När jag köpte The Legend of Zelda: Ocarina of Time till Nintendo 64 trodde jag inte att det skulle komma att bli en av mina favoriter i spelsamlingen. Det är något speciellt med att ha något udda och det är också ett exemplar som alltid skapar konversationer.
När Webhallen fick in ett parti Nintendo 64-spel någon gång under PlayStation 2-, GameCube, Xbox- och Dreamcast-eran köpte jag både Ocarina of Time och Paper Mario utan att jag ens hade konsolen i fråga. När jag till slut skaffade Nintendo 64 hade jag redan testat på spelet eftersom att det inkluderades i The Legend of Zelda: Wind Waker Limited Edition (som verkligen inte var direkt limiterad) och medan jag njöt av Paper Mario förblev Ocarina of Time inplastat.
Jag följer devisen att spel skall spelas och köper aldrig en titel med intentionen att behålla det inplastat. Backloggen är dock orimligt stor, och när det gått sju, åtta år utan att något har blivit spelat kan det hända att jag väljer att behålla fabriksplasten på. Så blev det med Ocarina of Time. Vi pratade om ämnet i Spelat Podcast tillsammans med vår vän Andreas från Speldags i avsnittet oSpelat där vi också pratade om våra spelsmlingar.
Jag vill också förklara vad det är för typ av kartong som har texten The Legend of Zelda: A Link to the Past till Super Nintendo på den översta bilden. Den användes till att förpacka och skicka ut spelen till butik och jag hittade den faktiskt på en second hand som använde den till att förvara vykort. Jag frågade vad de ville ha för själva kartongen, fick en lite konstig blick och så tömde de den på vykort och gav den till mig. Jag förklarade vad det var och varför jag var intresserad, men de ville fortfarande inte ha betalt, och jag är väldigt tacksam för presenten. Tyvärr lade jag aldrig butikens namn på minnet.
Förpackningen är tyvärr tom, men jag har ofta funderat på att köpa på mig ett antal kompletta exemplar av A Link to the Past för att fylla den, men där har vi det igen – i sådana fall skulle jag gå emot mig själv och köpa ett antal spel som aldrig skulle spelas (även om något av dem givetvis skulle hamna i mitt Super Nintendo). Därför lär den förbli tom.
Vi avslutar detta spelsamlingsinlägg med Alina Gingertails fantastiskt nördiga (i positiv bemärkelse) cover av The Legend of Zelda: Ocarina of Time-låten Song of Storm.
PlayZine 