Recension: Dungeons & Dragons: Dark Alliance

Dungeons & Dragons må vara synonymt med tärningar och dialog, men i Dark Alliance handlar det om direkt action och strider med troll och annat otyg tillsammans med vänner och annat folk över nätet.

I Dark Alliance får vi följa en grupp legendariska äventyrare ledda av Drizzt Do’urden för att söka efter ett magisk föremål ”the Shard”, men de är inte ensamma. De får kriga mot ondsinta arméer och monster som också är ute efter kraften i ”the Shard”. Berättelsen ligger och puttrar lite i bakgrunden, och vi får kika på några trevliga filmsekvenser. Storyn stjäl aldrig fokuset från actionmomenten, men det är ändå ett trevligt inslag där berättelsen tar vid efter R.A. Salvatores roman The Crystal Shard, den första romanen i Icewind Dale-trilogin.

Dark Alliance kan spelas på egen hand, men det är uppbyggt kring coop där vi får samarbeta med andra för att ta oss ann farorna som spelet har att erbjuda samtidigt som vi letar efter skatter. Jag börjar med att spela som dvärgen Bruenor Battlehammer, lär mig nya förmågor som möjligheten att rulla genom fiendeanstormningarna, men blir snart överrumplad från alla håll av fienden eftersom att jag inte kunde låta bli att välja en tuffare svårighetsgrad av lockelsen av mer loot. När jag istället väljer att bege mig ut på äventyr i grupp med andra öppnar sig nya möjligheter. Det blir inte bara lättare att slåss mot fienden i och med att de blir upptagna med att slåss med andra kämpar i mitt legendariska kämparband, utan vi kan också utföra specialattacker som endast kan utföras i grupp.

Det allra roligaste har man förstås om man spelar med tre andra kompisar, och om alla karaktärer ligger på samma level. Då blir det även en form av tävling där den som lyckats bäst under varje scenario utses som vinnare. Tävlingsinstinkten triggas ordentligt, och när man sedan belönas med diverse loot – så som bättre vapen, utrustning och annat smått och gott som bland annat behövs för att göra uppgraderingar av sin utrustning, så är det riktigt triggande att fortsätta – ”bara ett scenario till” blir oftast tre eller fyra.

Vi kan dock inte använda de nya prylarna på en gång som de hittas i en skattkista, utan vi behöver ta oss igenom uppdraget och ut i en hubbvärld först. Det är lite synd, speciellt då man tappar all loot om man tvingas stänga av mitt under ett uppdrag. Vid ett tillfälle krävde spelet en uppdatering precis efter ett scenario, och då försvann alla framgångar från just det uppdraget. Surt sa räven. Men när jag får möjlighet att lära mig nya attacker och förmågor och får den där utrustningen som jag kämpat för, känns det riktigt bra. När vi sedan får använda våra nya prylar mot fienderna och framförallt spelets riktigt finurliga bossar är det väldigt underhållande.

Men de buggar som det tisslats och tasslats om har jag förskonats från. Det kan bero på diverse uppdateringar, eller så har jag haft en riktig tur. Visst, kameran lägger sig inte alltid på bästa sätt när jag låser mig på en fiende, och ibland kan det vara svårt att få in träffarna. Men vips har jag använt mig av min ultimata kraft, gjort en riktigt kraftig snurrattack, och allt känns på något sätt riktigt bra igen.

De grafiska aspekterna är inte något som kommer att vinna några priser, och designen är ganska intetsägande där det känns som att mycket är sig likt. Spelmekaniken är ganska oslipad, men det är ändå ett underhållande spel för oss som tycker om att äventyra med våra vänner. Det är i samarbetsläget som Dark Alliance är som allra bäst, och jag skulle verkligen vilja se en regelrätt uppföljare framöver.