Konami firar 20-årsjubileum för sin Pro Evolution Soccer-serie, och mycket har hänt under åren. Vi tar reda på om Pro Evolution Soccer 2016 är värt att firas.
Pro Evolution Soccer-serien har inte varit synonymt med några visuella mästerverk, men årets upplaga är betydligt snyggare än tidigare år. Spelarna liknar inte bara sina verkliga förlagor, utan även animationerna och de flesta rörelserna känns smidiga och verklighetstrogna. Dessutom sitter inte bollen som fastklistrad vid fötterna som vi blivit vana vid, utan den har sitt egna rörelsemönster, och det ger såklart inte bara ett naturligare utseende.
Det krävdes ett gäng matcher innan jag blev varm i kläderna, och efter att jag förlorat min första onlinematch med 6-9 tyckte jag att målvakterna inte hade gjort mycket rätt mellan stolparna. Efter några omgångar blir det emellertid klart att det var mitt och min motståndares försvarsspel som behövde en rejäl förbättring, samtidigt som spelets små finesser börjar göra sig synliga. I Fifa-serien är domarna exempelvis väldigt benägna att blåsa vid de flesta hårda närkamper (förutom när vi drar motståndarna i tröjan ett par gånger,) men här får vi ett betydligt mer fysiskt spel. Tankarna förs direkt till engelska Premier League där mer hårda tilltag tillåts, och det är inte alltid som ett snyggt spel avgör matcherna – det blir vad du gör det till.

En av de allra bästa aspekterna med Pro Evolution Soccer 2016 är att medspelarna, utan boll, tar rejäla löpningar. Det är något jag har efterfrågat väldigt länge, och det är konstigt att vi har fått vänta så pass länge på en sådan, egentligen enkel funktion. Förutom att de löpande spelarna drar med sig någon eller ett par motståndare är det alltid lika belönande att slå den perfekt tajmade passningen som leder till ett friläge, eller sätter ett ordentligt tryck på försvararna.
En härlig ingrediens är att vi kan förändra lagets formation utefter hur matchen ser ut – där vi exempelvis kan börja med 4-4-2 vid start, för att sedan gå över automatiskt till 3-4-3 när vi vinner boll, och sedan gå till 4-5-1 när det är dags att försvara. Menyerna är dock bökiga att bläddra igenom, och gränssnittet känns aldrig särskilt användarvänligt. Pro Evolution Soccer 2016 når inte alltid upp till nivå när det kommer till aspekterna som inte handlar om själva spelet på planen. Spelaruppställningarna är föråldrade, och i skrivande stund vaktar Petr Chech fortfarande målet för sin gamla klubb Chelsea medan Robin Van Persie spelar i Manchester United-tröjan. Dessutom är de tillgängliga lagen och spelarna betydligt färre än till konkurrenten Fifa 16.
I MyClub-läget (Konamis svar på FUT) är det alltid spännande att skicka ut en talangscout för att signa en ny spelare (som sker genom en typ av lottning) och jag har lagt många givande timmar på att forma ett fotbollslag med rätt kemi, för att få en bra kombination av spelare som antingen är snabba och tekniska, eller starka och säkra i sitt spel. Även om vi kan köpa ingame-valuta för riktiga pengar går det att tjäna tillräckligt med kosing i spelet för att kunna presentera ett konkurrenskraftigt lag, och jag får aldrig känslan av att känna mig påtvingad några extrautgifter. Istället har jag tjänar pengar utefter prestationerna på planen.

Vi får inte bara en fotbollssimulator med kompetenta fotbollsspelare som gör vad de ska även utan boll, för när Pro Evolution Soccer 2016 exploderar går det också fort. En match kan svänga både en, två och tre gånger där glädje och frustration flyger upp och ned beroende på slutresultatet. Pro Evolution Soccer 2016 andas ändå fotboll, även om spelarna får en injektion av extra adrenalin då och då. Samtidigt gör målvakterna oftast vad de ska på förstabollen, men en och annan riktigt enkel retur slinker in. Någon gång har målvakten dessutom sparkat in bollen i sitt egna mål, och en och annan konstighet har inträffat under de mängder av timmar som jag tillbringat med Konamis digitala fotboll.
Trots bristerna råder det inte någon tvekan om att Konami har tagit tillbaka kronan som kungen på fotbollsplanen. Det är snyggt, snabbt och matchen på planen blir precis vad du och dina motståndare gör det till.
