En av decembers allra mest efterlängtade spel är här – Octopath Traveler 0 som fungerar som en prolog till seriens första del. Det är emellertid inte en liten spinoff, utan en JRPG-titel där vi blir lovade runt 100 timmar för att endast klara av huvuduppdragen.
I de tidigare huvuddelarna i serien fick vi åtta olika karaktärsberättelser att följa i respektive spel, men i Octopath Path Travler 0 är saker och ting annorlunda. Här får vi skapa vår egna huvudkaraktär, ge honom eller henne ett namn och bestämma om vi ska starta som en krigare, helare eller om vår protagonist ska ta ett annat startjobb. Dessutom får vi på sätt och vis följa en sammanflätad berättelse, och får möjlighet att rekrytera över 30 olika karaktärer till vårt team.
Allt är frid och fröjd i den lilla mysiga byn Wishvale och en festival hålls för att tända den blå flamman – en tradition som syftar till att skydda byn från mörka krafter. Livet ska dock aldrig bli sig likt då byn bränns ned och många av dess invånare faller offer och dör. Det är en ganska mörk start och det är intressant hur de lyckas förmedla känslor på ett starkt vis med hjälp av denna HD-2D-teknik som vi känner igen från tidigare delar i serien och remakes av spel som Dragon Quest I-III och Live a Live. Här får vi sedan välja om vi ska fokusera på att gå efter hämnd eller på att restaurera och bygga upp det lilla samhället Wishvale.
Det var något som jag hade lite farhågor kring inför releasen. Octopath Traveler 0 är en nyversion av mobilspelet Octopatch Traveler: Champions of the Continent, och det använder sig av samma berättelse – något som fungerar oerhört väl, men också att vi får möjlighet att bygga upp byn och få folk att flytta hit. Det fungerar emellertid alldeles utmärkt där vi samlar på oss material som trä, sten och metall när vi är ute i världen och sedan bygger hus, en lokal pub, en åker och så vidare – samtidigt som byns invånare hjälper till med allt möjligt. Om vi ordnar husrum till diverse personligheter ger de oss förmåner som mer erfarenhetspoäng ute i strid, material till vår by och en hel hög av andra saker som gör livet lättare. Bybyggandet är förhållandevis enkelt, inget som kräver att vi lägger ned en massa tid, men jag bryr mig om byborna och vill faktiskt bygga upp det som en gång raserats av en hemsk fiende.
Berättelsen är också riktigt bra, med spännande karaktärer och jag kommer snart att avsky några av spelets antagonister. Vi hittar ett gäng hemska personligheter som jag bara måste stoppa, och det gör vi förstås genom seriens turbaserade strider. Här kan vi ha fyra stridande personer i partyt – huvudkaraktären är alltid låst – men alla andra kan vi oftast byta ut. Sedan kan vi även plocka in fyra som ställer sig bakom de fyra andra hjältarna, och de hjälper till med att fylla på våra liv- och specialpoängsmätare – poäng som används till specialattacker och magier. Dessutom använder sig utvecklarna förstås av den omtyckta ”break”-mekaniken där fienderna har en sköld med ett visst antal poäng. Säg att den poängen exempelvis är fem, då behöver vi hitta dess svagheter – så som exempelvis svärdslag, en viss magi eller ett yxhugg och attackera med vapen och magier som utgör dess svagheter fem gånger för att skölden ska gå sönder. Här blir fienden sedan förlamad, och då kan vi braka lös med alla möjliga specialattacker. Vi har dessutom en poäng som kallas för BP och dessa samlar vi på oss under stridens gång – för att sedan få möjlighet att dela ut flera attacker av samma sort, eller braka loss med extra starka specialattacker.
Vi går förstås upp i nivå mer karaktärerna och det blir beroendeframkallande att levla upp dem, samla pengar till starkare utrustning, och även jobbpoäng som fördelas ut på nya förmågor. Det finns också flera spår av huvudberättelsen som jag var inne på tidigare, så som att återbygga byn eller fokusera på hämnd. Och jag har funderat kring om jag ska beskriva de antagonister som vi stöter på i spelet, men kommit fram till att det är lite av behållningen, att faktiskt få reda på vilken typ av svin de är. De kretsar däremot kring tre olika begär – makt, berömmelse och rikedom, och när vi gör något av dessa uppdrag ökar även våra egna parametrar inom dessa områden. Detta påverkar också när vi interagerar med olika karaktärer i världen och avgör bland annat om de är villiga att bosätta sig i vår by, om de vill ge oss saker eller går med på att sälja prylar till ett förmånligare pris. Vissa vill knappt berätta om vem de egentligen är om vi inte har nått en viss nivå inom ett kriterium av dessa.
Efter ett tag kan vi låsa upp nya jobb för vår huvudkaraktär, men tyvärr finns det inte någon möjlighet att låsa upp några typer av ”hemliga jobb”. Jag hade uppskattat om jag exempelvis hade låst upp en ny klass så som Paladin om jag till exempel hade levlat upp huvudkaraktären som både krigare och lagt energi på att hela mina lagkamrater. Protagonisten är också en tyst sådan (förutom vid vissa uttryck i strid), men lyckligtvis finns det en hel uppsjö av andra spännande karaktärer och några av dem kommer också med helt exklusiva jobb som gör att de blir riktigt intressanta att ta med sig i strid.
Det når inte riktigt samma standard rent grafiskt som Octopath Traveler 2, men det betyder inte att det inte är snyggt. Square Enix kan verkligen konsten att göra vacker 2D-HD-grafik, och jag får verkligen känslan av den där fantastiska mixen av de visuella bitarna från Super Nintend0, Sega Mega Drive och Sonys första PlayStation-konsol – inte alltid en smickrande beskrivning, men tillsammans blir det så galet snyggt när det förgylls av modern teknik. Det är också ett helt fantastiskt äventyr, och jag uppskattar att det är en sammansvetsad berättelse där jag får behålla de karaktärer som jag verkligen lägger tid på – där det inte styckas upp i olika karaktärsark som i de två tidigare Octopath Traveler-spelen, även om det också förstås har sin charm.
Octopath Traveler 0 är ett fantastiskt JRPG med mängder och åter mängder av innehåll som verkligen levererar.
Betyg: 9 av 10
Testat till PS5
Finns även till:
PS4
Xbox Series X/S
Nintendo Switch 2
Nintendo Switch
PC
X PLAY! ZINE 