Precis som Activision lovade, så visades Call of Duty: Infinite Warfare-kampanjen upp under natten när Sony höll sin presskonferens på E3. En ordentlig trailer på knappt åtta minuter visar actionpackade rymdstrider.
Call of Duty: Infinite Warfare släpps den 4 november, och ni ser den nya videon nedan.
Vi har fått en och annan hint om att Sony ämnar att ta tillbaka Crash Bandicoot till rampljuset, men Sonys Adam Boyes tonade ned förväntningarna med att berätta att rättigheterna fortfarande ägs av Activision. Nu utannonseras emellertid tre stycken remasters som är på väg till Playstation 4.
Crash Bandicoot, Crash Bandicoot 2 och Crash Bandicoot Warped kommer att få en renovering, men vi har fortfarande inte något utannonserat släppdatum för titlarna.
Igår avtäcktes den kommande Destiny-expansionen Rise of Iron officiellt efter en rad av läckor, och nu visar de upp tilläggspaketets förbokningsbonus i en ny video.
Alla som bokar Rise of Iron får som bekant tillgång till en nydesignad version av spelets maffigaste raketkastare från år ett, nu kallad för Iron Gjallarhorn. Vapnet blir tillgängligt efter att ett visst uppdrag är avklarat i expansionen.
Rise of Iron släpps den 20 september, och ni ser den nya videon nedan.
Det har florerat många läckor kring Destinys kommande expansion, och ryktesvågen började spridas i maj när titeln avslöjades – Rise of Iron. Nu har tilläggspaketet emellertid avtäckts officiellt.
Rise of Iron kommer bland annat att erbjuda nya äventyr på jorden med ett färskt område som kallas för The Plaguelands, och spelarna kommer att kunna se fram emot en ny raid för sex personer samt en ny strike för tre spelare. Dessutom inkluderar paketet också ny utrustning, nya vapen, fler uppdrag, nytt multiplayer-läge samt färska kartor, högre light-level och en ny muterad fiendefraktion.
Alla som förhandsbokar kommer att få en specialversion av spelets mest eftertraktade raketkastare, och den nya varianten kallas för Iron Gjallarhorn.
Rise of Iron släpps den 20 september, och nedan kan ni kika på den färska trailern i betydligt bättre kvalité än den version som läckte tidigare idag.
För en liten stund sedan rapporterade vi om att släppdatumet för den kommande Destiny-expansionen läckt via spelets officiella hemsida. Trots att tilläggspaketet inte har blivit namngivet officiellt, lär det heta Rise of Iron, och nu har trailern också dykt upp på nätet.
Rise of Iron-videon läckte via en Snapchat-annons som en Reddit-användare fick syn på och lyckades fånga upp. Videon visar bland annat upp nya områden, ny utrustning, färska vapen och en ny fiendefraktion. Dessutom gör raketkastaren Gjallarhorn comeback i ny form och kallas nu för Iron Gjallarhorn, vilken blir tillgänglig för alla som förhandsbokar expansionen.
Rise of Iron släpps den 20 september, och här kommer trailern.
För ett par veckor sedan läckte information ut som berättade att nästa Destiny-expansion kommer att heta Rise of Iron, och tilläggspaketet ska enligt uppgift bland annat innehålla en ny raid.
Vi förutsatte att Activisions stora utannonsering skulle komma under E3, men nu berättar företaget att de ämnar att presentera Bungies kommande Destiny-expansion den 9 juni.
Avtäckningen kommer att ske på Bungies Twitch-kanal klockan 19.00 svensk tid. Är du taggad, och kommer du att bänka dig framför uppvisningen av vad som troligen heter Rise of Iron?
Superskurkarna Shredder och Krang är tillbaka med ondsinta planer, och de muterade sköldpaddstonåringarna får hjälp av Splinter och April för att stoppa deras visioner. Patinum Games har mixat gammalt och nytt för att ge oss deras version av Teenage Mutant Ninja Turtles.
Turtles var en av mina favoritserier under barndomen och jag ägnade många timmar framför tv-produktionen, läste serietidningen om de häftiga sköldpaddornas äventyr och självfallet hade jag ett lekrum som var fullt av ninjaturtlar i plast. Därför förberedde jag mig på en riktig nostalgifest när Activision levererade Teenage Mutant Ninja Turtles: Mutants in Manhattan.
Precis som med Platinum Games Transformers: Devastation (läs gärna recensionen) lovar studion ett arkadliknande upplägg med snabb action och enkla, men intressanta spelmekaniska redskap. Fokus ligger emellertid mer på att ta ut fienderna med sköldpaddornas ninjakunskaper, än ren skotteld – även om spelaren kan sätta sig i kanontorn och sula kaststjärnor på fotsoldater och ärthjärnor som Bebop – seriens muterade svin. Turtlarna kan utnyttja sina ninjutsu-egenskaper under striderna, och vi hittar en repertoar som bland annat gör oss kvickare, oövervinnerliga och delar ut däng i olika former. Bröderna har också varsin unik förmåga, men det är här som jag börjar ana att allt inte riktigt är som det ska.
Leonardos specialförmåga ger oss möjligheten att sega ned tiden ordentligt, och detta blir förstås användbart vid flera tillfällen. Men, när det kommer till de andra sköldpaddsninjorna lyser Platinum Games kreativa sida med sin frånvaro. Donatello kan visserligen slänga iväg pizzor till hela gänget för att ge dem mer liv, men poängen som ”exklusiv specialare” försvinner när vi lika gärna kan använda oss av en ninjutsuegenskap som placerar ut ett läkande fält. Varje specialare – oavsett om det rör sig om en exklusiv förmåga eller ej – kräver också en viss tid för att laddas upp igen, men Michelangelo kan ta en genväg genom att plocka fram pom poms och hurra som en cheerleader. Förmågorna uppfyller en viss funktion, men de är föga något som får oss att slåss om favoritsköldpaddan (den som spelar själv kan växla fritt mellan Turtlarna) inför coop-äventyr online.
Varningsklockorna börjar dock att ringa ännu högre när vi får lägga blicken på stridsfältet, och möter trötta fotsoldater som gärna tar emot spö utan att bjuda på motstånd. Banorna är generiska, och trots att äventyret är väldigt kort återanvänder Platinum Games områden och texturer som stinker tristess. I samband med att bröderna ska desarmera ett gäng bomber ploppar en och annan illasinnad motståndare upp i närheten, men de verkar inte riktigt förstå varför de är där. Fienderna är i mångt och mycket väldigt tråkiga, och det är först när vi stöter på spelets bossar som det intressanta stridssystemet får bekänna färg.
Platinum Games berättar att de ägnat tid åt att se både på den klassiska serien, och den nyare adaptionen från Nickelodeon, samt att de spelat äventyren till Nintendos 8-bitare. Däremot lyser alla nostalgikänslor med sin frånvaro i Teenage Mutant Ninja Turtles: Mutants in Manhattan. Varje scenario handlar om att leta upp någon, eller några ondingar, och sedan ge dem stryk, samtidigt som studion bakat in en hel del klantskallehumor.
Vi får bland annat piska rumpa med Bebop och Rocksteady, och spelet överraskar aldrig med vilken av seriens ikoner som väntar i slutet av en bana. Redan från start får vi veta i vilken ordning vi kommer att få spöa bossarna, men det arkadliknande upplägget stör mig inte. Istället är det utförandet, där Platinum Games inte har visat prov på några idéer för vägarna fram till den tuffare utmaningen i slutet av varje level. Trots att vi får klättra på en och annan skyskrapa i Manhattan, och glida omkring i luften, hittar jag sällan någon underhållning innan slutstriden uppenbarar sig. Jag bara väntar på att en armé av fotsoldater ska komma i en samlad attack, för att få använda de ninjutsu-egenskaper som är ämnade för att ge sig på flera fiender på en gång – men anstormningen kommer i princip aldrig.
Efter ett tag blir även bosstriderna relativt upprepande procedurer, där röda markeringar lyser upp marken för att visa var jag inte bör vara när fienden avlossar en stark attack. Slå, kasta dig undan – upprepa. Någon gång glimmar fighterna till, och den som spelar online kan tajma sina attacker tillsammans med medspelarna för att utföra diverse combos som bland annat kan få motståndarna att stanna upp och börja dansa.
Under den sista timmen av Teenage Mutant Ninja Turtles: Mutants in Manhattan rycker äventyret upp näsan över vattenytan och bjuder på några välkomna överraskningar. Helt plötsligt blir det intressanta att uppgradera specialförmågorna och prylar som sköldpaddorna kan bära med sig för att förbättra ett antal olika attribut. Sluttexterna börjar emellertid rulla kort efter att underhållningen kommer, och ingenting lockar mig till att återvända till någon av banorna.
Även om Shredder inte lyckas göra någon sköldpaddssoppa denna gång heller så är det precis vad Platinum Games har gjort. Studion har haft väldigt lite respekt för varumärket, och presenterat en medioker upplevelse som borde ha fått betydligt mera kärlek.
Fotnot: Vi har fått recensionsexemplaret av Activision.
Nedan ser ni lanseringstrailern för Teenage Mutant Ninja Turtles: Mutants in Manhattan som släpptes för en vecka sedan.
Inför släppet av Overwatch producerade Activision Blizzard ett gäng ”kolossala samlarfigurer” av några karaktärer från förstapersonsskjutaren, och placerade ut dem på olika platser i världen. Nu har studion släppt en video som visar hur de skapades.
Skulle du vilja se mindre versioner av dessa i butik?
Ni ser videon nedan.
Teenage Mutant Ninja Turtles: Mutants in Manhattan levererar ett gäng gladlynta ninjasköldpaddor som den muterade råttan Splinter vakar över. Tillsammans med nyhetsreportern April ställs de mot Shredders styrkor, och undertecknad har bankat en och annan fotsoldat samt fått stryk av min favoritskurk från barndomen – Rocksteady.
Bakom Teenage Mutant Ninja Turtles: Mutants in Manhattan står Platinum Games, och de har fått uppgiften att gestalta Nickelodeons serie och leverera en upplevelse i stil med studions Transformers: Devastation (läs gärna recensionen). Efter mina första stapplande steg i Manhattan är jag både intresserad och skeptisk på samma gång.
Under den obligatoriska, men alltid lika tråkiga, tutorial-proceduren får vi lära oss att sula kaststjärnor, ta ut motståndare i smyg och använda oss av en speciell manick som gör det möjligt att lokalisera mål och fiender. Sedan blir vi introducerade för spelets hittills intressantaste ingrediens, och det handlar om sköldpaddornas ninjutsu-förmågor. Vare sig det handlar om att stanna upp tiden med Leonardo, eller dansa som en cheerleader med Michelangelo och hans pom poms, så kan de användas för att vända striderna till spelarens fördel. Ninjutsu-egenskaperna inkluderar också starka kombinationsattacker, och den som spelar online får en extra morot till att koppla in ett headset. Här får medspelarna axla varsin sköldpadda, och två spelare kan utföra en sammanslagen attack genom att tajma anfallet samtidigt. Efter varje avklarad bana delas också poäng ut, och dessa kan bland annat användas till att förstärka och skaffa nya ninjutsu-egenskaper.
Den som spelar ensam kan växla mellan de olika sköldpaddorna närsomhelst, och små ikoner visar tydligt vilka av karaktärernas ninjutsu-förmågor som är redo att användas. Detta ger en varierad spelupplevelse, och i de mest hektiska striderna blir det oerhört kaotiskt. Fördelen är förstås att spelaren kan planera sina anfall i detalj, men samarbetsupplevelsen i coop-läget ger definitivt mycket mer underhållningsvärde när man ingår i ett team som utnyttjar varandras fördelar till max.
Förutom ninjutsu-förmågorna handlar det om att banka på två knappar – en för hårdare, och en för snabbare attacker – och skydda samt kasta sig undan från fiendens attacker. Tyvärr presenteras de inledande två banorna i generiska och rätt trista miljöer. När jag springer, och glider på räcken genom Manhattan är varje gata den andra lik, och trots att sköldpaddorna kan klättra på väggar och hitta gömda platser med hemligheter känns spelvärlden aldrig riktigt spännande. Dessutom har inledningen bjudit på alldeles för få fiender, och när ‘Turtlarna’ ska skydda en pizzakiosk under den andra banan blir jag förvånad över bristen på motstånd. Istället bli det bara en lång väntan på att en klocka ska ticka ned till noll, medan en och annan fotsoldat faller till marken efter några svärdshugg från Leonardo.
Under mitt första spelpass med Teenage Mutant Ninja Turtles: Mutants in Manhattan hann jag emellertid med två intressanta bosstrider. Efter att ha jagat ikapp Bebop visar spelet prov på utmaning, där en och annan sköldpadda får bita i gräset, eller rättare sagt pizzan. När någon av tonåringarna i ninjagänget får slut på energi hamnar de i ett pizzarum, och när de fått i sig tillräckligt mycket av den flottiga kosten kommer de tillbaka ut på stridsfältet.
Bossarna kräver samarbete mellan de fyra sköldpaddorna, och detta blir extra intressant över nätet där en samspelt grupp får striderna att kännas flytande som ett rinnande vatten. Medan Michelangelo boostar resterande slagsmålsskämpars attribut, stannar Leonardo tiden, vilket definitivt gynnar Rafaels specialförmåga som låter honom flyga fram över golvet. Samtidigt gäller det att förutse bossens attacker, och under min fight med Rocksteady kläddes golvet med röd färg som indikerade var nästa anfall skulle komma.
Tyvärr levererar inte det första spelpasset den nostalgikick jag hade hoppats på. Platinum Games har gett oss sin egna personliga tolkning av Turtles-universumet, men jag känner inte ens igen April. Dessutom presenteras överspelad klantskallehumor med allas vår Michelangelo i spetsen, och krystade sekvenser som är avsedda för en väldigt ung publik.
Teenage Mutant Ninja Turtles: Mutants in Manhattan lämnar ett tudelat första intryck, där spelmekaniken definitivt finns där, men de första uppdragen har varit energilösa och intetsägande. Som tur är har två bossfighter livat upp stämningen.
Recensionen för Teenage Mutant Ninja Turtles: Mutants in Manhattan publiceras under nästa vecka.
Fotnot: Vi har fått recensionsexemplaret av Activision.
Nedan ser ni lanseringstrailern för Teenage Mutant Ninja Turtles: Mutants in Manhattan som släpptes för några dagar sedan.
Blizzard släppte sitt Overwatch för några dagar sedan, och servrarna öppnades 00.00 brittisk tid natten mot den 24 maj. Detta gjorde att Gamestop fick tillåtelse att sälja spelet dagarna före laseringen, och under företagets kvartalsrapport berättar de att Overwatch överträffat alla försäljningsmässiga förväntningar.
”Overwatch överträffade våra förväntningar, och det var en väldigt stark lansering för oss,” berättar Gamestop-chefen Tony Bartel.
Bartel berömmer också Activision Blizzard för att ha tillåtit dem att sälja fysiska exemplar av Overwatch innan spelets servrar öppnade och kallade det för ett ”progressivt steg framåt.” Gamestop fick möjlighet att börja sälja actionrökaren två dagar innan den riktiga lanseringen, och Bartel säger att det resulterade i att spelet sålde ”en bra bit över våra förväntningar.”
Gamestops internationella VD Michael Mauler lade till att Overwatch sålde bra i alla delar av världen där företaget huserar, och att det gick bäst i de länder där nedladdningshastigheten generellt är låg.
X PLAY! ZINE 