.I.O.N. (the League of Evil Gentlemen Intent on Obliterating Nations).
Agents of Mayhem lånar delar från Saint’s Row-universumet, och spelarna kommer att känna igen symboler, design och delar av berättelsen. Upplevelsen kommer att presenteras ur tredjepersonsperspektiv, och i pressmeddelandet kan vi läsa följande om actionrökaren:
”I en global attack tar LEGION kontrollen över världens alla nationer, och den enda kraften som kan stoppa dem är MAYEM. Organisationens leds av Persephone Brimstone, och MAYHEMs elitagenter kallas till Seoul, Sydkorea. LEGION leds av minister Doctor Babylon och hans diaboliska ställföreträdare, och de planerar att bugga en världsomvälvande pryl som ska ge oanad kraft till superskurkorganisationen.”
Agents of Mayhem släpps till Playstation 4, Xbox One och PC under 2017.
För ett par veckor sedan fick vi en drös med nya bilder på Square Enix World of Final Fantasy, och nu får det kommande nostalgidoftande rollspelet lanseringsdatum för den nordamerikanska och japanska marknaden.
World of Final Fantasy kommer att släppas i Nordamerika den 25 oktober och den 27 oktober i Japan. Square Enix har inte levererat något europeiskt datum, men vi bör kunna räkna med ett släpp i slutet av oktober, eller i början av november.
World of Final Fantasy är under utveckling till Playstation 4 samt PS Vita, och nedan kan ni kika på en färsk trailer.
Vår nya Final Fantasy XIV-expert Johan Fröhlander debuterar med sina tankar om den färska Revenge of the Horde-uppdateringen som släpps till rollspelsäventyret under morgondagen.
Nu är det alldeles snart julafton i Eorzea ännu en gång; jag talar givetvis om att det är dags för den nya patchen 3.3. Den här omgången har utvecklarna snott ihop en blandad säck med godbitar, och det skulle förvåna mig om inte alla kan hitta åtminstone någonting däri som faller dem i smaken. Bland annat väntar oss episka uppgörelser i huvudberättelsen, ny PvP, ny raid i Shadows of Mhach-berättelsen, mer Hildibrand, fortsättning på Anima-vapnet, och moogles. Massor med moogles. Här nedan följer ett axplock av det jag ser fram emot mest.
Revenge of the Horde
Inför den förra patchen, Gears of Change, avslöjade utvecklarna på förhand att vi skulle nå slutet på Draksångens Krig, eller the Dragonsong War, men vi vet nu att saker och ting inte gick så fredligt till som man hade hoppats. Nu anländer vi äntligen till den förhoppningsvis slutgiltiga uppgörelsen med Nidhogg och hans släkte. Av trailern att döma så väntar oss en episk strid, och jag misstänker att jag inte är den enda som knappt kan bärga mig efter att ha sett smakprov på den. Får bara hoppas att stridens namn, the Final Steps of Faith, inte är avskräckande efter alla vändor i Steps of Faith.
Vi kan nog också räkna med att vi får fler ledtrådar om vart berättelsen är på väg efter vi är klara i Ishgard och vad Yda och Papalymo sysslar med. Teorierna flödar fritt på internet, och många verkar vara övertygade om att vi kommer styra kosan mot Ala Migho härnäst och att det är där nästa expansion kommer att ha sitt fokus. Vi får se hur teorierna ser ut efter detta.
The Minstrel’s Ballad: Nidhogg’s Rage
För den som är ute efter den där lilla extra utmaningen, så kommer det dessvärre inga mer Alexander Savage den här gången, men jag misstänker att många där ute fortfarande håller på med Midas. Däremot så måste vi ju få någon ny, svårare strid, så det bjuds på en extremversion av The Final Steps of Faith. Nya vapen till segraren, samt en ny, extremt fräck fågel för den som har lite extra tur.
The Weeping City of Mhach
Nu får vi äntligen följa fortsättningen i Shadows of Mhach-berättelsen, och se var Diabolos tog Shadow Queen Scathach. För den som är ‘lore’-intresserad så är detta nästan lika spännande, om inte mer, än huvudberättelsen. Förhoppningsvis får vi lära oss mycket mer om Mhach, då vår jakt tar oss till Yaefem Saltmoor, där Mhach-civilisationen hade sitt fotfäste innan det gick under efter the War of the Magi, och den nya räden för 24 personer: The Weeping City of Mhach. Många av er har antagligen redan sett förhandstittarna, och vet att Osma väntar på oss därinne. Håller tummarna för att vi lyckas ta oss igenom utan för många fall av PTSD bland de som spelat Final Fantasy IX.
Nya dungeons
Utvecklingsteamet har sedan 3.0 dragit ner på antalet nya ‘dungeons’ per patch. Förr i tiden var det tre och nu får vi två per omgång. Detta för att de ska kunna lägga mer fokus på annat mindre traditionellt material, vilket jag är helt för. Hellre nya och experimentella instanser, även om de må floppa. Som tidigare så får vi en ‘hard mode’-version av en tidigare dungeon, samt en helt ny.
Hullbreaker Isle (Hard Mode)
Våran ‘hard mode’-dungeon är denna gång Hullbreaker Isle. Efter vårt tidigare äventyr i jakt på Mistbeards skatt, så anlade Maelstrom en ny träningsanläggning på Hullbreaker som vi ska ta oss igenom. Det låter ju lite som Halatali Hard Mode 2.0, som är en av gladiatorernas träningsanläggningar, så jag är lite tveksam till det tematiska får jag erkänna. Men jag gillar Halatali Hard Mode, och tror nog att jag ska kunna roa mig på Hullbreaker också.
I förhandstittarna har vi fått se att vi kommer få möta ett välbekant ansikte, och en kanske mindre känd nuna: vi får mäta vår styrka mot Storm Marshal of the Maelstrom, Eynzahr Slafyrsyn, och vi får besök av den första bossen från Final Fantasy VI, Whelk (eller Ymir, beroende på version). Får se vad han har kommit på för nya tricks sedan 1994. Gruuuuu…
Sohr Khai
Som en del av patchens berättelse kommer vi att bli tvungna att ta oss igenom Sohr Khai, som en gång i tiden var Ratatoskrs hemvist, innan hon gick sitt öde till mötes. Efter hennes bortgång döpte drakarna om platsen till Sohr Khai, som översätts till något i stil med Sorgsen Ursäkt. Det hela ser väldigt mysigt och pampigt ut i sann FFXIV-anda, men jag ska erkänna att jag var väldigt förbryllad när jag såg de första filmerna för det hela, då det såg ut som om man slogs mot Moglin och hans garde. Sedan kom patch-trailern som visade desto mer, bland annat den sista bossen i Sohr Khai, och det hela stämde bättre överens. Men jag är fortfarande väldigt nyfiken på vad som leder upp till det hela…
Uppgradering av Anima-vapen
Okej, det här är inte en av de delarna jag ser fram emot mest med patchen, men jag vet att jag kommer göra det ändå. Det verkar som om Ardashirs forskning har burit frukt och vi kan nu fortsätta fostra vår anima. Denna gång kommer vi att få anpassa våra vapens attribut i stil med hur det var för Zodiak-vapnet, men utan att spendera en uppsjö materia. Exakt hur det kommer fungera har berörts på ytan i ‘Live Letters,’ men det viktigaste att ta med sig är att man kommer att kunna justera om sina attribut om man inte skulle vara nöjd, gissningsvis i stil med hur man kan justera attributen för sina klasser. Ingen måste alltså börja om ifall man råkar klanta sig och sätta ‘spell speed’ på sitt monk-vapen. Men, nästan viktigast av allt är att vapnet får ett nytt utseende när man är klar!
Aquapolis
Ifall man tyckte att skattkartor var lite för lite för att lägga sin energi på, så kommer här goda nyheter. Varje gång man öppnar skattkistan från en Dragonskin Treasure Map så kan det öppnas en portal till Aquapolis. Väl inne får man möta en ny uppsättning monster som vaktar en ny kista. och när man besegrar dessa får man sin belöning, samt en nyckel. Här kommer twisten med det hela – man ställs nu framför valet mellan två dörrar: Ena dörren leder till nästa rum, och den andra dörren leder ut. Ju längre man kommer, desto bättre belöningar. Vem vet vad som väntar i det sjunde och sista rummet. Sannolikheten för att man kommer dit lämnar jag som en övning till läsaren.
Palace of the Dead
Ett till exempel på den typ av experimentellt material utvecklarna testar, och som pessimisterna kallar Diadem 2. Vi tar oss till det underjordiska riket Gelmorra, staden som beboddes av Elezen och Hyur innan de skapade Gridania. Där möts vi av en serie rum och utmaningar med målet att komma så långt som möjligt. Man börjar praktiskt taget på level 1, och kan bara öka sina färdigheter och attribut med föremål man kommer över därinne. Det betyder att alla börjar med samma utgångspunkt, oavsett deras utrustning, så alla kan ta sig an utmaningen på samma villkor från dag ett. Det ska även kombineras med en leaderboard, så för den lite mer tävlingsinriktade så finns det ännu mer att hämta.
För de som är intresserade av ‘lore’ kan man hoppas att vi även får lära oss mer om Gelmorra där det hela utspelar sig, som är en viktig del av Eorzeas, men framför allt Gridanias och Padjals, historia. Sedan antydde patch-trailern ganska kraftigt att vi får ett kärt återseende med en gammal bekant. Inget konfirmerat såklart, men jag vet vad jag tror.
Dessvärre måste vi hålla oss till patch 3.35, då de släpper Palace of the Dead, i samband med nästa säsong av The Feast.
Big fishing i Ishgard
Något som inte har diskuterats så mycket och som jag höll på att missa om jag inte läst patch-noteringarna noggrant – alla vet ju var det sanna ‘endgame’ är: fiske! Nu har det kommit ny fisk till de nya områdena. Får se hur lång tid det tar innan man har listat ut alla kombinationer av väder, beten och så vidare för att fånga dem, och jag vet att jag är exalterad i alla fall.
Diverse QoL
Något man nästan blir fånigt upphetsad över varje gång det rör sig om en ny patch är alla de uppdateringar av den typ man kallar ‘Quality of Life’ (QoL), det vill säga diverse ändringar för att göra vårt liv enklare eller behagligare, utan några egentliga ändringar i spelmekaniker eller spelupplevelsen. Ett axplock:
Och mycket, mycket mer. Vi får ett nytt PvP-läge, fler uppdrag kring Hildibrand, allas vår favoritdetektiv, massvis med ny utrustning (speciellt för crafters), lite fortsättning på Warring Triad-berättelsen, nya ‘beast tribe’-quests (moogles!), fler ‘orchestrion rolls’, möjlighet att odla plantor inomhus, fler hus att köpa, fler Triple Triad-kort, fler minions, Fenrir kan flyga, fler hårstilar, nya emotes, med mera, med mera! Jag älskar nya uppdateringar.
Avslutningsvis, ett personligt tips jag brukar dela med mig av i sådana här tillfällen. Kom ihåg att man bara kan uppleva saker för första gången en gång. Vi spelar alla olika, men för mig personligen är de nya upplevelserna bland det roligaste som finns i massiva onlinerollspel, få lista ut nya mekaniker, och så vidare. Låt dig inte bli stressad till att spela igenom allt så snabbt som möjligt mot din vilja. Det går nästan alltid att hitta folk i ‘party finder’ som vill göra det på dina villkor. You’re not alone.
X PLAY! ZINE 