Insomniac Games tar Ratchet & Clank in i den senaste generationen med en reboot av det klassiska Playstation 2-originalet. Undertecknad har recenserat det actionpackade plattformsäventyret och tagit reda på om den färska versionen är en värdig tolkning av originalet.
När Ratchet & Clank släpptes till Playstation 2 experimenterade Sony med ett gäng plattformshjältar för att hitta en rättmätig konkurrent till Nintendos skäggiga rörmokare. Idag har plattformsäventyr inte samma exponering i spelbranschen, och därför känns Insomniac Games nya reboot extra viktig för alla som ser tillbaka på de klassiska äventyren med goda minnen.
I slutet av april går biofilmen Ratchet & Clank upp på den vita duken, och den baserar sig på originalet, medan det nya Playstation 4-äventyret baserar sig på själva filmen. Vi får se videosekvenser som är tagna direkt från filmen, och resan är spetsad med nya moment för att knyta an till bioproduktionen. Rebooten är dock inte en nystart i samma anda som exempelvis Tomb Raider, utan utvecklarna har plockat frikostigt från Playstation 2-klassikern. Denna gång får vi emellertid uppleva äventyret i den galaktiska superhjälten kapten Qwarks synvinkel, och det är även han som för narrativet framåt som berättarröst.
Vi blir presenterade för ett klassiskt domedagsscenario om ondingar som vill ta över hela universum, och mitt i allt ihop stöter den håriga lombaxen Ratchet på roboten Clank och dem bildar direkt ett radarpar för att slåss mot en bättre framtid. Det är emellertid de karismatiska karaktärerna och dess snabba humor som bjuder på den storymässiga underhållningen, och den röda tråden får en betydligt mindre betydelse. Äventyret är även väl barnanpassat med svenska röster, och den som vill komma åt de engelska röstskådespelarna får ställa in språket i Playstation 4-konsolens inställningar.
Ratchet & Clank oerhört läckert, och Insomniac Games målar upp en ren fröjd för ögat med detaljrika världar som skapats med alla möjliga varma och kalla färger för att ge dem karaktär. Vi hittar banor med klassiska teman som is, lava och vatten, men de har sällan sett så pass inbjudande ut som nu. Trots att skärmen fylls av explosioner, skotteld och massor av fiender märkte jag inte av en enda dipp i bilduppdateringen. Himlen är också full av levande flygödlor och flygfarkoster som ger liv till de intressanta miljöerna, och äventyrslusten väcks direkt. Som tur är gömmer sig en drös hemligheter i vart och vartannat hörn, där vi kan samla guldskruvar för att låsa upp bonusmaterial som bland annat ger tillgång till nya färgskalor och kostymer. Dessutom hittar vi mängder av holokort som är populärt i universumet, och var gång vi fyllt en viss serie får vi olika fördelar som exempelvis mer skruvar (som fungerar som valuta) och mer raritanium.
Förutom att vi exempelvis kan köpa nya vapen med skruvarna så används raritaniumet till att uppgradera vapnen. Puffrorna är lika grandiosa som vi är vana vid i Insomniac Games spel, och vi känner igen dem från tidigare, men samtidigt som de är många till antalet så hittar jag en funktion för vartenda ett av dessa. Det är enkelt att hitta sina favoriter, och ju mer varje vapen används, ju starkare blir de och desto mer kan de uppgraderas. Vi hittar eldkastare, målsökande missiler och galenskaper som discokulan som får fienderna att börja skaka rumpa. Dessutom finner vi mängder av användbara prylar som ger oss möjlighet att ta oss till nya platser. När jag plötsligt kan andas obehindrat under vatten börjar jag att söka upp varenda vattenhål som jag tidigare inte kunde ta mig igenom, och när jag hittar magnetskor åker jag tillbaka till tidigare planeter – vilket i princip alltid är möjligt i denna öppna tolkning av originalet – för att leta efter gömda skatter.
Vi hittar även variation i själva spelmomenten, även om de flesta planeter låter oss pumpa fiender fulla med bly och ger oss plattformar att hoppa på. Ibland får vi bege oss upp i luften eller ut i rymden med Ratchets rymdskepp. De actionpackade luftstriderna ger äventyret en ytterligare tyngd, och ibland blir jag till och med lycklig när döden inträffar så att jag får spela om ett riktigt intressant scenario.
Jag har saknat den actionbetonade plattformsgenren och Insomniac Games gör så oerhört många rätt med Ratchet & Clank. Här får vi göra saker bara för att de är just underhållande, och vi får också lösa några småpussel emellan de actionfyllda dusterna. Bossarna bjuder på ren och skär spelglädje, och jag kommer att leva länge på denna mer öppna tolkning av Playstation 2-originalet.
Även om den stora massan av de västerländska konsumenterna aldrig har köpt Playstation Vita så är undertecknad väldigt fäst vid konsolen. Därför är det en positiv överraskning att den förra veckans mest lästa nyhet här på PlayZine handlar om Kamigokuto: Mary Skelter.
X PLAY! ZINE 