Life is Strange slog undan fötterna på mig när det släpptes under 2015 och vi fick ett äventyr som var en redig berg-och-dalbana i känslor. Det hade det mesta i ett atmosfäriskt äventyr, en otroligt varm kompisrelation som där vi fick följa med Max och Chloe som var varandras direkta motpoler – men som kompletterade varandra så bra. Vi som spelare fick inte bara vara med och följa berättelsen, utan vi fick ta otroligt tuffa beslut som kom att påverka händelserna och det mynnade ut i en av de starkaste spelupplevelser som jag någonsin upplevt. Sedan dess har vi fått uppföljare med både nya karaktärer och personligheter samtidigt som Max gav sig ut på ett annat äventyr i Life is Strange: Double Exposure – och detta är den spännande fortsättningen.
Personligen spelade jag aldrig Double Exposure, men det gör inte så mycket då jag får en kortare sammanfattning av händelserna i Deck Nines föregångare. Direkt ställs jag inför tuffa val som kommer att påverka berättelsen, jag får göra några riktigt svåra val gällande viktiga nyckelmoment i föregångarna. Det testar min moraliska kompass ordentligt, och minnena och känslorna från originalet kommer som en chockvåg över mig. Jag måste säga att jag verkligen uppskattar Life is Strange: Reunion även om jag aldrig spelade föregångaren, men om du har missat Life is Strange från 2015 bör du definitivt spela det först – inte minst för din skull om du uppskattar en riktigt känslomässig storm och ett spel som verkligen är skapat med hjärta.
Max Caulfield är en fotograf på väg framåt i karriären och efter en helg på annan ort återvänder hon till det universitet där hon nu är lärare inom fotografi. Till sin fasa kommer hon till en skola i lågor och elden medför inte bara materiella skador utan skördar människooffer. Här tar hon fasta på sin förmåga att resa i tiden och genom ett foto åker hon tillbaka några dagar innan branden för att försöka sätta stopp för denna hemska katastrof.
Här startar en form av detektivarbete, vi behöver förstås ta reda på vad som orsakar branden för att kunna sätta stopp för den och samtidigt får vi återigen vårda våra relationer genom olika sorters dialogval. Är vi inte nöjda med utgången kan vi förstås använda Max förmåga att spola tillbaka tiden en liten bit, och säga något helt annat. Detta kan vi givetvis använda på andra sätt också på ett finurligt sätt och även om det aldrig blir svårt att ta sig framåt skapas en illusion av att det är vi som löser problemen som Max och Chloe ställs inför.
Chloe är nämligen också en spelbar karaktär i Life is Strange: Reunion och att återigen få se de sammanstråla efter originalet och prologen Befor the Storm är en ren fröjd. Max är den mer eftertänksamma personen medan Chloe är häftigt punkig och ger ”inte ett skit” för vad någon annan tänker och tycker. Hon är rak och verkligen en störtskön karaktär där vi får gå en form av duell i dialogform mot folk. Går vi vinnande ur dessa bataljer får vi fram informationen som vi är ute efter, och dessa är riktigt spännande då vi förstås inte har möjligheten att spola tillbaka tiden som när vi spelar med Max.
Berättelsen är intressant, spännande och jag går samtidigt runt och misstänker allt och alla. Jag stannar upp och funderar på händelserna precis som när jag läser en god bok – försöker vrida på bevisen och lista ut vad som faktiskt sker. De vackra, varma färgerna lyser upp och tillför till den fantastiska atmosfären, men det allra starkaste kortet är förstås de välskrivna karaktärerna vars röster spelats in av otroligt duktiga röstskådelspelare. Både Max och Chloe är verkligen några av de allra bästa karaktärerna vi har i spelbranschen, men det är inte bara dem som briljerar. Vi har den genomsnälle och härligt nördiga astrofysikern Moses – och bara han själv får mig att vilja spela Life is Strange: Double Exposure. Sedan har vi förstås Safi och alla andra karaktärer som verkligen lyfter spelet till sin höga högd.
Life is Strange: Reunion är verkligen episkt och det är verkligen den fantastiska återförening som titeln antyder. Karaktärerna är så levande att man nästan tror att de existerar på riktigt, och det är en trovärdig berättelse med allt annat än tvådimensionella personligheter – de har flera lager och det enda svåra valet jag har kvar nu är om jag ska spela detta (ungefär) tio timmar långa äventyr igen och göra andra tuffa val som påverkar berättelsen, eller om jag ska vara nöjd med utgången – det här var ändå ”min” resa tillsammans med Max och Chloe.
Betyg: 9 av 10
Testat till PlayStation 5
Finns även till:
Xbox Series X/S
PC
X PLAY! ZINE 