Jag har fått möjlighet att testa de första timmarna av Warhouse Studios ambitiösa actionrollspel Kingdom Come: Deliverance 2.
Det börjar med att jag finner mig i en medeltida borg där en fullskaligt mullrande invasion närmar sig. Snart känner jag hur paniken hos soldaterna sprider sig, någon säger sina sista ord efter att en pil borrat sig igenom rustning och kropp och jag har sällan känt en sådan närvaro – att bli uppslukad och känna så mycket direkt i ett så tidigt skede av spelet händer verkligen inte ofta. Snacka om ”immersive.” När jag fattar armborsten, och missar mer eller mindre varenda pil, känner jag själv paniken komma och det medeltida krigets intensitet mullrar så hårt att jag känner hur mina hörlurar vibrerar – trots att de egentligen inte har någon skakfunktion. Det känns verkligen inte som att jag är där och ser händelserna på skärmen, utan som att jag är där och upplever dem på plats i 1400-talets Böhmen.
I huvudrollen hittar vi givetvis återigen Henry of Skalitz som snart rider ut i en medeltida idyll tillsammans med Sir Hans Capon. Det förrädiska lugnet är också episkt – både tack vare den fantastiska designen och grafiken, men också musiken som är pricken över i:t. Berättelsen följer händelserna från originalspelet, men trots att jag inte har spelat det njuter jag verkligen av den fantastiska storyn och karaktärerna som känns oerhört levande. Det händer väldigt mycket under de inledande timmarna, och jag ska förstås inte spoila något för er, men trots misär och hemska händelser så har de ändå humorn kvar, och relationen mellan Henry – som vuxit upp hos en smed – och adelsmannen Hans Capon är visserligen djup där de båda har räddat livet på varandra – men den kommer också med sina utmaningar när de är av olik börd. De känns helt enkelt väldigt levande.
Under mitt test fick jag slåss med svärd, knytnävar och yxa och såklart den tidigare nämnda armborsten. Det fungerade oerhört väl, där jag får möjlighet att parera slag i den riktning de kommer, men också attackera mot oskyddade områden på fiendens kropp. Att sedan följa upp en parering med ett redigt svärdshugg kändes riktigt bra, men precis som i verkligheten blev det oerhört svårt när jag mötte fler än en motståndare. Exakt som det ska vara med andra ord, och när jag fick smyga omkring i en skog full av illasinnade fiender var det förstås bättre att hålla sig i skuggorna än att ta sig ann alla på en och samma gång.
Av de inledande timmarna att döma så känns Kingdom Come: Deliverance 2 verkligen som ett rollspel där vi får just rollspela, och jag älskar det verkligen. Vi får chansen att forma vår historia med olika dialogval, och detta kan i sin tur påverka hur vår karaktär utvecklas och levlas upp inom en hel drös olika områden. Jag valde exempelvis att vara Hans Capons livvakt – något som inte bara gav stoff åt berättelsen utan även gjorde mig lämpligare i strid, och ibland får vi riktigt intressanta historier bakom våra val. Det är dessutom inte särskilt troligt att någon tror att vi berättar sanningen om vi hävdar att vi är ute på ett adligt uppdrag om vi kommer i ett par ruggiga trasor till kläder och bokstavligt talat luktar skit. Vi bör helt enkelt försöka klä oss så som den stundande situationen kräver.
Trots att jag älskar fantasyvärldar som målas upp i spel som The Witcher 3, så är jag faktiskt glad över att vi får en verklighetsbaserad spelvärld under medeltiden. Vi behöver också lära oss att överleva i den – äta när vi är hungriga, sova när vi är trötta och brygga våra helande drycker från grunden genom följa recept där vi exempelvis får mortla örter och koka dem i vin tillräckligt länge. Något jag sällan uppskattar i spel, men här var det bara mysigt och inte alls så oförlåtande – i alla fall inte under de inledande timmarna – som i andra mer survival-betonade spelupplevelser.
Kingdom Come: Deliverance 2 är så oerhört snyggt – både när det kommer till de fantastiska filmsekvenserna och när det är dags att fatta kontrollen och de första timmarna bjöd på en helt otrolig upplevelse. Av mitt förhandstest att döma så känns det som en AAA-produktion där vi både får den där cinematiska upplevelsen och ett äventyr där vi verkligen får rollspela. Den fjärde februari är det dags för den fulla releasen av actionrollspelet till PlayStation 5, Xbox Series X/S samt PC och mina första intryck av inledningen lovar väldigt gott.
X PLAY! ZINE 