Recension: Pac-Man World Re-Pac

En av spelvärldens största ikoner – Pac-Man – är tillbaka och det handlar om en remake av PlayStation-klassikern Pac-Man World. Spelglädje, plattformshoppning och stora mängder frukt står står på menyn.

Pac-Man kommer hem för att fira sin 20-årsdag, men upptäcker att hans hem är slaget i spillror. Storyn har förstås inte någon stor plats, men det bjuds på en mysig inledning innan vi får bege oss ut för att rädda den gula hjältens familj och vänner från den ondskefulle Toc-Man och hans spökarmé.

Banorna är lika klassiska som varierade med allt från ‘lustiga huset’ till pirat- och rymdtema, och även om det är en 3D-plattformare så handlar det mest om att ta sig från vänster till höger samt upp och ner. De spetsar även till upplägget med att fylla banorna med hemligheter och låsta portar som ofta kräver att jag har en viss frukt eller nyckel för att öppna dessa. Vi kan hitta allt från inlåsta vänner (som vi sedan kan prata med i hubbvärlden) till gömda Pac-Man-banor av det klassiska slaget.

Det lät inte som en särskilt lockande ingrediens för mig som har spelat Pac-Man-originalet otaliga gånger förr, men det var ett oförväntat underhållande inslag. Samtidigt som jag kämpar för att käka upp gula Pac-Dots och undviker spöken ställs jag ibland mot andra hinder som flygande fåglar som släpper bomber eller andra faror. När jag får tag i en stor Power Pellet växer emellertid Pac-Man och jag kan käka upp allt i min väg – inklusive spökena som tidigare jagade mig. Ett enkelt, men ack så underhållande bonusmaterial.

När jag slåss mot fiender, aktar mig för fällor som dödande laserstrålar och plattformshoppar som om det vore 1999, så finns det emellertid ett par problem. Precis som i många andra 3D-plattformare kan det vara svårt att avgöra djupet i skärmen, även om plattformar och fast mark ibland är uppbyggda av fyrkantiga block som gör det aningen lättare. Vi kan också samla på oss alla bokstäver i namnet Pac-Man under banorna, och oavsett om vi missar en eller flera behöver vi starta om letandet om vi ger oss på leveln igen. Det är emellertid förståeligt då vi låser upp ett bonusrum om vi lyckas samla alla sex bokstäver, och här får vi samla på oss så många frukter vi bara kan under en viss tid, och det leder till att vi får bonuspoäng i jakten på en så hög hiscore som möjligt. Och om vi bara rusat fram till bokstaven ‘M’ exempelvis lär vi ändå inte få några höga poäng. Men, det är ändå ett frustrerande inslag för oss som försöker hitta alla hemligheter.

Pac-Man World Re-Pac är emellertid ett mysigt plattformsspel med stämningsfull musik, fint flyt i 60 bilder per sekund och en upplösning på 4K till denna generationens spelkonsoler samt PC. Bossarna som avslutar varje spelvärld är också intressanta samtidigt som de står för äventyrets största utmaning och denna nyversion kommer också med välkomna nyheter. Nu kan vi exempelvis hovra en kort stund i luften för att ta oss lite längre. Dessutom kommer remaken med justeringar för bosstriderna och inte minst en lättare svårighetsgrad där fler plattformar blir tillgängliga. Ett trevligt och finurligt inslag för de som bara vill ha en mysig och enklare spelupplevelse.

Re-Pac-versionen levereras alltså med en rad så kallade ‘quality-of-life’-förbättringar, med ett omarbetat gränssnitt, de har förbättrat vissa delar av banornas layout och gjort en hel del välkomna förändringar som ändå inte förstör den nostalgiska känslan på något sätt.

Pac-Man World Re-Pac är så klassiskt som ett 3D-plattformsspel kan bli, komplett med en stämningsfull hubbvärld där vi kliver in i olika portar för att beträda banorna som ger en nostalgisk tripp tillbaka till slutet av 90-talet. Det är en avskalad spelupplevelse i 3D-plattformens renaste form och äventyret är full av färg och får nytt liv i denna remake. Ren och skär spelglädje helt enkelt.