Battle for Karanvale – Part 2 släppt till Crusaders of Light

NetEase Games har släppt en ny stor uppdatering till Crusaders of Light. Det handlar om Battle for Karanvale – Part 2 som släpps för att räkna ned till MMORPG-upplevelsens ettårsdag i juli.

Uppdateringen inkluderar bland annat en ny lagbaserad raid och en helt ny ‘dungeon’ – Dawn Cathedral: Choral Courtyard – där fienderna blir starkare när de blir färre. Dessutom kommer Battle for Karanvale – Part 2 med en Heroic-version av den förrädiska lagbaserade raiden Kothas Foundry. Båda raiderna är tillgängliga för karaktärer som nått level 55 med nivå 70 gällande ‘talents.’

PVP-läget Shadowveil Assassination får också ett nytt inslag där spelarna tilldelas en av fyra distinkta roller som erbjuder olika krafter och färdigheter. Fram till och med den 16 juli, då Crusaders of Light firar sin ettårsdag, kommer spelare att kunna få tag på slumpmässiga årsdagskistor som innehåller limiterade prylar, den ovanliga flammande motorcykeln och annan utrustning och intressant ‘loot.’ Spelare som loggar in under sju olika dagar inom perioden får också andra belöningar vilket bland annat inkluderar en Diamond-kista.

Crusaders of Light är gratis och det finns till Steam, App Store, Google Play och Facebook Gameroom.

 

Annonser

Final Fantasy XIV – nya bilder från uppdatering 4.3 ”Under the Moonlight”

Square Enix har släppt nya bilder och art från den kommande Final Fantasy XIV-uppdateringen 4.3, Under the Moonlight.

Spelarna kommer bland annat att kunna ta del av ett nytt kapitel (The Ridorana Lighthouse) i Return to Ivalice, som levererar Final Fantasy XII-inspirerade raider. En annan nyhet är att spelare kommer att kunna gå med i linkshells där karaktärer från olika servrar kan spela tillsammans, även om de är limiterade till världar på samma datacenter.

Final Fantasy XIV: A Realm Reborn finns tillgängligt till PlayStation 4 samt PC, och ni ser de nya bilderna (som blir större om ni klickar på dem) nedan.

Nu finns Crusaders of Light på Steam – ny stor uppdatering

Under februari rapporterade vi om att det massiva onlinerollspelet Crusaders of Light skulle komma att släppas via Steam under mars, men vi fick inte något konkret datum. Nu finns äventyret tillgängligt via tjänsten, och du kan ladda ned och spela det gratis.

I samband med detta släpps Surge of Elements – en stor uppdatering som blir tillgänglig till samtliga format. Det nya nedladdningsbara materialet inkluderar en ny dungeon, en ny lag-raid, två nya bossar och en färsk klass – Elementalist.

Förutom den nya Steam-versionen så finns Crusaders of Light också tillgängligt till iOS, Android samt Facebook Gameroom.

Recension: Final Fantasy XIV – Stormblood

Final Fantasy XIV har verkligen växt sedan det lanserades till PC under 2010. Originalutförandet kritiseradesså pass hårt att Square Enix skrotade sitt projekt, gick tillbaka till ritbordet och gjorde om hela MMORPG-upplevelsen på rekordkort tid. Resultatet blev magiskt med få skavanker. Square Enix lyssnade på spelarna och gav oss Final Fantasy XIV: A Realm Reborn under 2013. Sedan dess har expansionen Heavensward släppts, en upplevelse som erbjöd spelarna möjligheten att ta striden till himlen, till vilken hjälp de fick möjlighet att flyga med olika djur och maskiner.

Heavensward fick emellertid kritik för sitt språkbruk, de använde sig nämligen av mycket gammelmodig engelska. Tillsammans med färger och teman som funnits i A Realm Reborn så blev expansionen inte den nyskapande upplevelse som många spelare hade sett fram emot. Det Heavensward misslyckades med har istället den senaste expansionen Stormblood, som släpptes i juni, lyckats åstadkomma till över förväntan. Här får vi ta del av färggranna paletter, större områden och otroligt många ‘quality of life’-förbättringar.

Min historia börjar dock vid A Realm Reborn under 2013. Undertecknad valde PlayStation 3-versionen och spelade konstant under den första månaden. De större bataljerna och Fates-striderna blev dock för mycket för min gamla spelkonsol, varav jag valde att lägga äventyret på hyllan till studion äntligen släppte sitt äventyr till PlayStation 4. Men, det blev inte mer än några slentrianmässiga återbesök, förrän den stora expansionen Stormblood lanserades med dunder och brak. Min Bard, på level 48, var dock inte redo för de nya äventyren, jag såg heller inte fram emot långa köer i spelets ‘Duty Finder,’ något som är vanligt i MMORPG spel för klasser vars uppgift är att dela ut mest skada.

Det problemet lyckades Square Enix lösa, de har nämligen implementerat en funktion som kallas för Tales of Adventure. Detta gjorde att jag påbörjade Stormblood med en boostad Warrior på level 60 (i Stormblood kan samtliga klasser och jobb levlas till 70), med en tillhörande hög Item-level. En annan boost erbjöd mig möjligheten att hoppa förbi A Realm Reborn och Heavenswards huvuduppdrag, något som annars hade tagit mig många timmar – och vem har tid för det när ens vänner ivrigt väntar på att man ska ansluta sig till deras äventyr? Jag var alltså redo för Stormblood, samtidigt som jag fick träna upp min förmåga att agera tank med lagmedlemmar som oftast var betydligt mer insatta och kunniga än jag själv. Det medförde även att jag slapp köa för dungeons, något som är mer än tillfredsställande i det som kallas end-game där man grindar dungeons, monster hunting, trials och raids.

Före jag påbörjade mitt äventyr i Stormblood var jag orolig: Kunde jag spela tank? Som tur är har studion sedan tidigare implementerat ett läge som vägleder spelare i de olika klasserna och jobben, där man i ren ‘single player’-anda får lära sig hur klassen fungerar. När jag spelade ‘vanilla’ (originalspelet, utan några direkta uppdateringar) upplevde jag att många var griniga på spelare som inte riktigt hade koll på vad de sysslade med, men när jag återbesöker Eorzea och de närliggande länderna får jag känslan av att spelarna har betydligt mer förståelse. Där de tidigare bad mig titta på Youtube-klipp för berörda strider samtidigt som de slängde ur sig ett och annat otrevligt ord åt mitt håll, så hade de istället tålamod att förklara saker den här gången. Det kan visserligen handla om att jag haft mer tur den här gången, men upplevelsen fick sig verkligen ett uppsving – redan här. En annan sak som slår mig snabbt är de spännande och atmosfärfyllda miljöerna.

Final Fantasy: Stormblood bjuder även på alla de förbättringar som tidigare uppdateringar har givit spelet, exempelvis tillgång till mentorer som svarar på alla dina frågor. Något som underlättade för mig när mina vänner inte var tillgängliga.

Det som förmodligen lockade flest spelare till Stormblood är emellertid de två nya klasserna: Samurai, en närstridskämpe med kraftiga attacker, både mot enstaka fiender och AoE, som kan kombinera ‘kekkai’ och ‘ieatsu’ för olika speciella attacker. För mig och de jag spelade med yttrade det sig i en väldigt snabb spelstil där spelaren använder en ‘gap closer’ (tar sig snabbt fram till fienden), utlöser sin arsenal av snabba svärdtekniker och sedan hoppar tillbaka när fienden hotar med farliga attacker.

Red Mage, en magiker som blandar vit och svart magi, med den specifika möjligheten att kedjekasta magi. För Red Mage börjar vanligtvis sina strider med att kasta en magi med kort ‘casting speed,’ varav den sedan kan kasta en magi med en lång sådan på direkten. Red Mage använder därför i princip alltid två attacker efter varandra, en ljus och en mörk. Den kan även använda en ‘gap closer,’ vilket passar perfekt när spelaren vill använda sin vita och mörka mana för att utlösa förödande slagattacker med sitt vapen. Red Mage är nämligen en utmärkt fäktare och sätten teknikerna utförs på får riktiga fäktare att tappa hakan.

Tidigare jobb och klasser har fått revisioner i och med Stormblood, utvecklarna ville nämligen minska antalet förmågor spelaren behöver använda, samt göra det enklare att prestera väl med jobben. Det har medfört att förmågor som var onödiga nu har tagits bort, samt att vissa förmågor har lämnat karaktärerna och istället tagit plats som roll-förmågor, där varje närstridsfighter kan välja att använda den förmågan. Resultatet? Ett betydligt snabbare och mer lätthanterligt stridssystem. Något som mer än välkomnas för oss PlayStation 4-spelare.

Handlingen i Stormblood är däremot det som lockar mig mest och verkligen får mig att älska Final Fantasy XIV: A Realm Reborn. Här erbjuds vi nämligen en otroligt intressant berättelse, med mäktiga fiender och intressanta sidouppdrag. I fokus ligger befrielsen av Ahla Migho som ligger vid Eorzeas östra delar, ett land som ockuperades av Garlemald för över 20 år sedan. För att lyckas behöver Eorzeas allians använda sig av liberationsfronten, samt söka hjälp av allierade på andra sidan havet i Doma, ett land som också är ockuperat av Garlemald. Handlingen för oss till olika omgivningar som är mer intressanta än vad allting före Stormblood har att erbjuda och en handling som känns mer som en intressant bok eller tv-serie.

Som en stor Final Fantasy-anhängare får jag också en hel del trevliga överraskningar, exempelvis Magitek-fiender från Final Fantasy VI med sina olika magiska strålar, något som fick mig att bokstavligt talat spruta cola över bordet när jag såg dem. Eftersom Stormblood verkligen känns som ett äventyr så vill jag inte berätta mer än så. Magin ligger nämligen i det lilla.

Trots att jag testar på de nya klasserna så är det just med min warrior som jag beger mig ut på äventyr i Stormblood, och min uppgift är att hålla fiendernas fokus på mig medan de andra klasserna buffar laget, delar ut storstryk och fyller på våra livmätare. Det är den korta beskrivningen, men för oss som inte har spelat massiva onlinerollspel i drivor är inlärningskurvan relativt lång. Belöningen är emellertid fantastisk, och med tanke på de frekventa uppdateringarna får den som väljer att betala månadskostnaden för Stormblood också ofta nytt material att gotta sig i. Nu har spelarnas karaktärer också möjligheten att simma och på särskilda platser kan vi även dyka, samt jaga fisk med spjut. Eftersom att jag inte spelat ordentligt på flera år finns det så mycket nytt att gotta sig i att det är svårt att veta om det rör sig om expansionen eller andra uppdateringar, men jag har verkligen hittat tillbaka till Eorzea, och jag lär verkligen stanna kvar där betydligt längre den här gången.

En orsak till att jag så starkt känner att jag kommer stanna beror på att studion verkligen visar att de lyssnar på sina spelare, samt erbjuder väldigt varierat innehåll. Vissa dagar hänger jag i Golden Saucer och spelar minispel, kör svåra trials med vänner och förbättrar vårt samarbete eller ger mig på ‘raids.’ Det som binder ihop mitt spelande är emellertid den valuta som används för att köpa den senaste utrustningen, en valuta som spelaren enbart kan få en viss mängd av varje vecka. Genom att spela ‘Daily roulett’ med vänner eller främlingar erbjuds jag inte bara ett snabbt sätt att få denna valuta, utan jag får även testa på dungeons, trials och huvudscenarion från alla spelets nivåer, rolig PvP i och med förändringarna i Stormblood och kanske det bästa av allt, de senaste dungeons. Och där hoppas jag nästan varje gång på att få möta Yojimbo och hans hund som slutboss.

Vi spelar Final Fantasy XIV: Revenge of the Horde

Oj, vad tiden går. Det har redan flugit förbi en månad sedan patchen kom, och jag håller mig i alla fall fortfarande sysselsatt. Men nog finns det tid för att dela med sig av tankar och reflektioner över vad vissa delar vi fått uppleva så här långt. Jag hoppas ni har spelat igenom huvuddelarna i patchen (Reds. anmärkning – annars bör ni läsa Johans förhandstitt av Revenge of the Horde), om inte så rekommenderar jag att ni vänder om och gör det omedelbums. Annars kommer majoriteten bli avslöjat på förhand, och tro mig, det vill ni inte. Lita på mig när jag säger att det här är en patch som heter duga.

ffxiv a realm reborn revenge of the horde

Huvuduppdraget
Vilken resa. Vi har fått tampas med inte bara en utan två överdrakar, stoppa ett krig, rädda en till synes förlorad själ och kanske får lägga locket på Draksångens Krig en gång för alla. Överlag var det nog så episkt som många hade väntat sig, och förhöjdes med riktigt saftiga filmsekvenser. Däremot är jag ganska besviken med hur det hela slutade.

ffxiv revenge of the horde

Jag tycker att på det stora hela så håller berättelsen ganska bra nivå, med väl genomtänkta tvister så när som på vissa saker som jag personligen hade velat se annorlunda. Men scenen efter man besegrat Nidhogg och befriat Estinien ur hans grepp? Om det är något jag stör mig på så är det uppenbara upplägg för kommande problem och tvister, men som då inte blir så mycket av en tvist för att man såg det komma från mils håll. Du kan inte ta två drakögon, två reliker fyllda med aetherisk energi sedan millenium tillbaka och kapabla till saker utanför vårt förstånd, och tro på fullaste allvar att allt löser sig genom att slänga ner dem i en dal? Inte ens sära på dem, utan bara kasta dem gemensamt över brokanten. Jag var så inne i hela den filmsekvensen vid det laget (för den är ganska mäktig fram till dess), att jag nästan satt och skrek att de åtminstone skulle “köra en kniv eller något igenom dem, släng inte bara iväg dem era jäkla stollar!” Och mycket riktigt, bara någon minut senare får vi se en av Warrior of Darkness kumpaner stå på någorlunda närbelägen klippa och bevittna hela spektaklet. Jag tror alla kan räkna ut vad som kommer att hända. Nåja, slut på min klagan nu! Mest bara irriterad över att en annars grymt mäktig episod fick ett sådant fånigt slut.

Sedan får vi se vad som händer i nästa patch, nu när denna delen av berättelsen är till ända. Troligtvis börjar det byggas upp ännu mer mot nästa expansion, prolog till det som kommer att ske i 4.0, varvat med lite hyss från Ascians och Warrior of Darkness. Misstankarna om Ala Mhigo och Gyr Abania växer sig ständigt starkare, men vi får se om vi får det bekräftat i nästa patch, eller om det blir först i oktober när de utannonserar nästa expansion. Om ens då, kanske drar de ut på det ännu längre.

ffxiv revenge of the horde square enix

Weeping City of Mhach
Alltid är det prat om hur instanser är för lätta och spelare har bett om att få svårare instanser, speciellt när det handlar om räderna för 24 spelare. Den här omgången, med andra delen i Shadows of Mhach-sagan, tycker jag utvecklarna gav svar på tal och levererade därefter. I vårt Free Company hade vi förberett oss på att ge oss in med en fullständig allians på 24 man samma dag som patchen släpptes, för att ge oss in utan förhandsinformation och gemensamt lista ut striderna och dess mekaniker, och fixa första segern tillsammans. Men så blev det inte. Jag vill ju inte skämma ut mitt kompani, men jag måste dessvärre bekänna att räden besegrade oss. Och det var bland det bästa jag varit med om.

final fantasy xiv a realm reborn revenge of the horde

I sedvanligt manér så har Weeping City fyra bossar, men lite spridda fiender emellan som man får ta sig förbi. Efter att ha tagit sig förbi den första bossen, Arachne Eve, som bjöd på den nivå av utmaning man hade kommit att förvänta sig från den här typen av räder blev vi väl invaggade i någon form av falsk trygghet, för sedan började det gå utför. Vi dog på Forgall. Och sedan en gång till. Och igen. En stor skillnad med bossarna den här omgången jämfört med tidigare är att de har fyllt deras arsenal med lite fler attacker som är väldigt oförlåtande, eller som rent av tar kål på dig om du inte följer taktiken. I tidigare iterationer är det vanligt med bossar som har en ultimat attack som du måste undvika på något sätt, annars dör alla. Jodå, Forgall hade en sådan han med, så klart. Sedan hade han en till, som man var tvungen att lista ut. När man väl hade dött någon gång eller två och tagit sig förbi det… Så visade sig att han hade en till attack av snarlik typ, som rätt och slätt dödade alla. Det stora problemet var inte attackerna i sig, det handlade bara om trial and error; man förstod ganska fort hur man skulle undvika en viss attack. Men problemet var att attackerna utplånade hela alliansen när man misslyckades. Så då var det bara att börja om, och ta sig fram till nästa typ av attack som omedelbart tog livet av alla. Och det var bara andra bossen.

Till slut kom vi till den delen alla hade sett fram emot, den bossen som man hade fått veta skulle komma och alla undrade hur han hade översatts till Final Fantasy XIV: Ozma. Först och främst är det en av de häftigaste bossarna de har gjort, speciellt i den här typen av instans. Den är så lugn, men samtidigt så förvirrande och kaotisk. Men jisses vad den kan straffa dig om du gör misstag, den bygger verkligen på att alla tre grupper skärper sig och drar sitt strå till stacken. Bara en sådan sak som att striden har en fas där man blir uppdelad i sina tre grupper för att besegra en helt separat fiende, men varsin avskiljd plattform. Och om man har för bråttom och bara tänker på sin egna grupp kan man försätta en annan grupp i en situation där de helt enkelt inte kan klara den, och då dör de. Helt plötsligt är man en grupp kort. Eller om man råkar trampa utanför plattformen, då faller man till sin död. Eller släpper meteorer från himlen för nära varandra. Eller inte märker att man har en långsam statuseffekt som smäller av om 2 sekunder. En av en trillar folk av pinn. Så till skillnad mot Forgall kanske du inte blir utplånad av en enstaka attack, utan överväldigad och sakta men säkert gå mot förlust så snart spelare börjar dö. Men det känns aldrig stressigt. Allting liksom smyger sig på en. Det är så många olika mekaniker i striden, så när vi körde den första gången klarade vi den inte. Nej, vi hade tagit för lång tid på oss på Forgall, att tiden sedan tog slut efter upprepade försök på Ozma. Kanske var vi dumma, men det tog för många försök att lära sig alla de olika mekanikerna (varvade med lite klantiga misstag förstås, kan erkänna att jag och min grupp stod för ett par), så vi hann inte bemästra den innan vi blev utslängda. Så vi fick samlas vid vårt hus och skämmas lite. Men att vi misslyckades så fatalt på material som vi är vana vid ska vara för enkelt gjorde mig lycklig.

Ett sista ord, eller mer av ett tips: Om du spelar Dark Knight, använd inte ‘Plunge’ på de ‘adds’ som kommer från meteorerna under striden med Ozma. Åtminstone inte om de befinner sig ute i luften, utan mark under sig… Jag har ju inte gjort det själv, förstås, utan det är vad jag har hört. Och jag har absolut inte gjort det ett flertal gånger.

Aquapolis
Att något så simpelt kan vara så kul. Om jag skulle gissa så skulle jag nog säga att Aquapolis ligger långt upp på listan över det jag har spenderat tid på sedan patchen kom. Principen är så simpel och kanske inte låter sådär överdrivet engagerande när man förklarar det för någon, men jag kan inte sluta. Att få tag på en karta om dagen (något man bara får göra en gång var 18e timme) har nu blivit en av mina viktigaste dagliga sysslor, så att man har ett lager till nästa gång man drar ihop ett gäng för Aquapolis-äventyr.

Det är inte ens särskilt bra föremål som man hittar väl där inne. Lite materia, massa pengar, lite minions, material för crafting. Endast ett fåtal saker som inte går att få tag på annat håll. Men den där jakten på att komma ner till det sista rummet, den är beroendeframkallande. Hos var och en av oss har det växt fram diverse vidskepliga strategier och ritualer för att nästa dörr man öppnar ska leda en längre ner. Be för kistan, strö pengar omkring sig, slå tärning, flexa sin muskler, sjunga på Teamspeak, med mera. Desperationen är total.

final fantasy xiv revenge of the horde

Däremot så är det mer eller mindre bevisat att det inte är en simpel 50-50 chans på att komma vidare som man först trodde, det är lite högre än så. De drog antagligen slutsatsen att om det var för svårt så skulle folk inte ha tålamod nog. Men det får givetvis inte vara för lätt heller. Jag tycker de har hittat en bra balans på sannolikheten, den har åtminstone hållit mitt intresse vid liv. I skrivande stund har jag lyckats komma ner till sista rummet tio gånger, och det är på jag vet inte hur många kartor sedan patchen släpptes.

ffxiv revenge of the horde ps4

Och sedan väntar vi ju faktiskt ännu på Palace of the Dead som inte kommit ännu. Nu har vi till och med fått ett datum: 19 juli, då ska vi få bege oss ner i Issom-Har och se hur långt vi förmår att komma i djupet. Till dess får vi fortsätta brottas med gobliner och cykloper i Aquapolis!

Bilderna nedan blir större om ni klickar på dem.

ffxiv a realm reborn revenge of the horde ps4 ffxiv revenge of the horde ps4 ps3 ffxiv revenge of the horde 33

FFXIV: Färska bilder på Revenge of the Horde och info om Aquapolis, nytt PvP-läge, nya Anima-vapen med mera

Den 7 juni släpper Square Enix den stora uppdateringen Revenge of the Horde till sitt Final Fantasy XIV: A Realm Reborn. Det handlar om patch 3.3, och uppdateringen ger spelarna en mängd nya äventyr och prylar. För en vecka sedan släppte Square Enix en drös nya bilder, samt färsk information (och dessförinnan fick vi ytterligare detaljer), och nu levererar den japanska spelstudion nya uppgifter kring uppdateringen.

Längst ned hittar ni färska bilder från Revenge of the Horde, och nedan är en svensk översättning av det nya pressmeddelandet. Den nya information kretsar bland annat kring anima-vapen, den kommande raiden Aquapolis och det kommande PvP-läget.

Aquapolis
De som ofta besöker en av Eorzeas livliga pubbar har säkert hört berättelsen om en viss mästertjuv, som under sin långa, lysande karriär har lämnat oräkneliga samlare som svurit åt gudarna för sin otur. Även om berättelserna är underhållande, så avfärdar de flesta dem som en varningsfull sägen, och endast ett verktyg mot materiell girighet. Men om det finns ett korn av sanning inom dem – ifall det faktiskt fanns en tjuv som fyllde ett uråldrigt Aquapolis med oföreställbara rikedomar – kanske kartan i dina händer leder dig dit…

Anima-vapen
Även om det bara är en fråga om tid innan anima utvecklar sig till fullo, tror Ardashir att han kan snabba på processen. För detta ändamål reser han till Idyllshire för att leta efter en bekantskap – Ulan. En forskarkollega och entusiast för alla mystiska varelser, som har ägnat hela hennes liv åt att studera dem och deras metoder kring hur de förstärker och förbättrar sig själva. Kan hennes arbete vara nyckeln till att låsa upp animas fulla potential?

Sidoberättelser – Further Hildibrand Adventures
Inspektörsloggen: Lika uppfriskande som min vistelse var i skyn ovanför oss, lika glad är jag över att vara tillbaka på torra land. Självklart lämnade landningen mycket att önska –  precis som min faders nitiska ansträngningar till att plocka upp mig från snön – men under smärtsamma omständigheter njöt vi av slumpartade och konstiga möten. En god och sann ‘Gentle Dead Man,’ sedan länge flyttad från Ul’dahs sand, och Gigi, en lillgammal ung grabb som verkar ha blivit berövad av alla minnen. Några kanske avfärdar dessa händelser som ödets nycker, men om detta inte är början på något spektakulärt, är inte mitt namn Hildibrand Helidor Maximilian Manderville!

The Fields of Glory (Shatter)
Under influenserna av den mindre månen Dalamud, Nael Van Darnus, ambassadör av VIIth Legion, sökte upp och genomsökte Allagan-ruinerna i de östra höglanden av Coerthas. Hjälpt av kunskapen som hölls därinne reste han  jorden till humlen, och från denna upphöjda plats orkestrerade nästan White Raven förödelsen av Eorzea. Kvarlevorna från den galna planen smutsar fortfarande ned de frusna höglanden, liksom andra antika artefakter nu ligger under bar himmel. Även om krafterna är överens om att Naels data måste omhändertas, är de fortfarande oense om hur de administrerar regionen på bästa sätt, vilket uppmanar dem till att åberopa samma lagar som förvandlade Carteneau och Seal Rock till ett stridsfält. Där ord misslyckas talar vapnen.

Blomkrukor
Trött på att krypa över rabatterna i den heta solen? Men blomkrukor kan du nu använda frön och jord inuti din egendom för att skapa en vacker ny dekor. De nya oldrose-blommorna kan till och med blomma i olika färger! Oavsett om du dekorerar ett rum eller till och med ditt hår, kan du inte göra fel med detta nya sortiment av blommig inredning.

Palace of the Dead
I den underjordiska staden Gelmora, djupt inuti det glömda hörnet av Issom-Har, har tappra äventyrare upptäckt ingången till en labyrint-‘dungeon.’ Den som sätter foten innanför dess outhärdliga korridorer märker att deras kraft sugs ut av en oemotståndlig dimma, och upprepade turer har misslyckats med att kartlägga dess till synes föränderliga arkitektur. Efter att ha hört ruggiga sägner om spöklika invånare viskar lokalbefolkningen om ett ”Palace of the Dead,” och Wood Wailers söker nu assistans från äventyrare för att nysta upp de hemsökta hemligheterna.

Nedan ser ni de färska bilderna (som blir större om ni klickar på dem) från Revenge of the Horde.

final fantasy xiv revenge of the horde 9 final fantasy xiv revenge of the horde 8
final fantasy xiv revenge of the horde final fantasy xiv revenge of the horde 18 final fantasy xiv revenge of the horde 17 final fantasy xiv revenge of the horde 16 final fantasy xiv revenge of the horde 11 final fantasy xiv revenge of the horde 12 final fantasy xiv revenge of the horde 13 final fantasy xiv revenge of the horde 14 final fantasy xiv revenge of the horde 15 final fantasy xiv revenge of the horde 10 final fantasy xiv revenge of the horde 7 final fantasy xiv revenge of the horde 6 final fantasy xiv revenge of the horde 2 final fantasy xiv revenge of the horde 3 final fantasy xiv revenge of the horde 4 final fantasy xiv revenge of the horde 5

Lanseringstrailern för Final Fantasy XIV: Revenge of the Horde

Square Enix dundrar ut sin stora Final Fantasy XIV: A Realm Reborn-uppdatering Revenge of the Horde den 7 juni, och det handlar om patch 3.3. Det nya materialet presenteras i en färsk lanseringstrailer.

Igår bjöds vi på mer information kring Revenge of the Horde, och Square Enix laddade även med en kopiös mängd bilder från uppdateringen. Patchen kommer bland annat att utvidga upplevelsen med det nya ‘dungeon’-området Weeping City of Mhach, färska Beast Tribe-uppdrag och nya minions. Dessutom kommer Revenge of the Horde också att höja nivågränsen för alla som provar på trail-versionen till level 35.

Ni ser den färska lanseringstrailern nedan.

FFXIV: ny information kring Revenge of the Horde patch 3.3

I slutet av april avtäckte Square Enix nästa stora uppdatering för Final Fantasy XIV: A Realm Reborn. Titeln blir Revenge of the Horde, och det handlar om patch 3.3. Nu bjuder den japanska studion oss på mer information kring det kommande materialet.

Uppdateringen levereras med nytt stoff till berättelsen. I ett pressmeddelande (fritt översatt av undertecknad) kan vi läsa följande om materialet i Revenge of the Horde:

”Litany of Peace:

Konferensen som hölls vid Falcons Nest var avsedd att fira försoningen mellan människorna och drakarna. Men den mörka kvarliggande skuggan av Nidhogg, klädd i köttet av Azure Dragoon, tog tillfället i akt för att spilla blodet av sin egen sort – ett lägligt tillfälle att påminna Ishgards barn om att konflikten var långt ifrån över. I denna mörka timme ropade Nidhogg efter hämnd, och hans bröder höjde sina röster i en sista kör av Dragonsong War.

Chronicles of a New Era – The Warring Triad:

Spehiroth, fienden, var den första av Warring-triaden som vaknade, och föll för den kombinerade kraften av Scions of the Seventh Dawn. Dessa gudar av eld är dock inte det enda hotet du och din ensemble måste möta, eftersom att Garlean Empire och hennes lojala tjänare, Regula van Hydrus, fortfarande försöker skörda primala krafter. Ödet för denna stjärna kan mycket väl komma att ändras för alltid om de skulle lyckas…

Hullbreaker Isle (Hard):

Mistbeards gyllene, legendariska skattkista hittades aldrig på Hullbreaker Isle, till alla skattjägares förtret. Och precis som dimman hade dragit sig tillbaka för att avslöja ön, försvann de ambitiösa själarna för att söka berömmelse någon annanstans, vilket tillät Eynzhar Slafyrsyn att lämna in en tyst ansökan till Admiral Merlwyb om att få tillåtelse att bygga upp ett övningsfält för Maelstorm-rekryter. Stormmarsalken låter dig bli den första att möta denna uppsättning, eftersom att du kanske faller offer för öns skräckinjagande djur och Maelstroms-elit, och på så sätt höja deras mod. Kommer du att spöa stormofficerarna i en strid de sent ska glömma, eller kommer de att triumfera till slut och skrika ut att de har besegrat Warrior of Light?

Sohr Khai:

Majestätiskt och bortglömt, dess existerande oregistrerat i människans årsböcker, en plats som vilar ovan molnen så långt bort som Churning Mists sträcker sig. Denna skybärande prakt var en gång hem för Ratatoskr, syster till Hraesvelgr och Nidhogg, fram till de dödligas förräderi försäkrade om att stenarna aldrig mer skulle ringa under hennes klor. Drakarna kallade det för ”Sohr Khai,” ett sörjande förlåt för deras misslyckande att avleda hennes öde, och de tittade på med oändlig sorg när Ratatoskr blev mat för fåglar och bestar.

Rekommenderad utrustning:

Välj optimal utrustning för alla klasser och jobb med ett enkelt knapptryck! Ett ovärderligt verktyg för både nybörjare och veteraner.”

Final Fantasy XI gästspelar i A Realm Reborn

Square Enix släpper lös Final Fantasy XI-gästspelet i Final Fantasy XIV: A Realm Reborn idag, och det rör sig om betydligt mer än bara ett gäng nostalgiska prylar.

Bonusmaterialet kretsar kring Iroha som var en av protagonisterna i seriens elfte del, och spelaren kommer också att ”få höra” familjära namn som Selbina och Mhaura.

För att delta i uppdraget ska du bege dig till Drowning Wench där en NPC ger dig alla detaljer. Sedan får spelaren delta i en serie av FATEs där en skinande rustning ligger i slutpotten.

Eventet kommer att fortgå fram till och med den 31 december.

Final Fantasy XIV – de europeiska servarna är igång

Square Enix har släppt lös sina europeiska servrar till Final Fantasy XIV: A Realm Reborn. Detta innebär att äventyret i Eorzea får ett betydligt bättre flyt för oss än tidigare, och alla karaktärer har flyttats till de europeiska servrarna vilket betyder att du som spelare inte behöver göra något extra.

Final Fantasy XIV-producenten Naoki Yoshida har delat med sig av ett videomeddelande i samband med de nya servrarna, där han också säger att det är ett perfekt tillfälle att besöka Eorzea i och med den kommande 3.1-uppdateringen.