Recension: Dolmen

Dolmen är ett scifi-äventyr som lånar en hel del idéer från From Softwares Dark Souls-serie samtidigt som det känns eget på sitt sätt. Undertecknad har dragit ut i rymden och slagits mot fiender i alla möjliga former.

I Dolmen presenteras vi av en berättelse där mänskligheten har koloniserat avlägsna planeter ute i galaxen och privata företag kämpar för att vinna militäriska och teknologiska fördelar. Zoan Corporation skickar genetiskt modifierade människor som kallas för Drillers till planeten Revion Prime för att utvinna Dolmen-kristaller – en råvara som gör det möjligt att interagera mellan olika dimensioner samtidigt som de potentiellt skulle kunna revolutionera utforskandet av olika planeter.

Det är emellertid i de riktigt tuffa striderna som Dolmen levererar. Vi kan inte bara använda yxor, svärd och handskar med sylvassa klor som får mig att tänka på Wolverine, utan med ett enkelt knapptryck plockar vi fram ett distansvapen som kan dela ut skada på längre avstånd. Det kan handla om allt från eld- och isvapen till något som liknar en granatkastare, och med tanke på att vi har en uthållighetsmätare som sinar när vi exempelvis svingar vårt svärd eller hoppar undan fiendens attacker, kan det vara riktigt användbart att sätta några skott i fienden då ‘stamina’-mätaren såklart inte påverkas av att vi använder eldvapnen som visserligen inte gör lika mycket skada.

I stället har vi en form av teknisk energimätare som sjunker när vi avlossar eldvapnen, och med hjälp av denna energi kan vi också hela vår karaktär och aktivera ”energy mode” som gör oss starkare och låter oss dela ut attacker med vårt handvapen utan att sänka uthållighetsmätaren.

Spelvärlden, Revion Prime, är inte någon trevlig semesterort, utan vi börjar i en form av grotta där golvet bland annat byggts upp av vad som ser ut som ryggrader från enorma varelser och fiendegalleriet består bland annat av giftiga spindlar, människoliknande bestar som skjuter med eldvapen och andra som svingar loss med svärdet. Precis som i spel som Bloodborne och Elden Ring behöver vi lära oss deras attackmönster för att gå levande ur striderna, speciellt när det kommer till de riktigt blodiga striderna med bossarna. Vid de flesta bosstrider har jag stått som ett frågetecken efter det första försöket, men ju fler gånger jag nöter, ju närmare kommer jag mot den oerhört härliga vinsten. Det handlar om riktigt utmanande och spännande bataljer där jag ena stunden känner att det aldrig kommer att gå, men sedan lyckas jag ändå på något sätt.

Efter den enorma spelupplevelse som Elden Ring bjöd på så är Dolmen ett välkommet tillskott i subgenren ”SoulsBourne”. Det finns hemligheter där jag hittar gömda vägar och områden som leder mig till material som gör att jag kan tillverka bättre utrustning och vapen, men samtidigt uppskattar jag att den uppbyggda världen inte är enorm i en skala som just Elden Ring. Det är ett otroligt bra spel och det förvånar mig faktiskt att det endast kostar runt 419kr digitalt och ungefär 349kr för den som väljer den fysiska utgåvan – för Dolmen är helt enkelt premium.