Recension: Lego Horizon Adventures

Lego Horizon Adventures vänder upp och ned på allt som vi trodde att vi visste om Lego-spel, men samtidigt känns det härligt bekant. Guerilla Games – med hjälp av Studio Gobo – har utvecklat en helt fantastiskt färgglad Lego-version av Aloys första äventyr.

Efter att nyligen ha spelat igenom Horizon Zero Dawn Remastered (läs gärna recensionen) är det riktigt härligt att hoppa in i en mer gladlynt tolkning av äventyret. Det är så härligt humoristiskt och lätt att tycka om även för de som inte har spelat originalet – exempelvis en yngre publik som inte har åldern inne ännu.

Resan startar såklart där Aloy har växt upp med Rost och tränar för att göra sig redo för att bege sig ut i den metalldinosauriefyllda världen och försöka finna svar som vem hennes mor är. Karaktärsgalleriet förgylls med röster av väldigt skickliga röstskådespelare och humorn träffar precis rätt. Atmosfären är så tät att man nästan kan skära igenom den med en kniv med sina fantastiska miljöer där vi bland annat får ta oss genom djungel, stekhet öken och självfallet in i högteknologiska ”grottor”. Den spännande premissen från originalet är givetvis kvar, där folket nu lever i en sorts förhistorisk realitet där teknologiska hemligheter ligger i urgamla ruiner.

Vi styr Aloy och hennes vänner i en isometrisk tredjepersonsvy och när jag tar mig igenom ett vinterklätt Lego-landskap där dimman ser så härligt snygg ut gömmer jag mig snart i högt gräs. Står en ny typ av fiende för motståndet försöker jag ta mig nära oupptäckt och scanna fienden för att hitta dess svaga punkter innan jag ger mig in i strid. Snart dundrar det emellertid loss ordentligt där jag möter ett helt gäng av fiender och spelmekaniken med Aloy fungerar nästan som en ‘twin-stick-shooter’ där jag skjuter pilar mot alla robotdinosaurier och kultmedlemmar som attackerar mig. Jag lär mig snart fiendens attackmönster, aktar mig för AOE (röda markeringar som visar var fienden snart kommer att attackera) och det blir utmanande på den normala svårighetsgraden.

Om hälsomätaren – som gestaltas som hjärtan – töms helt dör vi såklart och möts av en kort laddningsskärm som förkunnar lite retligt att jag kan sänka svårighetsgraden. Men vi får helt enkelt spela om det senaste scenariot från början, vilket jag uppskattar. I många tidigare Lego-spel ”spawnar” karaktärerna direkt och vi får fortsätta därifrån vi var, men här har vi något att förlora. Det är något som jag verkligen uppskattar.

Det finns inte några direkta pussel förutom att exempelvis hämta behållare fyllda av el för att ge ström åt olika typer av plattformar och dörrar. Utanför striderna har vi några lugna moment där vi kan hämta andan, följa silvermynt som leder oss till skattkistor som ofta innehåller en större dos Legomynt – men även olika specialvapen och prylar. Det är i den mysiga världen, den roliga berättelsen och framförallt i striderna som Lego Horizon Adventure levererar och vi kan hitta allt från pilar som fryser fiender till snubbeltråd som fångar upp både små och stora robotar och kultmedlemmar.

Aloy är emellertid inte den enda karaktär som vi kan spela som, och även om ni kanske har sett några av dessa spelbara personligheter från Horizon Zero Dawn på nätet, så är det något som jag själv uppskattade att få överraskas av när de blev tillgängliga. Det gör att vi får en extra dos variation i actionmomenten, även om jag är svag för Aloy och hennes fantastiska pilbåge.

Hubbvärlden är magisk där vi kan utsmycka den med alla möjliga saker som vi låser upp – något jag tyckte kändes lite onödigt till en början. När jag får tillgång till fler områden och byn växer till ett relativt ordentligt samhälle så hade jag emellertid en riktigt bra tid även utanför uppdragen. Här hittar vi också roliga inslag där vi bland annat kan kasta in bybor i en sorts kanon och se de skjutas iväg. Sen finns det en anslagstavla som bjuder på en massa olika utmaningar. Det kan handla om att spela igenom ett uppdrag (eller en bana i ‘freeplay’) med en viss karaktär, eller att vi ska elchocka ihjäl ett visst antal fiender med en viss typ av kläder eller rättare sagt cosplays. Vad sägs om att möta en jättedinosaurierobot iförd en korvkostym?

Det är så himla mysigt och känns verkligen som ett spel signerat PlayStation Studios med så mycket kvalitet. Bosstriderna är oerhört roliga att möta och vi får också en beroendeframkallande känsla med allt vi kan levla upp. Det finns inte en massa färdighetsträd att ta hänsyn till, utan de olika karaktärerna har förutbestämda uppgraderingar för varje level – vilket känns rätt skönt. Fokus ligger på de underhållande striderna och själva spelupplevelsen, men vi kan lägga pengar på att exempelvis göra mer skada när vi är gömda i gräset, hitta specialprylar oftare eller att effekter från eldattacker sitter i längre.

Trots att det är två ganska olika spel så förs mina tankar till Astro Bot. Det är så otroligt kul med spel som är så härliga att spela där gameplayet får det stora fokuset, och att all mekanik inkluderas för att det ska vara kul att spela. Lego Horizon Adventures är helt klart det mest gjutna och fantastiska Lego-spel jag har spelat och det blir inte sämre av att vi kan njuta av det tillsammans med en vän i soffan eller över nätet.

Betyg: 9 av 10
Testat till PS5
Finns även till:
Nintendo Switch
PC