Recension: PGA Tour 2K21

Publicerad den av Tommy

När det kommer till golfspel har The Golf Club-serien stått ohotad sedan Electronic Arts lade ner sin golfsatsning efter Rory McIlroy PGA Tour 2015. Under utvecklingen av The Golf Club 2019 klev 2K Games in för att stötta utvecklarna HB Studios, men den gången märktes det inte särskilt mycket när det kom till själva slutprodukten. Nu har det gått två år sedan den förra delen i spelserien, och den här gången är det tydligt att 2K Games har varit med och putsat på PGA Tour 2K21.

Se gärna vår videorecension av PGA Tour 2K21 på vår Youtube-kanal SpelPaus.

The Golf Club-serien har alltid krävt väldigt mycket av spelaren, och när jag senast spelade The Golf Club 2019 hade jag oerhörda problem att avväga slagens styrka. Puttarna blev nästan alltid för hårt slagna, chipparna hamnade knappt på green och jag hade stora problem med att avväga hur hårt jag skulle slå. I PGA Tour 2K1 finns det betydligt bättre möjligheter att skräddarsy svårighetsgraden vilket gör att både nybörjare och golffantaster kan hitta den rätta nivån. Personligen vill jag exempelvis gärna se hur hårt jag behöver slå för att bollen ska hamna där jag vill ha den, och här har vi en mätare till hjälp som också kräver rätt tajming. Slagen är dessutom snabbare än tidigare, där vi drar klubban bakåt för att ge slaget kraft och sedan svingar framåt med hjälp av den högra styrspaken. För att få ett perfekt slag behöver vi också göra en så rak sving som möjligt samtidigt som den utförs lagom snabbt. Går det för snabbt eller för sakta kan bollen hamna på ett helt annat ställe än var vi vill ha den. Spelet på banan kan alltså vara precis så utmanande som vi vill att det ska vara, och de högre svårighetsgraderna krävs för vissa typer av onlinespel.

PGA-licensen som HB Studios knutit åt sig med hjälp av 2K Games ger oss tolv stycken verkliga golfproffs som Justin Thomas,  Cameron Champ och Bryson DeChambeau. Dessa är dock inte spelbara, utan agerar som motståndare och rivaler. Lyckas vi slå vår rival inom vissa områden, så som att ta oss igenom en turnering på färre slag, får vi diverse belöningar för att sedan ställas mot en ny rival. Vi hittar dessutom fler officiella banor än tidigare och karriärläget känns äkta även om jag i ärlighetens namn inte är inbiten i den verkliga versionen av sporten. Kommentatorerna har flertalet gånger gett mig tips, och själva inramningen känns intressant med en engagerad publik, lättnavigerade samt stilfulla menyer och annat smått och gott som får det att kännas som ett riktigt välputsat spel.

Den som verkligen vill komma in under ytan på PGA Tour 2K21 har många funktioner att leka med. Vi kan välja mellan olika sorters slag, bakåtskruvar för att få bollen att stanna kort efter nedslag (beroende på vilken klubba vi använder) och så vidare. Men tack vare de olika svårighetsgraderna är det inte något som bör skrämma bort spelare som inte är bevandrade inom sporten. Det finns helt enkelt något för alla typer av ”golfspelare” och den som exempelvis känner att hen alltid får för snabba svingar kan kalibrera detta i träningsläget. Det är ett helgjutet golfspel och det finns inte mycket som slår en spännande runda som avgörs på det sista hålet där varje slag är avgörande.

pga tour 2k21

Den visuella biten är inte fantastisk, men det känns mer detaljerat än föregångaren. Sedan har de tagit bort möjligheten till ”punch shot” av någon oförklarlig anledning. Annars har jag väldigt svårt att hitta några solfläckar – PGA Tour 2K21 är helt klart det bästa golfspelet som jag någonsin har spelat. HB Studios har dessutom förbättrat möjligheterna till att skapa egna banor vilket gör att vi kommer att ha otaliga timmar framför oss med ett stadigt flöde av spelarskapade banor som vi kan sätta tänderna i tillsammans med våra kompisar.

Fotnot: Vi fick en recensionskod av 2K Games som gjorde det möjligt för oss att spela PGA Tour 2K21 innan lanseringen. Detta påverkar inte vårt betyg eller omdöme.

Xbox Series X släpps i november

Publicerad den av Tommy

Microsoft bekräftar att de kommer att släppa Xbox Series X i november.

Varken Microsoft eller Sony har avslöjat lanseringsdatumen för respektive företags nästagenerationskonsol, men nu har Microsoft minskat vidden av sitt lanseringsfönster. I ett nytt inlägg på Xbox Wire kungör Microsoft att Xbox Series X kommer att släppas under november i år.

Detta framkommer i samband med att Microsoft berättar att Halo Infinite försenas till 2021 eftersom att de vill få tid till att polera actionäventyret extra innan det blir dags för spelets lansering.

Recension: Fairy Tale (PS4, Switch, PC)

Publicerad den av Tommy

Animen och mangan Fairy Tale har blivit spel, rollspel närmare bestämt, och vi blir bjudna på en färgglad resa som inkluderar turordningsbaserade strider, erfarenhetspoäng och en härlig atmosfär.

Jag har aldrig varit i kontakt med Fairy Tale tidigare, och som oinvigd av varumärket kastas jag direkt in i hetluften och får strida med ett gäng färgglada karaktärer. Det dröjer dock inte länge innan de hamnar i en djup sömn och de vaknar inte upp förrän sju år senare. För mig som inte har bekantat mig med varumärket tidigare blir det hela lite rörigt, men saker och ting lugnar snabbt ned sig och efter en kort stund myser jag verkligen tillsammans med den härliga ensemblen av personligheter. Berättelsen tar nämligen sin början nästan 100 animeavsnitt in i serien, men storyn blir betydligt mer förståelig snabbt.

Efter de inledande striderna (vilka jag ska berätta mer om lite senare) visar det sig att Fairy Tale, gillet som var det absolut största i hela Fiore-kungadömet, är på ruinens brant. Pengarna är slut, deras anseende är kört i botten och de är inte längre lika kraftiga som tidigare. De vill emellertid inte ge upp utan ger allt för att återfå sin forna glans och för spelaren betyder det att vi får bege oss ut på en mängd uppdrag. Förutom huvudberättelsen så kan vi höja gillets ranking genom att ta oss ann olika uppdrag och bygga ut basen. Detta gör att vi exempelvis kan handla fler prylar i butiken, men också höja procentandelen för mottagna erfarenhetspoäng av de karaktärer som inte följer med ut i strid. Uppdragen känns också intressanta till en början där vi ska ut och slåss mot fiender och monster samt samla in föremål. Tyvärr blir de repetitiva efter ett tag, men lyckligtvis kan vi då fokusera på huvudberättelsen.

Striderna är av klassisk JRPG-karaktär. Som jag tidigare berört är de turordningsbaserade och karaktärerna är placerade i ett sorts rutnät. Här är emellertid magierna av högsta vikt och vanliga attacker gör sällan någon märkbar skada. Varje magi har också ett mönster för vilka rutor av rutnätet som de har möjlighet att träffa, och vi hittar element som vatten och eld. Äventyret är dock i det enklaste laget, speciellt då jag till en början gör alla sidosysslor som finns tillgängliga. Vi ser också vilka attacker som fienderna är svaga emot, och det innebär att vi inte behöver tänka speciellt mycket när det kommer till våra strategier.

Med det sagt så är Fairy Tale knappast ett dåligt spel, tvärt om. Jag tycker verkligen om atmosfären, investerar mig i karaktärerna som är riktigt intressanta – speciellt när det interagerar med varandra. Det är inte det snyggaste spelet på marknaden rent tekniskt, men designen har en härlig charm. Ibland exponeras dock de kvinnliga karaktärernas kroppar på ett inte helt okej sätt, där kameran zoomar in på olika kroppsdelar. Det känns verkligen synd.

Fairy Tale är i det stora hela ett härligt japanskt rollspel där berättelsen engagerar mig som spelare och karaktärerna är intressanta. Jag som inte sett animen eller läst mangan blir också sugen att göra det, och för mig är det ett väldigt gott betyg. Trots solfläckarna blir jag väldigt sugen på att återvända till den här spelvärlden, och jag hade blivit riktigt glad om Gust och Koei Tecmo utannonserade en uppföljare.